C14 på bana 1

[tunnelbana]

Så här såg det ut i somras för Cx:
De 126 C14-vagnarna är på bana 1 (grön linje), ett fåtal C15 går som mellanvagnar.
Bana 2 (röd linje) har C6, C8 och C13.
Bana 3 (blå linje) har C6-C9 och C15.

[TimK]

1260-1267 som finns på Tub3 är alltså C15?

Förresten gick det ett tåg i trafik på Tub3 idag som bestod av 1262-1267 (i en salig röra förstås, inte i nummerordning...men man kan ju inte få allt). Jag undrar hur det var att köra, själv hade jag ett åttavagnarståg tidigare i veckan varav sex vagnar var från denna grupp, och det ryckte till lite när man bromsade så vagnarna verkade inte trivas tillsammans (de andra två vagnarna var antingen C7 eller C9).

Mvh Tim

[Lars Ödlund]

Kombinationen C15 +C7/C9 trivdes jag aldrig med under den tid jag körde i mitten av -80 talet, ett rent C15 tåg var klart att föredra och gick oftast så på den tiden, ännu sämre var ju när man blandade in C6/C8 i tågen.
Har dock för mig att C7 och C9 var snabbare upp i fart än vad de nyare C15 var.

/Lars

[TimK]

Det jag gillar med att ha C15 som ledarvagn, när det nu händer, är att det blir inget "pys" när man trycker på snabbstart. Vagnen bara glider iväg vilket jag tycker är skönt!

Har inte märkt någon större skillnad mellan C7/C9 och C15 när det gäller uppkopplingen. Håller dock klart med om att det är väldigt icke-bra att ha C6/C8 tillsammans med C7/C9 i samma tåg. *rys*

Mvh Tim

[2763]

Det jag gillar med att ha C15 som ledarvagn, när det nu händer, är att det blir inget "pys" när man trycker på snabbstart. Vagnen bara glider iväg vilket jag tycker är skönt!

Har inte märkt någon större skillnad mellan C7/C9 och C15 när det gäller uppkopplingen. Håller dock klart med om att det är väldigt icke-bra att ha C6/C8 tillsammans med C7/C9 i samma tåg. *rys*

Mvh Tim

Lite ur spår...
Vad innebär snabbstart på Tbanevagn?

M.v.h.
Tony

[TimK]

Det jag gillar med att ha C15 som ledarvagn, när det nu händer, är att det blir inget "pys" när man trycker på snabbstart. Vagnen bara glider iväg vilket jag tycker är skönt!

Har inte märkt någon större skillnad mellan C7/C9 och C15 när det gäller uppkopplingen. Håller dock klart med om att det är väldigt icke-bra att ha C6/C8 tillsammans med C7/C9 i samma tåg. *rys*

Mvh Tim

Lite ur spår...
Vad innebär snabbstart på Tbanevagn?

M.v.h.
Tony

(Ur spår för den här diskussionen kanske, men inte för Forum väl! )

Jo, jag har inte fått det bekräftat men jag tror att snabbstart är någonting som kom med införandet av enmansdrift i tunnelbanan. Det innebär att föraren, efter att ha stängt dörrarna, trycker på en knapp som sätter tåget i rörelse med en gång. Föraren har då 4-5 sekunder på sig att "ta över," dvs. ta dödmansgreppet och dra på. Annars bromsas tåget.

Eftersom det här med att stänga hyttdörren, gå över och "ta över" på förarplatsen tar lite tid så antar jag att det kom med enmansdrift för att snabba på processen vid avgång från station.

Mvh Tim

[2763]

(Ur spår för den här diskussionen kanske, men inte för Forum väl! )

Det var just det jag menade

Jo, jag har inte fått det bekräftat men jag tror att snabbstart är någonting som kom med införandet av enmansdrift i tunnelbanan. Det innebär att föraren, efter att ha stängt dörrarna, trycker på en knapp som sätter tåget i rörelse med en gång. Föraren har då 4-5 sekunder på sig att "ta över," dvs. ta dödmansgreppet och dra på. Annars bromsas tåget.

Tvåmansdrift i tunnelbanan... Vilka uppgifter hade biträdet och hur länge sedan är det införandet av enmansdriften?

