Linjerna 1 och 2 kördes i samtrafik med 12 vagnar (+ 11 släpvagnar) from den 23 oktober 1937. Sträckningen mellan Kelkkala och Ristimäki hade just färdigställts. Ettans turer från Slottsbron (tid. Åbo bro) bytte skyltar och linjefärg i Ristimäki och fortsatte vidare som tvåans turer mot Papula (och vice versa) i 7½ min. trafik. Linje tre kördes med singelvagnar likaså i 7½ min. trafik.
Orsaken till varför trean trafikerades som en skild linje låg vid det att spårvagnarna inte fick trafikeras med passagerare över svängbron mellan Slottet och centrum. Därför fick trafikanterna byta vagn vid färd mellan Neitsytniemi och innerstan.
En förlängning av tvåan från Papula över Papula bro samt av trean mot Sorvali planerades. Inget hann genomföras då kriget kom och staden fick avstås två gånger till fienden.
Kuriosa: det fanns två gatunamn som var gemensamma för Helsingfors, Åbo och Viborg. I alla tre städerna kunde man åka spårvagn längs Mariegatan resp. Slottsgatan. Mariegatan var den sista gatstumpen på treans linjesträcka i Neitsytniemi och Slottsgatan trafikerades av ettan (och treans hallturer) på väg från Slottsbron mot innerstan.
Jag hittade en sajt med bilder från Viborg "då och nu". Varje bildpar består av ett foto från 1930-talet och samma vy från 1990-talet. Fotovinklarna har jag markerat med en grå pil + bokstav:
Bildsidan a visar en spårvagn på linje 1 vid ändhållplatsen på Högvaktstorget invid Slottsbron.
Bildsidan b. Ettans spårvagn kommer rullande i nedförsbacke på Slottgatan. Spåren svänger in på Torggatan. Rönnbloms kringla vajar på stången - en symbol för Viborgs kringla.
Bildsidan c. Vy över Järnvägstorget mot stationen. Spårvagnen till vänster är en tvåans spårvagn på väg från Papula mot Ristimäki och den till höger är en etta på väg från Ristimäki mot Slottsbron. Bakom ettans vagn finns spåren mot Papula. Stationsbyggnaden, ritad av vår bekante E. Saarinen med kumpanen Herman Gesellius, blev färdig år 1913.
Bildsidan d. Repolagatan med järnvägstationen i bakgrunden.
Bildsidan e. Vid hörnet av Karelar- och Torkelsgatorna. Till vänster går spåren mot Salutorget och Slottsbron, rakt fram mot Järnvägstorget, till höger mot Rödbrunnstorget och bakom fotografen mot hallen. Hörnet fungerade som mittpunkt vid kartläggningen av Viborg.
Bildsidan f. Länslasarettet med ettans spår mot Ristimäki. Har inget hum om vad byggnaden nuförtiden används till.
Bildsidan g. Den fd. ändslingan i Ristimäki låg vid Himasenmäki.
Bildsidan h. Mendts hus invid Siikaniemi torg. Bakom huset gick vägen till parken Monrepos. Framför huset ser vi treans spår mot Neitsytniemi. Linjen var 1,5 km lång, enkelspårig med en mötesplats på linjen.
Inget av spårvägen syns på 1990-talsbilderna. Nästa år har det gått 50 år sedan trafiken lades ned.
Piirka
---------------
Språklektion 116 i Mumindalen
bostonkaka - butterkaka
Men före 1939 var t. ex. Sorvali-planen helt realistisk, om jag har det rätt. Och snälla Piirka, ta bort dom ryska namn från kartan, den beskriver ju perioden före kriget. En fråga: har du - eller har någon annan - en karta över Viborg med spårvägslinjer på Sovjettiden? Har aldrig sett sådana kartor själv.
"... woman with spoilt child...". Samma translator översätter "spårvagn med förare och konduktör" (något i den stilen på ryska) till "two-person missile" 
Mej veterligen träder VD:n fram i offentligheten endast då han skäller ut fd. kunder, som övergår till privatbilism. Han ser inte bjälken i ögat ss. i form av en busspark med majoriteten av bussar från 1980-talet. Den här typen av kundvänlighet är tyvärr rätt så vanlig i de mellanstora/stora finska städerna (exkl. Helsingfors, Åbo och Tammerfors).
