Man får lite sån där öststatskänsla av bilden. Men inte allt för stor känsla.
Spårvagn i Helsingfors
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Visa bilder på spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik här!
Allmänna forumregler
Visa bilder på spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik här!
Allmänna forumregler
-
- Inlägg: 1779
- Blev medlem: torsdag 19 september 2002 15:58
- Ort: Blocksignal 1L3, km 11+611 (Fsä)
Spårvagn i Helsingfors
Man får lite sån där öststatskänsla av bilden. Men inte allt för stor känsla.
Bantekniker
jag är själv precis
hemkommen från Helsingfors. Det kan väl sägas att de också har betydligt modernare, och också äldre vagnar. På det hela taget sett vekar spårvagnskommunikationerna funka riktigt bra. Snabbt och smidigt.
Det jag klurade på är spårvidden. Det verkade vara typ 891 mm men jag är inte säker (kändes något smalare).
Kan någon förklara fördelarna med att ha normalspår på spårvagnsspår.

Det jag klurade på är spårvidden. Det verkade vara typ 891 mm men jag är inte säker (kändes något smalare).
Kan någon förklara fördelarna med att ha normalspår på spårvagnsspår.

Jag drömmer och arbetar för, att spårvagnar åter skall trafikera Stockholms gator!
Re: jag är själv precis
När C20 levererades så kördes ju dom på tvärbanans spår, det är ju en stor fördelCoollife skrev: Kan någon förklara fördelarna med att ha normalspår på spårvagnsspår.

Trevlig bild, heter de inte tom. NrII+ efter någon ombyggnad?
//Bussmicke.
Besök min hemsida samt Bussmicke.se på Facebook.
Stolt ägare av:
Canon EOS R & 6D Mark II, Canon EOS M5 och Canon Powershot G7 X Mark II samt Sony RX100 Mark III och VII.
Besök min hemsida samt Bussmicke.se på Facebook.
Stolt ägare av:
Canon EOS R & 6D Mark II, Canon EOS M5 och Canon Powershot G7 X Mark II samt Sony RX100 Mark III och VII.
Re: jag är själv precis
Spårvagnarna i Helsingfors kör på meterspår, dvs 1000mm.Coollife skrev:
Det jag klurade på är spårvidden. Det verkade vara typ 891 mm men jag är inte säker (kändes något smalare).
/Jocke
Re: Spårvagn i Helsingfors Vagnen
Bästa Jonas har du tullat på skattefria ransonen? Vagnsnummert är ju 81Bobjörk skrev:
Man får lite sån där öststatskänsla av bilden. Men inte allt för stor känsla.

AGR
Alla mina bilder på forum är © AGR
Åk effektivt åk kollektivt!
Använder numera en Canon EOS 1000D
Alla mina bilder på forum är © AGR
Åk effektivt åk kollektivt!
Använder numera en Canon EOS 1000D
se där, 1000 mm. Inte en siffra rätt alltså.
Well, ang normalspår, jag kan förstå att det finns fördelar ur en standardiserad synvinkel. Samtidigt får man en känsla att smalspår passar bättre in i stadsmiljö. Det ser bättre ut. Dessutom kanske kurvorna t o m går att göra snävare.
Därför; vad finns det för praktisk skillnad mellan normalspår och smalspår för spårvagnstrafik??
Well, ang normalspår, jag kan förstå att det finns fördelar ur en standardiserad synvinkel. Samtidigt får man en känsla att smalspår passar bättre in i stadsmiljö. Det ser bättre ut. Dessutom kanske kurvorna t o m går att göra snävare.
Därför; vad finns det för praktisk skillnad mellan normalspår och smalspår för spårvagnstrafik??
Jag drömmer och arbetar för, att spårvagnar åter skall trafikera Stockholms gator!
Re: Spårvagn i Helsingfors
Fram med kräkpåsarna, Piirka is back. 

