Vart går pengarna som jag betalar för mitt SL-kort?

[KSE]

De stora kostnaderna är underhåll av infrastuktur,underhåll, nyinskaffning av fordon och bemanning. Sen har vi ju nybyggnad av banor men det hamnar väl på andra ställen i budgeten.

Det är sällan som man ser någon som ljuger lika häftigt.
Före valet var biltullar något som Annika B tog helt avstånd från. Nu vill hon spendera ett antal mille för ett "prov" som är så dåligt förberett att jag skulle bli förvånad om det inte bara slutar med att staden köpt en massa onödig utrustning.

Vill ni se fler partipolitiska lögner kolla här:
http://www.99steg.info

[VeVen]

På planka.nu finns lite beräkningar där man uppskattat kostnaderna för taxesystemet (spärrar, automater, konduktörer, spärrvakter, kontrollanter, information etc.) till 15% eller 450 miljoner per år. Men vad den uppskattningen grundar sig på framgår inte.

450 miljoner låter litet mycket. Men om man antar att denna siffra, som man ändå erkänner är en gissning faktist stämmer, hur blir det då? Antag att man införde nolltaxa, skulle man då faktiskt spara alla dessa 450 miljoner? Personalbehovet kommer väl knappast att minska mer än marginellt, då de som tidigare var spärrvakter kommer att behövas för ordningens skull. Helt avbemannade stationer låter inte som en bra ide. Det borde knapra ordentligt i dessa 450 miljoner.

Men även om man faktiskt lyckades eliminera det mesta av dessa 450 miljoner med hjälp av nolltaxa, så måste man ändå öka landstingets bidragsdel med runt tre miljarder. Årligen. Tre miljarder som kan användas bättre.

[Kingsthrone]

Runt 90 spänn av de 600 man betalar för månadskortet går då egentligen till att upprätthålla själva systemet med månadskort och biljetter, om man ska tro Plankas beräkningar?

[VeVen]

I fjol kostade SL litet över 7 miljarder att driva. Om man antar att siffran 450 miljoner är rätt så skulle det motsvara 6,4% av SLs totala kostnader. Utslaget över enbart biljettintäkterna på 3,3 miljarder blir det 13,6% (har jag räknat rätt nu?). Det blir runt 80 spänn av 600.

Men som sagt, jag känner en stor skepsis till att man skulle spara in nära en halv miljard på att avskaffa biljetthanteringen, förutsatt att man i övrigt har samma nivå som idag på ordningshållande etc. Det som ju är det intressanta i sammanhanget är ju att jämföra alternativen med och utan biljetthantering ekonomiskt och försöka göra en rimlig bedömning av vad man kan spara.

För 450 miljoner årligen borde man kunna få ett rätt imponerande berg av remsor, stämplar, kort, spärrar etc. Utan närmare detaljkunskaper känns denna siffra litet väl stor för mig i alla fall. Sedan kan det ju finnas andra som är betydligt bättre än mig på att bedöma detta.

[Mr. Burns]

Har inte den blekaste aning om några summor, men precis som VeVen upplever jag att planka.nu överskattar möjligheterna till rationaliseringar om systemet blev biljettlöst. Det finns även sidofaktorer som spelar in. Hur skulle t.ex. många mindre kioskers lönsamhet påverkas om de blev av med försäljningen av SL-kort? Och vad får det för konsekvenser i ett vidare perspektiv? Tolka det nu inte som att jag menar att biljettförsäljningen i kioskerna har ett egenvärde. Drömmen är ett biljettsystem där vi pressar kostnaderna för kringorganisationen maximalt (något som delvis blir verklighet när de smarta korten gör entré). Saken är bara den att om alla vinster med slopad biljetthantering tas upp måste även alla nackdelar belysas.

[Kingsthrone]

Jag undrar om en grej. Hur mycket tjänar Pressbyrån själva per sålt månadskort? Eller ställer de upp bara pga ökad kringförsäljning?

[danne2]

Vore det inte dags för nolltaxa, eller införa en kollektivtrafikavgift för alla skattebetalare på tex 200 kr per månand.

