Det är lätt att förbise att det vi nu betraktar som självklart kanske inte alltid har varit det. Att man ska skylta olika linjer med nummer tycker vi är så självklart att avsteg från detta ofta orsakar upprörda kommentarer i detta forum. Längre tillbaka var linjenummer dock inte alls så vanliga som nu. T.ex. så var det mycket ovanligt med linjenummer på landsortsbussar innan länstrafikbolagen tog över. Går vi ännu längre tillbaka i tiden så tycks även de flesta spårvägsnäten ha saknat linjenummer från början. Rätt vanligt tycks ha varit att man skyltade destination framtill och linjesträckning på sidorna. Jag har tittat på gamla bilder och läst i de böcker om svenska spårvägar som jag har och tror att det är så här.
Kiruna hade inga skyltar alls.
Sundsvall skyltade aldrig linjenummer.
Gävle skyltade aldrig linjenummer.
Uppsala skyltade inte linjenummer från början men det infördes vid för mig okänd tidpunkt.
Stockholm skyltade linjenummer åtminstone från eldriftens början på norr. Södra bolaget verkar inte ha skyltat linjenummer från början.
Norrköping skyltar ju linjenummer nu, men hur var det från början? Jag har sett någon gammal bild utan nummer, men den föreställer en abonnerad vagn.
Jönköping skyltade aldrig linjenummer.
Göteborg skyltade inte linjenummer från början, men det infördes 1907. Det kan vara värt att citera ur anslaget där detta meddelades trafikpersonalen: "För att lättare skilja de olika liniernas vagnar från hvarandra skall hädanefter s. k. linienummer föras." "Linienummer" var tydligen ett så okänt ord att det ansågs behöva introduceras med "s. k."
Helsingborg skyltade inte linjenummer från början. Det tycks ha införts 1949.
Malmö tycks ha skyltat linjenummer från eldriftens början.
Linjenummer
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Skyltade linjenummer infördes i Stockholm av SNS, säkerligen efter tyskt initiativ, för på den tiden gick studieresorna nämligen dit, inte till USA för trafikföretagens ledningar...
Dock är det så att det INTE infördes vid eldriftens införande i februari 1904. De bilder som finns av elvagnar på de första sträckorna Norra Bantorget-Haga resp. Järnvägsparken-Haga saknar linjenummer.
Inget framgår heller om skyltade linjenummer när Djurgårdslinjen fick sina första elmotorvagnar i juli 1904. Däremot annonseras det i och med Ringlinjens övergång till eldrift i augusti 1904, då både Röd linje Haga-Roslagstull och Gröna Ringlinjens vagnar skulle trafikera samma spår runt Gamla Stan. Detta är alltså startpunkten i Sverige.
Södra Spårvägsbolaget i Stockholm skyltade aldrig linjenummer, de linjerna fick nummerskyltar först efter att de integrerats i SS nät 1919. Det samma gällde Södra Förstadsbanan 1920 och Lidingöbanorna (med egna vagnar) 1925.
Givetvis är linjenummer framför allt ett storstadsfenomen. I mindre städer framgick i regel aktuell linje ändå, vagnarna gick sällan på samma gator flera linjer. Typiskt nog är det därför Malmö och Göteborg som införde systemet 1907.
Det är dock intressant att man på 1910/20-talet i Stockholm fäste så stor betydelse vid entydiga skyltningar. Inte nog med linjefärger (inkl. särskilda sådana för förortsvarianter, t.ex. röda skyltar med vitt tvärsträck för Sundbybergsvagnar på 3:an), och linjenummer, utan också särskilda påhängda bokstäver i fronten för att särskilja vagnar med avvikande sträckningar (i regel förlängda förortsvagnar). 1922 infördes också E = extravagn, också här med stor sannolikhet med tysk förebild (där betyder E = einsatzwagen).
Att ha banbeteckningar på förortslinjerna (infört allmänt 1922, skyltat på långsidorna) innebar inte heller att man på något sätt ansåg att linjenummer blev överflödigt...
SB
PS. Kan nämnas att tidigaste användningen av linjebeteckningar jag funnit är i Paris 1855, då hästomnibuslinjerna där försågs med skyltade bokstavsbeteckningar av Compagnie Generale des Omnibus.
