Forum - Spårvägssällskapet.se

LÅ1 skrev:Bärlinorna för dagens gatubelysningen är fästade i en del fasader. Bl. a. på NK_huset. Tror inte att K-klassningen sätter hinder för sådant.

Är NK-huset K-märkt? Varför då. Det är väl inget speciellt med det...

Odd skrev:

LÅ1 skrev:Bärlinorna för dagens gatubelysningen är fästade i en del fasader. Bl. a. på NK_huset. Tror inte att K-klassningen sätter hinder för sådant.

Är NK-huset K-märkt? Varför då. Det är väl inget speciellt med det...

"K-märkningar" verkar slängas ut lite hur som helst, t.o.m. vidriga 70-talsbyggnader har fått det. NK-huset är ialla fall gammalt och vackert.

Det tycks vara så att PK-huset är k-märkt men inte NK-huset, förutom den nord-västra entrén av huset som verkar vara k-märkt.

Alltså tycks det inte finnas någon k-märkning i vägen för att använda NKs fasad till bärlinor.

Odd skrev:Det tycks vara så att PK-huset är k-märkt men inte NK-huset, förutom den nord-västra entrén av huset som verkar vara k-märkt.

Alltså tycks det inte finnas någon k-märkning i vägen för att använda NKs fasad till bärlinor.

Ända problemet är om den solida stenen i fasaden är just bara en fasad och inte har något med husets konstruktion att göra. I ett normalt bostadhus från före 1950 talet så var fasadväggen en del i husets konstruktion och därmed kan klara de laster som ett väggfäste innebär. Fast nog tror även jag att "fasaden" borde klarat av det. Jag skall forska vid tillfälle.

Stefan

Roy M skrev:

Odd skrev:

LÅ1 skrev:Bärlinorna för dagens gatubelysningen är fästade i en del fasader. Bl. a. på NK_huset. Tror inte att K-klassningen sätter hinder för sådant.

Är NK-huset K-märkt? Varför då. Det är väl inget speciellt med det...

"K-märkningar" verkar slängas ut lite hur som helst, t.o.m. vidriga 70-talsbyggnader har fått det. NK-huset är ialla fall gammalt och vackert.

Instämmer. Jag vill påstå att det inte finns en enda byggnad från 50-60-70-talet som är värd att K-märkas. Fulare epok finns inte!

M224 skrev:
Instämmer. Jag vill påstå att det inte finns en enda byggnad från 50-60-70-talet som är värd att K-märkas. Fulare epok finns inte!

Är det något som Skönhetsråd och Länstyrelsen bryr sig om?

Sven Blomberg skrev:

M224 skrev:
Instämmer. Jag vill påstå att det inte finns en enda byggnad från 50-60-70-talet som är värd att K-märkas. Fulare epok finns inte!

Är det något som Skönhetsråd och Länstyrelsen bryr sig om?

Vad jag tycker om den epoken? Troligen inte.

M224 skrev:

Sven Blomberg skrev:

M224 skrev:
Instämmer. Jag vill påstå att det inte finns en enda byggnad från 50-60-70-talet som är värd att K-märkas. Fulare epok finns inte!

Är det något som Skönhetsråd och Länstyrelsen bryr sig om?

Vad jag tycker om den epoken? Troligen inte.

Du missuppfattade mig, jag menar om något är vackert eller inte. Inte vad du tycker, det är din ensak.

K-märkning är ett vitt begrepp. Läs mer på t.ex. Riksantikvarieämbetet eller Wikipedia.

För vidare diskussion om k-märkning i allmänhet, starta en ny tråd!

Sven Blomberg skrev:

M224 skrev:

Sven Blomberg skrev:
Är det något som Skönhetsråd och Länstyrelsen bryr sig om?

Vad jag tycker om den epoken? Troligen inte.

Du missuppfattade mig, jag menar om något är vackert eller inte. Inte vad du tycker, det är din ensak.

Jaha nu ser jag hur du skrev. Nä det vet jag inte, ibland vet jag inte hur de tänker ö.h.t.

Stefan Widén skrev:

Odd skrev:Det tycks vara så att PK-huset är k-märkt men inte NK-huset, förutom den nord-västra entrén av huset som verkar vara k-märkt.

Alltså tycks det inte finnas någon k-märkning i vägen för att använda NKs fasad till bärlinor.

Ända problemet är om den solida stenen i fasaden är just bara en fasad och inte har något med husets konstruktion att göra. I ett normalt bostadhus från före 1950 talet så var fasadväggen en del i husets konstruktion och därmed kan klara de laster som ett väggfäste innebär. Fast nog tror även jag att "fasaden" borde klarat av det. Jag skall forska vid tillfälle.

Stefan

Enär gatubelysningen fästats i samma fasad torde inte större hinder ligga i att även fästa kontaktledningen i densamma. Kontaktledningsmasterna ha kraftigt dimensionerats upp för att klara av momentet från gatubelysningen.

Snarare torde begränsningen ligga i att det skulle kunna vara tämligen tidsödande att förhandla om rätten till upphängning - eller kan du tänka dig att förhandla med kungliga hovstaterna om att flytta en viss vigsel kanske?

MM:s förslag om att använda stag för att begränsa momentet. Det kan gå, under förutsättning att man gör konstruktionen till en del av stadsbilden och gör något spektakulärt med den. Belysning, tak, konstnärlig utsmyckning e.t.c. bortsett från fantasins gränser torde enbart tillgänliga ekonomiska medel kunna sätta stopp för detta.