Det var något av det dummaste som skrivits här på länge!
Jag betalar när jag åker med SL, och när SL inte kan erbjuda det jag behöver väljer jag andra transportsätt. Att ge skattebidrag till SL tar ju bort alla incitament för att erbjuda oss invånare i Stockholmsregionen en bra och attraktiv kollektivtrafik.

Vadå? Jag tycker du borde uttrycka djg på ett annat sätt, inte skriva "det dummaste...".

Ursäkta att jag skrev "det dummaste", uttrycka mej på ett annat sätt?? Det jag skrev var ju fullt förståndigt så du borde förstå det?

[Gäst]

Det var något av det dummaste som skrivits här på länge!
Jag betalar när jag åker med SL, och när SL inte kan erbjuda det jag behöver väljer jag andra transportsätt. Att ge skattebidrag till SL tar ju bort alla incitament för att erbjuda oss invånare i Stockholmsregionen en bra och attraktiv kollektivtrafik.

Vadå? Jag tycker du borde uttrycka djg på ett annat sätt, inte skriva "det dummaste...".

Ursäkta att jag skrev "det dummaste", uttrycka mej på ett annat sätt?? Det jag skrev var ju fullt förståndigt så du borde förstå det?

Jo, jag förstår det enda som jag syftade på var att du skrev "det dummaste" - Nej det räcker med att bråka nu!

[M_M]

För 450 miljoner årligen borde man kunna få ett rätt imponerande berg av remsor, stämplar, kort, spärrar etc. Utan närmare detaljkunskaper känns denna siffra litet väl stor för mig i alla fall. Sedan kan det ju finnas andra som är betydligt bättre än mig på att bedöma detta.

I den här tråden får man inte ifrågasätta vad verksamheten hos SL kostar utan att räkna med att bli totalsågad har jag fått lära mig, man får bara diskutera om man t.ex. ska köra en viss linje, inte hur effektivt arbetet går till och vad fordonen kostar :/.

Jag vet inte hur många bemannade pendeltågstationer, men säg för enkelhets skull att det är 100 bemannade stationer sammanslaget på pendeltåg, tunnelbana och vad som nu mer har bemanning. Då blir det 45 miljoner per station och år. Med offentlig sektors byrokrati så kan nog varje station i snitt lätt äta upp 45 miljoner, även om lönerna för att ha spärrvakt på stationen under trafikerad tid knappast går på ens en tiondel med alla sociala avgifter e.t.c....

Har inte den blekaste aning om några summor, men precis som VeVen upplever jag att planka.nu överskattar möjligheterna till rationaliseringar om systemet blev biljettlöst. Det finns även sidofaktorer som spelar in. Hur skulle t.ex. många mindre kioskers lönsamhet påverkas om de blev av med försäljningen av SL-kort? Och vad får det för konsekvenser i ett vidare perspektiv? Tolka det nu inte som att jag menar att biljettförsäljningen i kioskerna har ett egenvärde. Drömmen är ett biljettsystem där vi pressar kostnaderna för kringorganisationen maximalt (något som delvis blir verklighet när de smarta korten gör entré). Saken är bara den att om alla vinster med slopad biljetthantering tas upp måste även alla nackdelar belysas.

Samhällsekonomiskt är det ju faktiskt lönsamt att offentliga sektorns verksamheter göder privat verksamhet som innebär sysselsättning och som går på gränsen mellan lönsamhet och förlust, exempelvis kiosker, men då ska sådant på något vis redovisas separat och ta ur arbetslöshetbekämpningens budget (som måste vara på noll idag eftersom inget görs, eller ? Oj, där kom jag in på ett sidospår )