/Tony

[Lars Ödlund]

Jo, jag har inte fått det bekräftat men jag tror att snabbstart är någonting som kom med införandet av enmansdrift i tunnelbanan. Det innebär att föraren, efter att ha stängt dörrarna, trycker på en knapp som sätter tåget i rörelse med en gång. Föraren har då 4-5 sekunder på sig att "ta över," dvs. ta dödmansgreppet och dra på. Annars bromsas tåget.

Eftersom det här med att stänga hyttdörren, gå över och "ta över" på förarplatsen tar lite tid så antar jag att det kom med enmansdrift för att snabba på processen vid avgång från station

Inte enbart!
Det ligger även en säkertsmässig aspekt på det hela.
Om klarsignalen försvinner innan du "tagit över" stannar tåget, kör du "manuellt" på samma sätt som på de gamla vagnarna kan du missa att klarsignalen försvinner eftersom det går bra att köra ändå.

/Lars

[Jan Bengtsson]

[quote="TimK"]
Jo, jag har inte fått det bekräftat men jag tror att snabbstart är någonting som kom med införandet av enmansdrift i tunnelbanan. Det innebär att föraren, efter att ha stängt dörrarna, trycker på en knapp som sätter tåget i rörelse med en gång. Föraren har då 4-5 sekunder på sig att "ta över," dvs. ta dödmansgreppet och dra på. Annars bromsas tåget.

Eftersom det här med att stänga hyttdörren, gå över och "ta över" på förarplatsen tar lite tid så antar jag att det kom med enmansdrift för att snabba på processen vid avgång från station.

Mvh Tim[/quote]

Enmansdrift infördes om jag inte minns fel 1964. Snabbstarten kom med C6 1970.

Snabbstarten blev det enda bestående resultatet av proven med förarlös (men inte obemannad!) körning som gjordes i mitten av 1960-talet.

Efter en tid och några tillbud tilläts inte användande av snabbstarten. Därefter infördes spärrning av snabbstartsfunktionen när vagnen inte tar emot H- eller M-signal.

[2763]

Jo, jag har inte fått det bekräftat men jag tror att snabbstart är någonting som kom med införandet av enmansdrift i tunnelbanan. Det innebär att föraren, efter att ha stängt dörrarna, trycker på en knapp som sätter tåget i rörelse med en gång. Föraren har då 4-5 sekunder på sig att "ta över," dvs. ta dödmansgreppet och dra på. Annars bromsas tåget.

Eftersom det här med att stänga hyttdörren, gå över och "ta över" på förarplatsen tar lite tid så antar jag att det kom med enmansdrift för att snabba på processen vid avgång från station.

Mvh Tim

Enmansdrift infördes om jag inte minns fel 1964. Snabbstarten kom med C6 1970.

Snabbstarten blev det enda bestående resultatet av proven med förarlös (men inte obemannad!) körning som gjordes i mitten av 1960-talet.

Efter en tid och några tillbud tilläts inte användande av snabbstarten. Därefter infördes spärrning av snabbstartsfunktionen när vagnen inte tar emot H- eller M-signal.

Många tack.

Vilka signaler finns förutom H och M och vad betyder dessa

Vad gick den förarlösa körningen ut på?

/Tony

[Kristofer]

Enmansdrift infördes om jag inte minns fel 1964. Snabbstarten kom med C6 1970.

Det innebär alltså att jag minns helt fel när jag erinrar mig tågvakter mitt i 8-vagnarstågen i mitten av 70-talet?
Eller kan det vara så att jag blandar ihop det med plattformsvakten som stod på den lilla upphöjda plattformen på pfd 1 vid Slussen och gav klarsignal till föraren att stänga dörrarna. Han försvann väll när man fick ITV på plattformen? Men när var det?
Den där lilla plattformen var en perfekt lekplats för en knodd i lågstadieåldern, och knoddens mamma fick alltid slita och dra i knodden när tåget kom...

Kristofer

[Jan Bengtsson]

Enmansdrift infördes om jag inte minns fel 1964. Snabbstarten kom med C6 1970.

Det innebär alltså att jag minns helt fel när jag erinrar mig tågvakter mitt i 8-vagnarstågen i mitten av 70-talet?
Eller kan det vara så att jag blandar ihop det med plattformsvakten som stod på den lilla upphöjda plattformen på pfd 1 vid Slussen och gav klarsignal till föraren att stänga dörrarna. Han försvann väll när man fick ITV på plattformen? Men när var det?
Den där lilla plattformen var en perfekt lekplats för en knodd i lågstadieåldern, och knoddens mamma fick alltid slita och dra i knodden när tåget kom...