//Tony

Stefan Widén skrev:Om du studerar Brommahallen så kan du får se på dylika konstruktioner. Sammanfattningsvis kan man säga att det ser inte klokt ut. Staget i sig blir en konstruktion som syns och målet med en kontaktledning i stadsbebyggelse är att den inte ska synas. Där av är att väggfästen är att föredra framför stolpar och sedan enkel bärlina osv.

Aha! Jag får försöka ta mig en titt där.

(Det är märkligt att jag har besökt Stockholmstrakten flera gånger om året under mer än de senaste 10 åren, men har ännu inte tagit mig tid att ta mig en titt på något av vagnhall-områdena).

M224 skrev:

Roy M skrev:"K-märkningar" verkar slängas ut lite hur som helst, t.o.m. vidriga 70-talsbyggnader har fått det. NK-huset är ialla fall gammalt och vackert.

Instämmer. Jag vill påstå att det inte finns en enda byggnad från 50-60-70-talet som är värd att K-märkas. Fulare epok finns inte!

Nu har vi spårat ur från ämet rätt långt, men generellt så finns det en poäng att bevara även det man tycker är fult, dels för att alla rimligtvis inte tycker likadant men också för att det fula ofta blir intressant när det blir gammalt nog. Se bara på att folk faktiskt renoverar och putsar Edsel-bilar, trots att fronten mest ser ut som något som inte passar sig att nämna på detta fora.
http://en.wikipedia.org/wiki/Edsel

TonyM skrev:MM:s förslag om att använda stag för att begränsa momentet. Det kan gå, under förutsättning att man gör konstruktionen till en del av stadsbilden och gör något spektakulärt med den. Belysning, tak, konstnärlig utsmyckning e.t.c. bortsett från fantasins gränser torde enbart tillgänliga ekonomiska medel kunna sätta stopp för detta.

Sant.

Jag vet inte varför, men jag kommer att tänka på de julutsmyckningar som vissa orter brukar hänga upp istället för gatubelysningen. Otur att det inte är jul året om

Det går säkert bra att förkläda allt i ett "konstprojekt", olika konstnärer får utsmycka varsitt stag, och sedan kan man skylla eventuell fulhet på att det är konst...

Appropå att bli en del av stadsbilden... när det gäller långa stolpar så är nog grå en rätt bra färg, den har nog lättast att smälta in mot himlen när man tittar uppåt?

Förekommer det stolkar som är målade i två färger (grå upptill och något annat nedtill)?

Ja lite "konstnärlig" prägel på stolparna och ev andra arangemang hade säker fått det hela att se än nu bättre ut. Tiden dock, är det som gjort att man inte hinner utan vi får nöja oss med ingenjörsdessignade stolpar som ändå sticker ut lite, i jämförelse med de traditionella, med sin lätt koniska form i stället för dimensionsminskningar som annars är brukligt.

Staden och spårvägen har ju annars traditionellt haft en hög ambition att få till färger och former och utsmyckningar som lyfter anläggningar. Det fanns underbara kontaktledningsstolpar på bla Kungsgatan och Vasabron. På Norrmalmstrog är de fyra stolpar på torget både beslysning och kontaktledningsstolpar. Dessa "nytillverkades" då torget byggdes om för ca 10-15 år sen.

När SL flyttade huvudkontoret från Tegnergatan så gjordes sedvanliga utrensningar och det som en medlem fiskade upp ur conteinarna var El avdelningens arkiv med orginalritningar, vissa är handcolorerade, på olika stolpar mm. Vidare fanns det ritningar på luftledningsdetaljer och hur man ex löst korsning mellan spårvägen och roslagsbanan. Som kronan på verket så fanns alla relationsritningar (kontaktledning och signal) på hela spårvägsnätet med i det som räddades. Allt material är nu i goda händer på Spårvägsmuset.

En liten utvikning men det hänger lite ihop

Stefan

Angående bebyggelse från 50 - 60 - 70-talen så vill jag påstå att hela Hötorgscity är värt att bevara. Det är så tidstypiskt så det finns knappt. Resten kan man göra vad man vill med, men just den delen med gågatorna, skraporna, de lägre "lådorna" och hela områdets karaktäristiska (eller stavas det karakteristiska) arkitektur borde finnas kvar som ett monument över eftervärlden. Gör sedan med tex Sergels torg, Kulturhuset mm mm vad ni vill.

Gjorde idag ett av mina sällsynta besök i "spårområdet". Och ta mig , var inte stolparna målade nu! Zinken hade tydligen åldrats färdigt. Och kommunalgrått förstås, av allt att döma NCS S 6502B.

Åh vilken fin svart färg! För det var ju svarta de skulle bli sa Stefan.

bruse skrev:Åh vilken fin svart färg! För det var ju svarta de skulle bli sa Stefan.

De kanske bara är grundmålade....

Björn Ehnberg skrev:

bruse skrev:Åh vilken fin svart färg! För det var ju svarta de skulle bli sa Stefan.

De kanske bara är grundmålade....

Blir ju ganska omständligt om de ska monteras ned och upp mellan varje målning?

Annars kan det vara den nya kulören ljussvart.

Ledsen Stefan, Men "Retrostolparna" på Norrmalmstorg bär inte upp kontaktledningen, vilket förlagan gjorde, de nytillverkade var för klena för det och det står vanliga (svartmålade) rörstolpar invid dessa, hur har du kunnat missa detta?

HS

Henrik Schütz skrev:Ledsen Stefan, Men "Retrostolparna" på Norrmalmstorg bär inte upp kontaktledningen, vilket förlagan gjorde, de nytillverkade var för klena för det och det står vanliga (svartmålade) rörstolpar invid dessa, hur har du kunnat missa detta?

HS

Ja såg att jag inte skrev tillräckligt tydligt ...De var kontaktledningstolpar förr men inte nu.

Stefan