Vad skulle bli billgare om man byter kortsystem ? Jag tror det blir ett himla liv om man helt slopar kontantbetalningsmöjligheten, alltså måste det sitta en spärrvakt per station i alla fall. Man slipper arbetet att stämpla klippkorten. Jag har svårt att se varför det inte går att byta ut klippkorten mot magnetkort redan idag och behålla nuvarande periodkort ? Det enda som behövs är skrivmöjligheter i spärrarna och knappar för att välja antal klipp, eller en "stämpelautomat" i stil med de som sitter på vissa pendeltågstationer idag (södertälje centrum, västra haningen o.s.v.) som "stämplar" magnetkortet med information om att man begärt resa för ett antal "klipp". Man kan till och med göra ett sådant system kompatibelt med dagens, man sparar info om hur många klipp man har kvar o.s.v. på ett eget spår, och skriver ner på det/de spår på kortet som används idag att kortet gäller fram till <datum och klockslag>. Nu kanske dagens kort bara klarar datum men inte klockslag, då får man väl ta att folk rent tekniskt kan tjuvåka på "klippkorten" i en elektronisk form, de torskar ju ändå vid biljettkontroll lika mycket som om de åkt för långt på klippkortstämpling eller liknande idag.

Knappast någon avancerad åtgärd, och knappast så enorma vinster då man bara slipper klippkortstämplingen från spärrvakten. Eller förbiser jag något nu ?

Jag undrar om en grej. Hur mycket tjänar Pressbyrån själva per sålt månadskort? Eller ställer de upp bara pga ökad kringförsäljning?

En mycket intressant fråga.

En annan intressant fråga är vad det skulle kosta om spärrvakterna skulle sälja månadskorten ? (det går att ordna till rånsäkra anordningar för pengarna, vilket jag ser som en möjlig fråga som kan dyka upp).

Ytterligaren en fråga är hyr mycket extra en enkelresa skulle kosta om även enkelresor köptes i pressbyrån eller liknande, någon form av polett med kvitto... eller för den delen myntautomat på vissa spärrar, med kvittoskrivare för biljettkontrollens skull ?

[Danne2]

Nu är det ju inte bara de tydligen så förkättrade biljetterna och spärrvakterna som kostar pengar. En enda betongsliper (vanlig 272-kilos med ingjutna underläggsplattor) kostar 372kr + moms från Banvekets materialservice. Det ligger en sådan ungefär var 70:e centimeter längs med hela tunnelbanan.

Skall du byta några slipers? Då behöver du en tillsyningsman, några banarbetare, en rälsgående traktorgrävare och en maskinförare. Hela det gänget en natt kostar nog uppemot 8-10000 i personalkostnader för en kväll. Dessutom måste några andra med ett diesellok+lågvagn+kranvagn ha åkt ut till arbetsplatsen några kvällar innan och lagt ut de nya sliperna, och komma tillbaka några dagar senare för att plocka upp de gamla. Inklusive driftkostnader för maskinerna + eventuell maskinhyra ryker det utan problem 30-50000 till där.

Om nu det här jobbet dessutom påverkar trafiken på något sätt, så kan du lugnt räkna med att trafikoperatören - i fallet med tunnelbanan Connex- vill ha ersättning för de förseningar som uppstår. Det kan bli i princip hur dyrt som helst, i synnerhet vid större arbeten där man måste använda sig av ersättningsbussar och kanske stänga en bansträcka tidigare än normalt. Då kan det behövas inte bara ersättningsbussar och bemanning av dessa, utan också några värdar för att visa resenärerna tillrätta, extra bemanning av förare, kanske några extratåg osv osv.

Vagnarna skall underhållas också. De skall sopas, städas, kl-tt-r, få periodisk översyn och teknisk kontroll, förbrukningsdelar (som luftfilter, bromsbelägg, strömskor etc) skall bytas och trasiga komponenter bytas ut och repareras. Dessutom skall allt det ske utan att det blir brist på vagnar till den dagliga trafiken. På ett nattskift i en vanlig depå jobbar 10-12 personer, varav ungefär hälften håller på med städning och kl-tt-r. På dagtid tillkommer dessutom alla reparatörer etc. Reservdelar till tunnelvagnar är dessutom ingenting man handlar på Clas Ohlson eller Biltema -många av komponenterna är mycket noggrannt specificerade och måste både tillverkas och monteras med metoder som är reglerade i detalj. Det är med andra ord inte billiga prylar.

En kompressor till en av de nya C20-vagnarna kostar omkring en kvarts miljon. Plus moms, såklart. Sedan skall du lägga till personalkostnaderna fö att byta den, kostnaderna för att ha vagnen stillastående under tiden som bytet sker (den kan ju inte var aute och rulla då), och dessutom måste man ju har en specialutrustad verkstad för att utföra bytet och reparationen i, med krav på värme, ventilation, elsäkerhet, belysning, arbetsmiljö osv.

