Kan man kalla vad som helst för spårvagn?

[Ragnar Domstad]

När jag i september 1996 besökte USA råkade jag på trycksaker som på ett eller annat sätt handlade om spårvagnar. Det var bara det att det var inte vad vi skulle kalla spårvagnar. Tydligen är spårvagnar så populära i USA att utöver de drygt 10 -talet städer som då hade spårväg - ja så många har det faktiskt blivit - så försöker man tydligen på olika sätt återkalla minnet av det som en gång var i ett stort antal andra städer.


A STREETCAR NAMED MINNEHAHA: THIS ONE FLOATS

Ja så lyder överskriften till en tidningsartikel i en turisttidning från Minnesota. Överskriften anspelar säkerligen på titeln till boken och filmen Linje Lusta, som jag vill minnas heter A Streetcar Named Desire på amerikanska.

Minnehaha var en av sex "streetcar boats" som trafikerade insjön Lake Minnetonka i Minneapolis 1906-26. Den har nu återuppstått från sin grav på bottnen av sjön och har restaturerats och går sedan i våras åter i trafik på sjön. Minnehaha och Minnetonka är indiannamn.

Mot slutet av 1800-talet använde man spårvagnar för att under sin fritid komma till Lake Minnetonka väster om Minneapolis. För att erbjuda passagerarna möjlighet att förlänga sin resa och komma ut på sjön, skaffade man sex båtar. Kring 1926 använde man i stor utsträckning bilar att komma ut till sjön. De flytande spårvagnarna fick allt mindre att göra, och Minnehaha fylldes därför med barlast och sänktes i sjön.

År 1980 fann dykare båten på havsbotten, och den var förvånansvärt bra bevarad. Däremot försämrades tillståndet så fort den kom upp i luften till dess att personer från Minnesota Transportation Museum tog hand om den. Efter noggrann restaurering blev den i våras färdig att sättas in i trafik igen.

Jungfruturen var i slutet av maj och sedan har det varit turer varje weekend under sommarsäsongen. Turerna med den flytande spårvagnen varar i två timmar och går mellan städerna Excelsior och Wayzata sex gånger om dagen. Biljettpriset är drygt femtilappen i svensk valuta.

Så långt det jag skrev i en personaltidning 1996. Jag råkade läsa på Internet om hur det ser ut i dag och kom då att tänka på det jag tidigare skrev. Läs mer på http://www.loc.gov/bicentennial/propage ... stad1.html

Ragnar D

[Björn J.]

Intressant!
Detta får ju mig att associera till Marstrand i Kungälvs kommun.
Länge hade man en färja som i mångt och mycket liknade en spårvagn och dessutom heter "M/F Spårvagnen".
Denna är eldriven, körkontrollen är inte helt olik en kontroller, den är dubbelriktad och blåmålad.
Jag har precis för mig att det har funnits två, men kan ha fel, en är iallafall bevarad och gör abonnerade turer i farvattnen runt Marstrandsön.

Lika som bär... (körsbär och enbär då?)
tja... jämför själva detta fartyg med en gammal spårvagn.



Det ursprungliga däckshuset såg annorlunda ut, det var i ädelträ och med andra rutor, nuvarande däckshus är av aluminium och är tillverkat lokalt på ett varv i Marstrand.. ja på Koön alltså.
Ursprunligen kan ju färjan ha varit lik en Långedragsvagn.

Jag tycker att flaggorna är för stora, de utgör också ett oönskat vindfång på den annars så sidvindskänsliga farkosten.
När spårvagnen gick i trafik fanns inte dessa flaggor.
Möjligen kunde man ju tipsa föreningen som underhåller spårvagnen att införa mindre flaggor eller vimplar sådana som Ringlinien använder.

En av efterföjarna heter "Lasse-Maja" efter en av landets mest berömda kåkfarare och transvestiter. Småtjyven och förklädnadspecialiseten Lars Molin, satt en hel del år på Marstrands fästning som då var fängelse, men det vet ni väl redan.


Färjan "Lasse-Maja" är en linfärja och detta bör beaktas vis passage, det är nämligen inte tillrådigt att trassla in sig i de svårstavade stållinorna.


Bj.

[Dennis Sigward]

I Stadt Strausberg österut från Berlin (S-Bahn+Spårvagn dit) finns det en färja som har Trolleystång då den körs med El. Den ser inte ut som en spårvagn, men kan väl nämnas här.

mvh Dennis

[Björn J.]

Det är ju lokaltrafik det handlar om, och det är det ju mellan Koön och Marstransdön...

Jag läser i boken "Gösta Johansson båtbyggare" av Bertil Quirin...

Där berättar Gösta Johansson för författaren på sidan 88:

"På sommaren 1948 levererade jag den sista "spårvagnen" till Marstrand.
Det var den tredje båten jag byggde, Marstrands mek. Verkstad beställde och jag hade fullständig ritning." ......
"Däckshuset gjorde vi inte här, det beställde jag av en snickare uppe i Henån, men höll med virket. Ramen var av ek, fönster, dörrar och sånt av teak och det skulle kläs med härdad masonite. Nåt de måste ha ändrat på sen dess, det kunde ju knappast hålla i längden."