Kristofer

Nej, du behöver inte minnas fel. Enmandrift med infördes först för fyravagnståg. Det infördes flera år senare för längre tåg, först på tub 2 och senare på tub 1 efter att ITV hade satts upp på vissa stationer.

[Gunnar Eriksson]

Tidpunkter för införande av enmansdrift på tunnelbanan:
1965 infördes enmansdrift på 4-vagnars och 5-vagnarståg på tunnelbana 1 och 2 (nuvarande grön och röd linje). Det var endast linje 13 som hade 5-vagnarståg dagtid. Vid Slussen och T-Centralen (och möjligen någon station till) fanns plattformsvakter i kurar vid 5-vagnarståg.
1971 infördes enmansdrift även vid 8-vagnarståg på tunnelbana 2 (röda linjen) i samband med att man utökade ITV (interntv)bevakningen.
Vid vilken tidpunkt enmansdrift vid 6-vagnarståg infördes på tunnelbana 1 (gröna linjen) kan jag inte säkert säga, men säkert är att det vid mitten av 70-talet förekom under industrisemestern på sommaren då man körde 6-vagnarståg med enmansdrift. Då fanns ett stort antal plattformsvakter på kurviga stationer som meddelade föraren när han/hon kunde stänga dörrarna.
1980 infördes enmansdrift även för 8-vagnarståg på bana 1.
Bana 3 har alltid haft enmansdrift för tågen sedan starten 1975.

[BaardB]

Også i Oslo har t-banetogene være "flermanns-betjent", men dette forsvant vist tidlig her også. Det var eget vindu i kupeen som vakten kunne åpne, med brytere for signal til fører. Man hadde også plattformvakter som med signalspak "dørene kan lukkes" ga fører beskjed om at dørene kunne lukkes.

Etter at man begynte å kjøre t-banetogene på det vestlige forstadsbanenettet i 93/94(?), gjennom Nationaltheatret stasjon, ble det slutt på lengre tog enn 4 vogner. Nå er dette ombygd til lengden av 6 vogner, og kjøring av lengre tog er gjenopptatt i rushtiden. Disse togene er bemannet med en ekstra fører som går ut av førerrommet sitt på de stasjoner som ligger i kurve. Her vises han signal "dørene kan lukkes" til fører som trykker på dørlukkeknappen. Når dørene er lukket skal vakten se til at ingen sitter fast. Så setter han seg i "sitt" førerrom, lukker førerromsdøren og fører får klarsignal og kan kjøre.

[Mr. Burns]

Var det för plattformsvakternas skull som de upphöjda kurerna sattes upp på t.ex Tekniska Högskolan och Stadion? Förvisso inte kurviga stationer, men väl långa.


/Michael

[TimK]

Tony,

Svar på din fråga om signalbilder i HS: Det finns tre signal bilder, H, M, och L, vilka inte så konstigt betyder "hög," "mellan" och "låg." L = 15 km/h, M = 50 km/h, H = 70 km/h på Tub1 (gröna linjen, som ju inte har HS längre) och 80 km/h på Tub2 (röd) och Tub3 (blå).

Signalutrustningen i banan skickar ut elektriska impulser i spåret som mottages av signalutrustningen i tåget och tolkas. 180 impulser/minut = H; 75 impulser/minut = M; inga impulser alls = L. Detta får ju också till följd att om signalutrustningen i banan skulle haverera på något sätt så skickas inga impulser ut, och tågen får L-signal vid den platsen, så systemet är på så sätt felsäkert.

Mvh Tim

[Gunnar Eriksson]

Var det för plattformsvakternas skull som de upphöjda kurerna sattes upp på t.ex Tekniska Högskolan och Stadion? Förvisso inte kurviga stationer, men väl långa.


/Michael

Nej, uppsättandet där har också andra orsaker, i första hand byggda för trafikbefäl.

Tekniska Högskolan (som är en 'lång' station byggd för 10-vagnarståg) är samtidigt en station med vändspår, som ibland utnyttjas för att vända tåg. Det kan finnas behov för ett trafikbefäl att ha en plats att ringa ifrån o s v. Roslagsbanan och bussar går därifrån, så periodvis kan det vara mycket folk på plattformen.

Stadion (som är en 'kort' station byggd för 8-vagnarståg) är en station med evenemang av olika slag (hörs ju på namnet). Även där är det en plats för trafikbefäl att få bättre överblick och kunna beordra avgång för extratåg t ex. Periodvis kan det vara mycket folk på plattformen även där.