Kort sagt: Det är inte billigt att driva en tunnelbana.
Notera också att allt det jag har beskrivit ovan är vad som får betraktas som normalt löpande underhåll. Ett antal slipers, ett antal kilometer räls etc måste bytas varje år eftersom de slits ned fort av den intensiva trafiken. Vill man investera i en expansion av trafiken eller linjenätet blir det genast ännu mer pengar som går åt.


/Joakim C.

Fast de mesta pengarna går åt att sanera kl-tt-r och underhålla spåren och vagnarna, även stationerna skall kl-tt-r och lagas så det är väl det som kostar mest.

[VeVen]

I den här tråden får man inte ifrågasätta vad verksamheten hos SL kostar utan att räkna med att bli totalsågad har jag fått lära mig, man får bara diskutera om man t.ex. ska köra en viss linje, inte hur effektivt arbetet går till och vad fordonen kostar :/.

Saklig väl formulerad kritik av SL är väl alltid intressant läsning. Men ingen av oss som skriver här på forumet har någon rätt att slippa få sina argument granskade.

Jag vet inte hur många bemannade pendeltågstationer, men säg för enkelhets skull att det är 100 bemannade stationer sammanslaget på pendeltåg, tunnelbana och vad som nu mer har bemanning. Då blir det 45 miljoner per station och år. Med offentlig sektors byrokrati så kan nog varje station i snitt lätt äta upp 45 miljoner, även om lönerna för att ha spärrvakt på stationen under trafikerad tid knappast går på ens en tiondel med alla sociala avgifter e.t.c....

Ett litet räknexemel kanske kan få ned detta på jorden. För 1 mille / år kan man bekosta 3 heltidstjänster. grovt räknat. för 45 miljoner får man då 135 tjänster. Och det för en enda station enligt ditt exempel! 450 mille blir 1350 tjänster.

Om man försöker göra tankeexperimentet att införa nolltaxa och ha det övriga konstant, så tycker jag att man får förutsätta att man kommer att behöva ha bemanning på stationerna i alla fall. Detta för att förhidra förämrad ordning. För det vore väl synd om nolltaxa ledde till att folk tar bilen i stället för att åka kollektivt p.g.a. ökat busliv. Då de allra flesta stationer är små, med en ingång och en spärrkur borde besparingsmöjligheterna vara begränsade. På de större med flera ingångar och många kurer kan en del finnas att hämta i personalbesparing. Några tjänster skulle man sparar in på att eliminera kontanthanteringen fullständigt. Ett antal tågvärdar kanske också stryker med. Jag drämmer till med 150 inbesparade tjänster. vilket blir 50 mille.

Kostnaden för spärrarna försvinner ju också om nolltaxa införs. I en tidigare tråd gissade jag att en spärr kostar hundratusen och höll i tio år. Andra hade andra bedömningar. Jag gisar dock fortfarande att i det fall man inte bygger helt ny spärrlinje, vilket man gör ganska sällan, borde bli bråkdelen av en miljon att byta. NU drämmer jag till med 25 mille årligen i att hålla spärrarna igång.

Detta resonemang är knappast vattentätt, men är ändå en ansats till att med min ringa kunskapsnivå försöka bedöma vilka pengar det rör sig om, och varför jag tror att siffran 450 miljoner i beparing för nolltaxa känns alldeles för mycket. Andra kanske gör bättre skattningar.

Minns fortfarande att SL drar in över tre miljarder årligen i trafikintäkter. För att få ett perspektiv.