Spårmittsavståndet är en annan faktor. I Åbo var avståndet 2500 mm. Vagnsbredden var 2100 mm. Avståndet mellan vagnarna var således 400 mm (på raksträcka). Men fram- och bakpartiet på spökvagnarna (boggievagnar) stack såpass mycket ut i kurvorna, att det rådde fara för krock med mötande vagn, därmed var det mötesförbud i kurvpartier.
Spårmittsavståndet breddades i Helsingfors mellan åren 1950 och 1959 från 2500 mm till 3000 mm, för att klara av trafiken med de nya boggievagnarna. Man kunde samtidigt ha breddat på spårvidden från 1000 mm, men det kunde isåfall ha blivit en ganska dyr operation. Underredet på över 100 gamla spårvagnar och 130 släpvagnar hade man varit tvungen att bygga om för en bredare spårvidd.
En breddning av spårvidden i Helsingfors dryftades redan vid ombyggandet till dubbelspår åren 1908-09. Då föll breddandet pga dyra kostnader. I dagens läge är prisskillnaden mellan smal-, normal- och bredspår vid spårvägsbyggen ganska minimal.
Piirka
---------------
Språklektion 224a&b i Mumindalen
darra, krabbis, krabyl, krapula ['krapola] ['krapula], krapyl - baksmälla
morkis (moralisk krabbis) - ågren

Vår och höst, trist och grått. Grå arkitektur döljs om sommaren av grönska och på vintern av snön. Betongförorterna lär dessutom vara en fransk gåva till forna sovjet. Tyvärr har betongfasaderna importerats till Norden också. Byggnaden till höger bakom träden tror jag är ett hostell. Om det vore ett femstjärnigt hotell, då vore fasaden inte så spartansk, antar jag.Bobjörk skrev:Man får lite sån där öststatskänsla av bilden. Men inte allt för stor känsla.
Dagen efter brukar man ha darra, krabbis, morkis (kärt barn har många namn). Förkortningen av namnet på spårvägsbolaget är också fel. Antingen är den HKL (på finska) eller HST (på svenska). HKT är inte ens mumindalska.17AGR skrev: Bästa Jonas har du tullat på skattefria ransonen? Vagnsnummert är ju 81

Ingen större skillnad. En smalare spårvidd innebär inte automatiskt snävare kurvor. Flera faktorer bidrar till hur snävt kurvor kan byggas. Konstruktionen av boggierna är en faktor. Jag tycker mej ha sett en bild på en A29, som provkördes på ett spår utanför en vagnshall i Stockholm. Spåret hade en snäv kurva och A29:n klarade inte av den.Coollife skrev:Well, ang normalspår, jag kan förstå att det finns fördelar ur en standardiserad synvinkel. Samtidigt får man en känsla att smalspår passar bättre in i stadsmiljö. Det ser bättre ut. Dessutom kanske kurvorna t o m går att göra snävare.
Därför; vad finns det för praktisk skillnad mellan normalspår och smalspår för spårvagnstrafik??
Spårmittsavståndet är en annan faktor. I Åbo var avståndet 2500 mm. Vagnsbredden var 2100 mm. Avståndet mellan vagnarna var således 400 mm (på raksträcka). Men fram- och bakpartiet på spökvagnarna (boggievagnar) stack såpass mycket ut i kurvorna, att det rådde fara för krock med mötande vagn, därmed var det mötesförbud i kurvpartier.
Spårmittsavståndet breddades i Helsingfors mellan åren 1950 och 1959 från 2500 mm till 3000 mm, för att klara av trafiken med de nya boggievagnarna. Man kunde samtidigt ha breddat på spårvidden från 1000 mm, men det kunde isåfall ha blivit en ganska dyr operation. Underredet på över 100 gamla spårvagnar och 130 släpvagnar hade man varit tvungen att bygga om för en bredare spårvidd.
En breddning av spårvidden i Helsingfors dryftades redan vid ombyggandet till dubbelspår åren 1908-09. Då föll breddandet pga dyra kostnader. I dagens läge är prisskillnaden mellan smal-, normal- och bredspår vid spårvägsbyggen ganska minimal.
Piirka
---------------
Språklektion 224a&b i Mumindalen
darra, krabbis, krabyl, krapula ['krapola] ['krapula], krapyl - baksmälla
morkis (moralisk krabbis) - ågren
Tack för informativt svar.
Som jag förstår av svaret, skall spårvidden inte ha någon betydelse gällande svängradier. Dock kan jag tycka att det ser "nättare" ut med smalspår för spårvagnar.
Smalspår kommer i alla fall inte vara aktuellt i ett framtida spårvagnssystem i Stockholm.
Som jag förstår av svaret, skall spårvidden inte ha någon betydelse gällande svängradier. Dock kan jag tycka att det ser "nättare" ut med smalspår för spårvagnar.
Smalspår kommer i alla fall inte vara aktuellt i ett framtida spårvagnssystem i Stockholm.
Jag drömmer och arbetar för, att spårvagnar åter skall trafikera Stockholms gator!