Jag har läst någon annanstans att nuvarande däckshuset är byggt på Marstarnds mek. verkstad, och det har ju hållit i längden...
I boken finns ytterligare några bilder på färjan, troligtvis tagna under den tiden då hon var i trafik, där finns också en översiktsritning med spantruta, denna ritning visar även det ursprungliga däckshuset.

Man skriver "den sista spårvagnen" och det tyder ju på att det funnits fler...

Gösta var född 1909 och var verksam i Kungsviken (Kongsvíga) på norra Orust, jag minns inte när han gick ur tiden men det kan ha varit för ungefär tio år sedan.
I Kungsviken finns det sådana lämningar att man kan härleda båtbyggeri där sedan vikingatiden, men detta lär ju vara den enda "spårvagn" som där blivit tillverkad.

Idag huserar ett annat slags båtbyggeri här, det är Malö yachts som bygger större segelbåtar, sådana som främst säljs på export till kontinenten. (http://www.maloyachts.se/)

Liten utvikning från detta forums huvudlinjer förvisso, men jag tyckte ändå det var intressant att bjuda er på denna, det handlar ju dock om en spårvagn, om än en maritim sådan.

Bj.

[Q]

Jaha.. slagen med 7 timmar.. Jag hadde tänkte visa en bild på denna emineta spårvagn nu. Bilden togs igår, tyvärr så var vagnen inte i drift men det kan bero på vädret vi hadde då i Marstrand (Dock så var det fint i dag och båtfärd blev det..

Ja det fanns två spårvagnar i Marstrand förr i världen. De gick då inte på den plats där dagens färja går, deras lägen var ca 200meter norröver på Marsrandsön och 100meter norr om nuvarande på Koön. Den ivriga beskådaren av detta flytetyg kan samtidigt se en bild av dessa som hänger på Konsumbutiken på Koön eller köpa en mkt vacker affich av C M Ström som har en attelje på ön.

Lasse-Maja är ingen linfärja. Det är en linstyrd färja, dvs den har propeller men styr sig vanligtvis med linan (vajern, ca 40mm i diamerer). Men den kan även om personalen känner för det släppa linan och gå som en normal färja, med roder då givetvis.

F.ö. kan man få sin sista resa i Spårvagnen... Marstrandsbor som går bort kan få sin kista transporterad på en minnestur.

Nå iallafall här kommer bilden på spårvagnen, tagen i går 12 april.



//Q (ibland boende på Koön)

[Yngve]

I Stadt Strausberg österut från Berlin (S-Bahn+Spårvagn dit) finns det en färja som har Trolleystång då den körs med El. Den ser inte ut som en spårvagn, men kan väl nämnas här.

Er det noen som vet noe mer om denne ferja?
Har forsøkt å søke på Internet men finner ikke noe teknisk beskrivelse av farkosten. Hva er spenningen? Hvordan går returstrømmen? Er det propell-drift eller wire?

Jeg har dessverre aldri fått reist med det, til tross for at jeg har vært i Strausberg et par ganger.

Yngve

[Björn J.]

I Stadt Strausberg österut från Berlin (S-Bahn+Spårvagn dit) finns det en färja som har Trolleystång då den körs med El. Den ser inte ut som en spårvagn, men kan väl nämnas här.

Er det noen som vet noe mer om denne ferja?
Har forsøkt å søke på Internet men finner ikke noe teknisk beskrivelse av farkosten. Hva er spenningen? Hvordan går returstrømmen? Er det propell-drift eller wire?

Jeg har dessverre aldri fått reist med det, til tross for at jeg har vært i Strausberg et par ganger.

Yngve

Den fanns beskriven i svenske järnbaneklubbens avis "TÅG" desverre har jeg glemt i hvilket nummer det stod.
Ferjen drivs med propell, returströmmen leders seg gjenon vannet, som kent leds likströmm på dette vis.

Bj

[Yngve]

Den fanns beskriven i svenske järnbaneklubbens avis "TÅG" desverre har jeg glemt i hvilket nummer det stod.
Ferjen drivs med propell, returströmmen leders seg gjenon vannet, som kent leds likströmm på dette vis.

Bj

Hvor mange farts-/bremsekontakter har ferja og kommer dreggen (ankeret?) på siste bremsekontakt?

Y

[Björn J.]

Den fanns beskriven i svenske järnbaneklubbens avis "TÅG" desverre har jeg glemt i hvilket nummer det stod.
Ferjen drivs med propell, returströmmen leders seg gjenon vannet, som kent leds likströmm på dette vis.

Bj

Hvor mange farts-/bremsekontakter har ferja og kommer dreggen (ankeret?) på siste bremsekontakt?

Y

Desverre framgikk dette ikke i artkeln i nemde avis.

Men annars (på svenska) så kan man ju hoppas att "dreggen" höll sig iland, då detta ord har en helt annan betydelse på svenska...

Bj.