Linjenummer är också i stor utsträckning en europeisk tradition, amerikanarna har inte varit lika intresserade. Av de stora städerna i USA hade väl egentligen bara Philadelphia och San Fransisco en entydig tradition med linjenummer/bokstäver, jättespårvägsnätet runt New York hade t.ex. aldrig något sådant system (förrän decennierna innan avvecklingen).
Dock är det så att det INTE infördes vid eldriftens införande i februari 1904. De bilder som finns av elvagnar på de första sträckorna Norra Bantorget-Haga resp. Järnvägsparken-Haga saknar linjenummer.
Inget framgår heller om skyltade linjenummer när Djurgårdslinjen fick sina första elmotorvagnar i juli 1904. Däremot annonseras det i och med Ringlinjens övergång till eldrift i augusti 1904, då både Röd linje Haga-Roslagstull och Gröna Ringlinjens vagnar skulle trafikera samma spår runt Gamla Stan. Detta är alltså startpunkten i Sverige.
Södra Spårvägsbolaget i Stockholm skyltade aldrig linjenummer, de linjerna fick nummerskyltar först efter att de integrerats i SS nät 1919. Det samma gällde Södra Förstadsbanan 1920 och Lidingöbanorna (med egna vagnar) 1925.
Givetvis är linjenummer framför allt ett storstadsfenomen. I mindre städer framgick i regel aktuell linje ändå, vagnarna gick sällan på samma gator flera linjer. Typiskt nog är det därför Malmö och Göteborg som införde systemet 1907.
Det är dock intressant att man på 1910/20-talet i Stockholm fäste så stor betydelse vid entydiga skyltningar. Inte nog med linjefärger (inkl. särskilda sådana för förortsvarianter, t.ex. röda skyltar med vitt tvärsträck för Sundbybergsvagnar på 3:an), och linjenummer, utan också särskilda påhängda bokstäver i fronten för att särskilja vagnar med avvikande sträckningar (i regel förlängda förortsvagnar). 1922 infördes också E = extravagn, också här med stor sannolikhet med tysk förebild (där betyder E = einsatzwagen).
Att ha banbeteckningar på förortslinjerna (infört allmänt 1922, skyltat på långsidorna) innebar inte heller att man på något sätt ansåg att linjenummer blev överflödigt...
SB
PS. Kan nämnas att tidigaste användningen av linjebeteckningar jag funnit är i Paris 1855, då hästomnibuslinjerna där försågs med skyltade bokstavsbeteckningar av Compagnie Generale des Omnibus.
Linjenummer är också i stor utsträckning en europeisk tradition, amerikanarna har inte varit lika intresserade. Av de stora städerna i USA hade väl egentligen bara Philadelphia och San Fransisco en entydig tradition med linjenummer/bokstäver, jättespårvägsnätet runt New York hade t.ex. aldrig något sådant system (förrän decennierna innan avvecklingen).
- Ulrik Berggren
- Inlägg: 2939
- Blev medlem: tisdag 03 september 2002 12:05
- Ort: Byn längs linjen vid havet
- Kontakt:
I Norge har deras motsvarighet till "länsbussar", eller de bussar som kör av Nettbuss och ndra regionaltrafikbolag, fortfarande inga linjenummer. Plats för linjenummer finns i destinationsskyltutrymmet, men det används bara för att skylta destinationer.
/UB
Pendeltåg till N Botkyrka, NU! Pengar finns ju...
Pendeltåg till N Botkyrka, NU! Pengar finns ju...
I Finland har vi linjenummer endast i de större städerna. På expressbussarna och landsbygsbussarna skyltar man bara destination och oftast avgångsort. Ibland skyltas även de viktigaste orterna längs rutten. Detta kan vara vilseleande när bussen skyltas bara t.ex. Helsinki-Oulu (Helsingfors-Uleåborg), en sträcka på över 60 mil. Då vet man inte exakt vilken väg av de fem möjliga bussen kör.
Orsaken till detta är ju att vi inte har någon länstrafik utan alla bussfirmorna kör på sin egen regi, med undantag för de 5 största städerna där kommunen ansvarar för trafik.
Orsaken till detta är ju att vi inte har någon länstrafik utan alla bussfirmorna kör på sin egen regi, med undantag för de 5 största städerna där kommunen ansvarar för trafik.