Forum - Spårvägssällskapet.se

2763 skrev:

Nils Carl Aspenberg skrev:Norge er i EØS og er nødt til å følge EUs regler for offentlige innkjøp. Norge er også medlem av Schengen. Det vil i fremtiden komme EU-bestemmelser om universell tilgjengelighet, og da må alle konvensjonelle sporvogner trolig parkeres, men jeg vet ikke om det er satt noe årstall. Men det er ikke så mange vogner med høyt gulv igjen i Europa. Oslos SL 79 vil bli erstattet av nye vogner fra 2018.

EU:s regelverk säger att du ska skriva en kvantifierbar spec på vad du vill köpa. Har du goda grunder för att förkasta ett anbud så får du det trots att anbudet på pappret verkar uppfylla alla krav.
EU:s regelverk säger däremot inte att du måste köpa det billigaste på marknaden utan att upphandlingar ska utformas så att du får rätt kvalitet till rätt pris. Många upphandlare gör det dock enkelt för sig och handlar upp med pris som enda parameter. Då blir det skit in ansaldo ut, gör man rätt får man också rätt produkt, vilket inte behöver vara den produkt man tänkt sig.

De är rädda för överklaganden - det är mycket enklare att handla upp (författa förfrågningsunderlag och utvärder anbud) enbart på pris, än att blanda in en massa "mjuka" parametrar som ska viktas och betygsättas.

Ulrik Berggren skrev:

2763 skrev:

Nils Carl Aspenberg skrev:Norge er i EØS og er nødt til å følge EUs regler for offentlige innkjøp. Norge er også medlem av Schengen. Det vil i fremtiden komme EU-bestemmelser om universell tilgjengelighet, og da må alle konvensjonelle sporvogner trolig parkeres, men jeg vet ikke om det er satt noe årstall. Men det er ikke så mange vogner med høyt gulv igjen i Europa. Oslos SL 79 vil bli erstattet av nye vogner fra 2018.

EU:s regelverk säger att du ska skriva en kvantifierbar spec på vad du vill köpa. Har du goda grunder för att förkasta ett anbud så får du det trots att anbudet på pappret verkar uppfylla alla krav.
EU:s regelverk säger däremot inte att du måste köpa det billigaste på marknaden utan att upphandlingar ska utformas så att du får rätt kvalitet till rätt pris. Många upphandlare gör det dock enkelt för sig och handlar upp med pris som enda parameter. Då blir det skit in ansaldo ut, gör man rätt får man också rätt produkt, vilket inte behöver vara den produkt man tänkt sig.

De är rädda för överklaganden - det är mycket enklare att handla upp (författa förfrågningsunderlag och utvärder anbud) enbart på pris, än att blanda in en massa "mjuka" parametrar som ska viktas och betygsättas.

Det är dessa "mjuka" värden som ställer till det för upphandlingen i Göteborg. Enklast vore väl att totalförbjuda advokater och lagvrängare men nu sitter man alltså och formulerar om upphandlingsunderlaget för tredje gången, med avsikten att påbörja prekvalificeringen till hösten. Senast var det vissa tekniska krav det gnälldes mest på, framför allt rörande korrrosionsbeständigheten hos aluminium (värdelös i Göteborgs fuktiga och salta miljö)
Det gnälldes lite om att GS hade krav på leverantörernas kreditvärdighet, men det kravet var omformulerat för att de inte skulle behöva utfärda garantier i prekvalifikationen utan först vid en serieleverans.
Även antalet och vilka referenser som skulle lämnas hade vissa leverantörer frågor kring.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att Alstom hade åsikter om att GS inte godtog aluminium i bärande delar, Transtech ansåg att de borde kunna kvalificera sig trots att de endast levererat två meterspåriga prototyper och AnsaldoBreda ansåg att kravet att GS skulle vara en av referenterna kunde ligga dem i fatet Som om Oslo eller DSB skulle vara bättre

Høka forsvant på 1960-tallet. Skabo, Larvik, VBK er også borte. Strømmen finnes som reparasjonsverksted, eid av Bombardier, så det er nok eneste mulighet i Norge. Strømmen bygde faktisk nye mellomvogner til flytoget for et par år siden. Men Hägglund finnes jo i Sverige.

Hägglunds ägs av Alvis, och gör inte spårfordon längre:-(

HS

Nils Carl Aspenberg skrev:I teorien funker dette, men både Oslo og Göteborg, DSB og minimetroen i København endte opp med produkter fra Ansaldo.

Har det varit några problem i Köpenhamn?

I København ble åpningen forsinket med flere år og kostnaden økte fra 3 til 16 mrd DKK.

Bara för att man köpt vagnar från Ansaldo?

HS

Ansaldo hadde også ansvar for å levere andre deler av anlegget.

Det er interressant å lese alle oppfatninger om Trondheims leddvogner. Beklager at jeg ikke er inne daglig og fikk sett dette før, men først nå. Oppslaget i Lokaltrafikk gjaldt en mulig situasjon med en prøvevogn for å vise publikum en moderne lavgulvsvogn, ikke at det er aktuelt å kjøpe inn nye vogner. Betraktningene om elektronikk og annet utstyr i sporvognsmateriell og hvor lenge dette varer, er i og for seg interessante tema, og ble blant annet debattert på AHN Tagung konferansen i Hannover nylig. Generelt kan det være krevende å holde det elektroniske utstyret i en vogn i drift etter 15-20 år, mens selve vognen har en levetid på 30-35 år. Imidlertid har Gråkallbanen og de folkene som der benyttes vært dyktige til å få tak i elektronikk fra ulike leverandører, fra ulike deler av verden, og det har vist seg å fungere. Driftstabiliteten på LHB materiellet i Trondheim er stadig på et meget høyt nivå. Bytte av materiell i løpet av en driftsdag skjer nesten aldri, uansett vinter eller sommer.
Rune Kjenstad, Trondheim

Fast det tycks vara av betydelse vilka år fordonen tillverkades också. X1 gick med originalelektroniken i pådraget i alla år. X2 får ny styrelektronik nu, men de äldre Rc6 behåller sin.