Vad skulle bli billgare om man byter kortsystem ? Jag tror det blir ett himla liv om man helt slopar kontantbetalningsmöjligheten, alltså måste det sitta en spärrvakt per station i alla fall. Man slipper arbetet att stämpla klippkorten. Jag har svårt att se varför det inte går att byta ut klippkorten mot magnetkort redan idag och behålla nuvarande periodkort ? Det enda som behövs är skrivmöjligheter i spärrarna och knappar för att välja antal klipp, eller en "stämpelautomat" i stil med de som sitter på vissa pendeltågstationer idag (södertälje centrum, västra haningen o.s.v.) som "stämplar" magnetkortet med information om att man begärt resa för ett antal "klipp". Man kan till och med göra ett sådant system kompatibelt med dagens, man sparar info om hur många klipp man har kvar o.s.v. på ett eget spår, och skriver ner på det/de spår på kortet som används idag att kortet gäller fram till <datum och klockslag>. Nu kanske dagens kort bara klarar datum men inte klockslag, då får man väl ta att folk rent tekniskt kan tjuvåka på "klippkorten" i en elektronisk form, de torskar ju ändå vid biljettkontroll lika mycket som om de åkt för långt på klippkortstämpling eller liknande idag.

Något jag har funderat på vad gäller biljettsystem är vilka möjligheter det skulle finnas att ordna smidigare betalning än via kontanter. Parkeringsavgifter kan man i vissa fall betala via mobilen. Detta är väl inte tillämpligt på kollektivtrafiken men visar vad man skulle kunna göra.

Dels för att förenkla för resenären, att slippa tvingas fippla med kontanter bara för att man åker enstaka gång. Dels för att spara kostnader för SL i minskad mängd kontanta transaktioner. Attraktivare, och en liten smula billigare.

[D]

Jag undrar hur mycket av mina 500 kr som jag betalar för mitt SL-kort (Stockholms Lokaltrafik) går till andra saker än att transportera mig från och till olika platser. Hur mycket kostar det att trycka biljetterna, sälja dom, införskaffa spärrar och underhålla dom, spärrvakter och kontrollörer, konduktrörer samt busschaufförer som kontrollerar och säljer biljetter istället för att köra buss.
Vore det inte dags för nolltaxa, eller införa en kollektivtrafikavgift för alla skattebetalare på tex 200 kr per månand. Det skulle gynna alla med en välfungerade kollektivtrafik som skulle användas av fler. Därigenom skulle bilköerna också kunna minskas och våra ungdomar stöttas ekonomiskt. /Birgit

Du kan aldrig få något gratis på jorden, en nolltaxa skulle bara leda till konkurs antar jag.....

[Gäst]

Vadå? Jag tycker du borde uttrycka djg på ett annat sätt, inte skriva "det dummaste...".

Ursäkta att jag skrev "det dummaste", uttrycka mej på ett annat sätt?? Det jag skrev var ju fullt förståndigt så du borde förstå det?

Jo, jag förstår det enda som jag syftade på var att du skrev "det dummaste" - Nej det räcker med att bråka nu!

Jo - precis.

Om vi skulle ha nolltaxa, alla skulle få åka hur de ville osv. Vad skulle SL få för pengar för det? De pengarna som resenärerna betalar antar jag går till att kunna driva SL.

[Gäst]

och föressten, borde inte tråden flyttas till "Allmänt om lokaltrafik"?

[Fjuntson]

Vore det inte dags för nolltaxa, eller införa en kollektivtrafikavgift för alla skattebetalare på tex 200 kr per månand. Det skulle gynna alla med en välfungerade kollektivtrafik som skulle användas av fler. Därigenom skulle bilköerna också kunna minskas och våra ungdomar stöttas ekonomiskt. /Birgit

Man måste rå för att allt på jorden kostar pengar.

Jo, men det fnns saker som är gratis tex. har jag ibland fått gratisbiljetter till museér och liknade.

[Gäst]

Jag undrar hur mycket av mina 500 kr som jag betalar för mitt SL-kort (Stockholms Lokaltrafik) går till andra saker än att transportera mig från och till olika platser. Hur mycket kostar det att trycka biljetterna, sälja dom, införskaffa spärrar och underhålla dom, spärrvakter och kontrollörer, konduktrörer samt busschaufförer som kontrollerar och säljer biljetter istället för att köra buss.
Vore det inte dags för nolltaxa, eller införa en kollektivtrafikavgift för alla skattebetalare på tex 200 kr per månand. Det skulle gynna alla med en välfungerade kollektivtrafik som skulle användas av fler. Därigenom skulle bilköerna också kunna minskas och våra ungdomar stöttas ekonomiskt.