[tunnelbana]

Tony,

Svar på din fråga om signalbilder i HS: Det finns tre signal bilder, H, M, och L, vilka inte så konstigt betyder "hög," "mellan" och "låg." L = 15 km/h, M = 50 km/h, H = 70 km/h på Tub1 (gröna linjen, som ju inte har HS längre) och 80 km/h på Tub2 (röd) och Tub3 (blå).


Mvh Tim

Eftersom bana 1 (gröna linjen) inte har ATC (Automatic Train Control) utan ATP (Automatic Train Protection) finns inte 15/50/70 utan hastigheterna regleras steglöst från 11-70 km/h.

När genomför säkerhetskontroll av tågen innan nästa dags trafik och trycker på Testknapp visas förinställda hastighetsnivåer: 15/50/70/90. (Det är väl idag enbart bana 3 (blå) som man skulle kunna köra 90 km/h.)

Kör man däremot C20 på bana 2 (röd) och med ATC så är det trevligt att köra sträckan Tekniska högskolan-Mörby Centrum. Efter Tekniska H ställer sig ATC-värdet på 80 km/h och ändras inte förrän infart Mörby C! Det är bara att hålla cirka 78 km/h mellan stationerna utan problem, så får man inte automatbroms. Tri Tub (tunnelbanans säkerhetsreglemente) reglerar hastigheten vid stationerna till 50 km/h.

[TimK]

Tony,





Svar på din fråga om signalbilder i HS: Det finns tre signal bilder, H, M, och L, vilka inte så konstigt betyder "hög," "mellan" och "låg." L = 15 km/h, M = 50 km/h, H = 70 km/h på Tub1 (gröna linjen, som ju inte har HS längre) och 80 km/h på Tub2 (röd) och Tub3 (blå).








Mvh Tim

Eftersom bana 1 (gröna linjen) inte har ATC (Automatic Train Control) utan ATP (Automatic Train Protection) finns inte 15/50/70 utan hastigheterna regleras steglöst från 11-70 km/h.





När genomför säkerhetskontroll av tågen innan nästa dags trafik och trycker på Testknapp visas förinställda hastighetsnivåer: 15/50/70/90. (Det är väl idag enbart bana 3 (blå) som man skulle kunna köra 90 km/h.)





Kör man däremot C20 på bana 2 (röd) och med ATC så är det trevligt att köra sträckan Tekniska högskolan-Mörby Centrum. Efter Tekniska H ställer sig ATC-värdet på 80 km/h och ändras inte förrän infart Mörby C! Det är bara att hålla cirka 78 km/h mellan stationerna utan problem, så får man inte automatbroms. Tri Tub (tunnelbanans säkerhetsreglemente) reglerar hastigheten vid stationerna till 50 km/h.

Jo, för det första så sa jag ju att Tub1 inte längre har HS vilket jag har visat med fet stil ovan. (Nu tänker jag inte gå in i terminologi mer än att säga att varken Tub2 eller Tub3 har ett ATC-system i termens rätta bemärkelse. Att man har av någon outgrundlig anledning börjat kalla HS för ATC är en annan sak.)





Ännu bättre är då att köra C20 på Tub3 mellan Västra skogen och Tensta. Man får H en kort bit efter Västra skogen och så har man H hela vägen tills man kör in i Tensta (mitt för plattformen finns en impedans som ger M).





Mvh Tim

[Mr. Burns]

Nej, uppsättandet där har också andra orsaker, i första hand byggda för trafikbefäl.

Tekniska Högskolan (som är en 'lång' station byggd för 10-vagnarståg) är samtidigt en station med vändspår, som ibland utnyttjas för att vända tåg. Det kan finnas behov för ett trafikbefäl att ha en plats att ringa ifrån o s v. Roslagsbanan och bussar går därifrån, så periodvis kan det vara mycket folk på plattformen.

Stadion (som är en 'kort' station byggd för 8-vagnarståg) är en station med evenemang av olika slag (hörs ju på namnet). Även där är det en plats för trafikbefäl att få bättre överblick och kunna beordra avgång för extratåg t ex. Periodvis kan det vara mycket folk på plattformen även där.

Så dessa kurar används alltså än idag? Har alltid trott att de var någon kvarlämnad rest från svunna tider.


/Michael