Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Du har en poäng i det du skriver. Själv tar jag till 99% enbart dokumentära bilder. Men jag tycker ändå att det är kul att andra exprementerar lite. Själv är jag alldeles för okonstnärlig för det, jag föredrar att mina bilder speglar platsen som den såg ut när bilden togs.Johan Eriksson skrev:Är det något fel på verkligheten? Duger inte den? Måste den förskönas för att man ska orka stå ut med den? Ett ljus och färger som inte finns!
Jag tycker motiven är fina, platserna likaså men det är så här man gör med vykort och fotoböcker på Västerlånggatan, säljer en falsk och ganska kitschig vild av verkligheten till turisterna som sen får för sig att verkligheten ser ut så här, det gör det gudskelov inte!
Sedan är det en annan sak att man kan lattha lite bilder i datorn på kul och lägga ut dem, helt okey verkligen men personligen gillar jag Prag m m precis som det är!
Målet för mig är att skapa bilder som man kan rama in och hänga på väggen. Dokumentär fotografering och "konstfotografering" är för mig två olika saker där båda har sina fördelar och nackdelar. 
Dokumentärfoto är bra när man ska just dokumentera nånting. Då är det viktigaste just hur det såg ut i verkligheten.Det är bra att du står på dig MalteR! Låt inte diskbänksrealisterna påverka din fotografering. Jag gillar de flesta inriktningarna men på detta forum saknades tidigare fotografer med ditt konstnärliga sinne.MalteR skrev:Tack för kommentarerna.
För mig är fotografering mycket mer än att ta "dokumentära" bilder. Jag försökrer inte spegla verkligheten utan det viktigaste för mig är att bilderna blir så fina och häftiga som möjligt. Jag tycker inte det är fel på verkligheten. Men man kan väl få drömma?