Det har även jag undrat ett tag, vart de går tror jag är till trafiken som du säger. Det bästa för att kunna lösa det är att man sänker avgiften för SL-kortet och försöker samtidigt förbättra SLs ekonomi genom att använda lönsamma och moderna fordon, försöka minska kl-ttr-t, o.s.v.

[Coppas]

Det har även jag undrat ett tag, vart de går tror jag är till trafiken som du säger. Det bästa för att kunna lösa det är att man sänker avgiften för SL-kortet och försöker samtidigt förbättra SLs ekonomi genom att använda lönsamma och moderna fordon, försöka minska kl-ttr-t, o.s.v.

Ööhh...ursäkta men SL-kortet och det man får för pengarna i dagens läge är så billigt (i jämförelse med övriga landet) att en önskan om sänkning ter sig lite obegriplig. I dagens läge så är ju även ekonomin svår så jag förstår inte hur man skulle kunna förbättra den genom att sänka inkomsterna ytterligare. Å andra sidan håller jag med om att man kan tjäna pengar genom att sänka utgifterna, men frågan är hur. Ska fatta mig kort, men vad menas t.ex. med 'lönsamma och moderna fordon' och kl-tt-rminskning? Fordonen kan ju inte bytas ut hur som helst och de måste ju även vara ändamålsenliga. Samtidigt så måste det satsade kapitalet förräntas så att säga, alltså nya fordon måste tjänstgöra och betala sig för vad de är värda i inköp. Att köpa nya bussar efter bara 3-4 år funkar inte. Vad gäller kladdet på vagnar och byggnader i SL-land så försöker man nog från SL:s sida göra så gott det går, men det krävs ju att även samhället i stort tar sitt ansvar. Exempelvis att blåögda och naiva politiker inser att nötterna som kladdar på en så kallad tillåten vägg i en lokal inte går hem när sagda lokal stänger typ klockan 21:00 utan då istället fortsätter med att frambringa sina förfulande alster på annat underlag.

Mvh // Nico

[ragge s]

En enda betongsliper (vanlig 272-kilos med ingjutna underläggsplattor) kostar 372kr + moms från Banvekets materialservice.
...
En kompressor till en av de nya C20-vagnarna kostar omkring en kvarts miljon. Plus moms, såklart.

SL betalar naturligtvis inte moms (eller snarare, man betalar den och får tillbaka den, som alla andra företag).

/ragge

[ragge s]

Tja, det mesta går till skatt på ett eller annat sätt, så Bosse Ringholms hejdukar är nog dem som tjänar mest på kortet.

Om man får dra till med en enkel gissning så går väl kanske upp till 90% av pengarna på ett eller annat sätt, direkt eller via entreprenörers eller dess underentreprenörer, via anställda och deras avgifter och moms etc, till skatteverket. Resten går väl utomlands.

Och hur har du kommit fram till denna fantatiska gissning? Arbetsgivaravgiften är ca 32% ovanpå lönen, inkomstskatten är mellan ca 30 och 55% av lönen, minus grundavdrag, andra avdrag och och annat så den kan alltså vara mellan 0 och 55% av lönen.

För en lön på 20000/mån så går alltså sådär 43% av de pengar arbetsgivaren betalar till skatter, om inte arbetstagaren dessutom gör avdrag för räntor etc varvid andelen blir mindre, och sedan kan man kanske anse att t ex barnbidrag är en skattelättnad varvid andelen blir ändå mindre.

/ragge

[ragge s]

Är 600 spänn vad kortet kostar i Sthlms kommun (stad)?

Tro det om du vill, men 600 spänn öppnar hela stockholms län, snacka om extremt billigt allså !

//Leif D

Kan bara hålla med! Måste tyvärr säga att Stockholmarna pratar i nattmössan när dom snackar om att dom har det dyrt att åka med kolektivtrafiken.

De gör de flesta inte heller, utan huvudsakligen några plankare och några idealister (som kanske i vissa fall sammanfaller, men tillåt mig tvivla!).

/ragge