!
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler

Kraften kommer från en likriktarstation som är inbyggd i den K-märkta toalettbyggnaden vid Djurgårdsbron. "LS Djurgårdsbron"
Byggnaden lär för övrigt vara den enda bevarade från stockholmsutställningen 1930.
Likriktarstationen matas från det vanliga 11kV nätet.
Den har numera två transformatorer, en original som efter likriktning ger 750-950 volt och en sparkopplad som numera är seriekopplad med originaltransformatorn för att vi skall kunna justera in mer lämplig spänning för våra museivagnar, beroende på vilka vagnar som finns på banan för stunden.
Jag minns inte detaljerna, men vi kan hålla oss inom intervallet 550-700 V. De flesta vagnar är byggda för 650 V, så det är ungefär vad vi har normalt. När Uppsala vagn 10 var på besök sänkte vi lite extra.
Stationen är byggd med växelströmsbrytare på inkommande 11kV och likströmsbrytare på utgående kontaktledningsspänning, enligt samma princip som på Tunnelbanan, Lidingöbanan och Tvärbanan.
Eftersom detta är den enda stationen på banan sammatar man inte, men det går att göra om man bygger en LS till.
Detta är den exklusivare varianten av likriktarstation.
I till exempel Malmköping och Göteborg (?) har man LS med enbart brytare på inkommande 11kV. Dessa lämpar sig mindre bra för sammatning på samma sektion med intilligande LS, vilket ger sämre redundans och sämre möjlighet att dra nytta av återmatad kraft från elbromsning, men är mycket billigare, mindre och enklare att bygga.
Per-Erik