A32 i stockholm, liksom C20 är nu 15 år, hur mår dom?

HS

Vilken slags halvledare har/hade X2?

X1, X10-X14 och Rc-loken har ju thyristorer. Det går som bekant med lite trick att använda thyristorer till annan styrning än fasvinkelstyrning av växelström, se t.ex. hur thyristorer användes i GS M21/M31 (som givetvis likströmsmatas).

Men använde X2 en nyare typ av halvledare? IGBT?

Det var ju ASEAs första serietillverkade fordon med asynkrona motorer. Det var ju bara ett provlok (Rz, med Rc-korg, liket som länge stod vid CV i örebro har väl Tågab köpt för några år sen att använda som reservdelar till Rc) som byggdes före X2. Hur mycket/lite kördes det provloket? Hur mycket/lite provkördes t.ex. Rb1T (det thyristor-provombyggda Rb-loket) före Rc1 började byggas?

(Provkörningarna med andra fordon före X2 byggdes var väl mest för att ha koll på mekaniken, inte elektroniken/traktionen, väl?)

C14z kom väl i trafik före X2? På dem var ju i alla fall knappast mekaniken under utprovning...

Starta gärna en egen tråd för detta senaste tema ifall ni tänker fördjupa er ...

https://www.infrastrukturnyheter.se/202 ... ka-sparvag

Nu ska det bli nya fordon till Gråkallbanen, och även upprustning av banan.

Norconsult skriver: Trøndelag fylkeskommune i Norge har anlitat Norconsult för att genomföra en omfattande modernisering av Gråkallbanen, Trondheims historiska spårvägslinje. Detta uppdrag omfattar införskaffning av nya fordon, utbyggnad av infrastrukturen samt byggnation av ett nytt depå och en ny verkstad. Målet är att projektet ska vara färdigställt och fullt fungerande till år 2029.

Thomas Åkerblad skrev: ↑måndag 19 maj 2014 20:57

Nils Carl Aspenberg skrev:I teorien funker dette, men både Oslo og Göteborg, DSB og minimetroen i København endte opp med produkter fra Ansaldo. Nå gjenstår å se hur CAF-vognene i Stockholm vil bli. Finnene klarte imidlertid å bestille sine vogner fra lokale Transtech og får trolig en meget bra vogn. Men i Europas større land ser man at spanjolene i senere tid bare har bestilt fra CAF, italienerne fra Ansaldo, franskmennene fra Asltom og tyskerne fra tyske leverandører. Nå har polakkene for første gang levert vogner til Tyskland, men Alstom har hittil ikke levert en eneste Citadis til Tyskland, selv om vogntypen er verdens mest produserte.

Så då kan vi kanske räkna med Höka-vogner till Norge?

Hökavagnarna var av god kvalite, av 80 + 30 vagnar var alla kvar till det bittra slutet.

Ett alternativ är väl att titta på 1-metersvagnar, alltså spårvidden, från vårt broderland i öster.

Vilken är den bredaste vagnen för 1-meters spårvidd som inte är lika bred som Trondheims?

C12C3C3C12 skrev: ↑torsdag 13 juni 2024 12:04
Vilken är den bredaste vagnen för 1-meters spårvidd som inte är lika bred som Trondheims?

Den här kanske? https://upload.wikimedia.org/wikipedia/ ... 6_3111.jpg

C12C3C3C12 skrev: ↑torsdag 13 juni 2024 12:04 Ett alternativ är väl att titta på 1-metersvagnar, alltså spårvidden, från vårt broderland i öster.

Vilken är den bredaste vagnen för 1-meters spårvidd som inte är lika bred som Trondheims?

PESA har fyra olika serier vagnar som enligt deras datablad ska gå att få med spårvidderna 1000 - 1524 mm och korgbredder 2300 - 2650 mm.
https://pesa.pl/kategoria/tramwaje/

(Eftersom forumet säger sig inte tillåta mer än 5 länkar, men ändå klagar när man lägger in just 5 länkar, så kommer mitt svar att bli i flera upplagor).

C12C3C3C12 skrev: ↑torsdag 13 juni 2024 12:04 Ett alternativ är väl att titta på 1-metersvagnar, alltså spårvidden, från vårt broderland i öster.

Vilken är den bredaste vagnen för 1-meters spårvidd som inte är lika bred som Trondheims?

Skoda har fem serier vagnar som enligt deras hemsida går att få med spårvidderna 950 - 1524 mm och korgbredder 2300 - 2650 mm.
https://www.skodagroup.com/products/tramcars

(Eftersom forumet säger sig inte tillåta mer än 5 länkar, men ändå klagar när man lägger in just 5 länkar, så kommer mitt svar att bli i flera upplagor).

C12C3C3C12 skrev: ↑torsdag 13 juni 2024 12:04 Ett alternativ är väl att titta på 1-metersvagnar, alltså spårvidden, från vårt broderland i öster.

Vilken är den bredaste vagnen för 1-meters spårvidd som inte är lika bred som Trondheims?

CAF har tre serier vagnar för spårvidderna 1000 mm eller 1435 mm som går att få med korgbredderna 2300, 2400 eller 2650 mm.
https://www.caf.net/en/soluciones/famil ... _urbos.php

(Eftersom forumet säger sig inte tillåta mer än 5 länkar, men ändå klagar när man lägger in just 5 länkar, så kommer mitt svar att bli i flera upplagor).