Lars_L skrev:Utifrån bristerna på rullande materiel (som den här tråden handlar om) är väl det enda konstiga varför man kör avgångarna på 41 till Upplands Väsby. Dessa borde ju vända vid Ulriksdal om allt nu ska vara rättvist.
Men sedan kan det ju vara bra att spara på personal också (även om den krisen är mindre nu i pendeln).
Låt oss en gång för alla konstatera att SL anser att det inte finns några större brister på rullande materiel. Det är hur enkelt som helst att konstruera ett trafikupplägg där långa tåg inte behöver köras i onödan. Vid det här laget borde det vara uppenbart att SL prioriterar andra aspekter än att minimera kilometeruttaget.
Lars_L skrev:Sedan haltar som vanligt din jämförelse med tunnelbanan. På gröna linjen är det ju den gemensamma sträckan mellan Gullmarsplan och T-centralen som är dimensionerande. Man skulle förstås kunna ha 4 linjer på gröna linjen och ha kvartstrafik istället, men hur vettigt skulle det vara? Då kan man ju hänvisa till att det inte är något problem med stående på så kort sträcka och att man bara ska räkna på grenarna, men samtidigt bör ju folk kunna komma med tågen..Och vinsten i fordonskilometer skulle ju förloras i att det blir mer vändtider och annat som gör att det kräver ungefär lika många fordon, särskilt som tågen till/från Åkeshov i sådana fall skulle behöva utgå från Vällingby.
Jämförelsen haltar inte. Det är ju jultrafiken som diskuteras i ovanstående inlägg. Gröna linjen har 50 procent fler grenar än pendeltågen, men mindre än 50 procent fler resenärer. För att få samma antal resenärer per avgång behöver pendeltågsgrenarna följaktligen ha något högre turtäthet än gröna linjens grenar. Men detta är vi egentligen överens om. Vi båda förespråkar att pendeltågen ska ha 14 tåg/h i mellantrafiken, även om trafikuppläggen skiljer sig åt. Då får pendeltågsgrenarna i genomsnitt 7 tåg/h, vilket är något mer än gröna linjens grenar som alla har 6 tåg/h vardera (gröna linjen har totalt 18 tåg/h i mellantrafiken). Sedan har nog gröna linjen ett större lokalt resande, men låt oss bortse från detta.
I jultrafiken har gröna linjens grenar 10-minuterstrafik medan tre av fyra pendeltågsgrenar har 30-minuterstrafik. Håller du inte med om att detta är fullständigt orimligt? Även med samma turtäthet skulle ju pendeltågen ha fler resenärer per avgång! Trafikupplägget blir inte bättre av att långa tåg måste köras i onödan på Ostkustbanan...
Lars_L skrev:Kan man köra med långa tåg och man klarar det utan för många stående så är väl det effektivt? Handlar ju då snarare om problemet med pendeln att man valt ett ganska ineffektivt upplägg. Sedan har det ju faktiskt tillkommit ett problem på Ostkusbanan (som ju trots allt är den tyngsta grenen), nämligen det stora köpcentret i Solna. På helger (det är ju helgtrafiken som numera är relevant om vi tittar på Södertäljegrenen eftersom det går tätare trafik på vardagar). På helger behöver man ha mer än kvartstrafik där. Varje tåg brukar ju ha flera hundra på- och avstigande vid Solna.
Spårtrafiken har så många resenärer och så låga driftskostnader att långa tåg endast bör användas när det inte går att köra fler korta tåg. Denna princip tillämpas som bekant i Köpenhamn, vilket har resulterat i att Stockholms pendeltåg har
cirka tre gånger fler resenärer per avgång än Köpenhamns S-tåg. Skillnaden är ännu större jämfört med Göteborgs pendeltåg. Stockholms pendeltåg har ett extremt dåligt utbud jämfört med all annan spårtrafik i Norden. Det är kanske "effektivt", men varken attraktivt eller samhällsekonomiskt lönsamt.
Det ironiska är att samma SL tillämpar denna princip i tunnelbanan. Exempelvis skulle blå linjen kunna ha 15-minuterstrafik med långa tåg istället för 10-minuterstrafik med korta tåg. Där skulle 15-minuterstrafik faktiskt ha en mening eftersom de flesta matarbussar också har 15-minuterstrafik (se exempelvis linjerna 504, 506 och 540 i Hallonbergen). Men det är otänkbart att ha låg turtäthet i tunnelbanan. SL:s kundundersökningar visar tydligt vilket upplägg resenärerna föredrar.
Detta exempel illustrerar också att trafiken måste ses i ett större sammanhang. 7,5-minuterstrafik är den turtäthet som krävs för att matarbussar inte ska behöva ha passning till spårtrafiken. Av det skälet kan det vara samhällsekonomiskt lönsamt att införa 7,5-minuterstrafik på alla tunga spårtrafikslinjer - inklusive blå linjen och Tvärbanan. Överutbudet skulle kompenseras av restidsvinster och effektiviseringar i busstrafiken. Det är möjligt att de totala driftskostnaderna inte ens skulle öka.
Lars_L skrev:Nu valde man ju konstigt nog att ha 27-minuters vändtid vid Västehaninge (hade i min enfald trott att man skulle nöja sig med 12 minuter - men tydligen håller man fast vid principen att det ska vara extra regleringstid inlagd vid minst en av ändhållplatserna). Detta gör ju tyvärr att det blir dubbla antalet vagnar ute om man ska köra med långa tåg till/från Bålsta. Så det är ju riktigt i att det bör införas 10-minuterstrafik på helger, så att man får samma turtäthet som tunnelbanans linjer och kan klara av det ökade resandet, utan att behöva köra med långa tåg.
Just på helger är ju 10-minuterstrafik mindre lämplig eftersom det skulle behövas långa tåg på Södertäljelinjen. Däremot borde inte långa tåg behövas med alternativet "högtrafik utan linje 44", inte minst för att acceptansen för trängsel är mycket högre vid 7,5-minuterstrafik och att det bara är på sträckor med 7,5-minuterstrafik som trängsel kan uppstå. Men visst skulle även 10-minuterstrafik vara en stor förbättring, speciellt om
tunnelbanans definition av mellantrafik används.