Forum - Spårvägssällskapet.se

Nils Carl Aspenberg skrev:Man kan jo tenke på hva det vil koste å innstallere 5400 dører og hva det vil koste i daglig vedlikehold. Bare vask vil kreve en del nye anställte.

Köpenhamns Metro har redan erfarenhetav dörrar på underjordstationer och ska nu även installera på ovanjordstationerna så uppenbart har man bedömt det vara värt priset.
Och det är ju inte tekniskt särskilt märkvärdiga saker , låt såga 100tkr/styck om man beställer många.
Räkna sedan på en avskrivning på 20år så lär det nog gå att få in i SL budget .
På plussidan kan man räkna med at ett människoliv brukar skattas till runt 20mkr generellt, ett trafikstopp på en timme med 10000 resenärer försenade en timme till en miljon (schablonmässigt brukar man räkna 100kr/t) . Förbättrat trafikflöde i snabbare stopp kan nog också skattas till betydande belopp.

lirdo skrev:http://www.metro.se/stockholm/nu-ska-tu ... 80tiDz73U/

Såg nyss ett inlägg om detta i ABC, men det finns inte på webben, ännu i alla fall.

ADDE skrev:Gröna linjen har ju ATO-Körning, så där finns det potential att tågen kan stanna på rätt ställe alla gånger... Annars får man ha precisionskörning a la Citybanan även i tunnelbanan, där man ska stanna rätt alla gånger.

man kan man skylta vissa plattformadörrar "Vid korta tåg används ej denna plattformsdörr" eller något liknande som säger till folk att gå vidare när ett kort tåg ankommer stationen. sedan finns det teknik som säger vilka plattformsdörrar som ska användas beroende på hur långt tåget är.

Gröna Linjen har inte ATO-körning, det stoppades pga att strömkostnaderna ökade med drygt 10% jämfört med manuell körning!

Multiplicera ca 100 miljoner med 100 stationer - finns det ekonomi för detta eller blir det samma flopp som ATO-körningen?

Patrick skrev:Multiplicera ca 100 miljoner med 100 stationer - finns det ekonomi för detta eller blir det samma flopp som ATO-körningen?

varifrån kommer siffran 100mkr ? I artilkeln som länkas sägs "mellan 25-75mkr" för en station.
Men även det låter dyrt , en plattformsdörr kan väl på ett ungefär jämföras med en hissdörr som kan ligga på runt 200tkr nåt...
och 42 dörrar på en ordinär station.
Och det är ju många städer nu som installerar plattformsdörrar så det är väl bra läge för anbud från många håll och priskonkurrens

Nils Carl Aspenberg skrev:Har man ikke klart seg bra i Stockholm uten plattformdører i over 65 år? Hvorfor skal man ha det nå?

Ja du...
Oslo och Majorstuen skulle också behövt plattformsdörrar, speciellt i samband med Skid-VM 2011
http://tv.nrk.no/program/dvfj65002011/h ... inutt#t=0s

De första minuterna i filmen som visar Majorstua, så ser det ut i Stockholms tunnelbana DAGLIGEN under rusningstrafik!

I Stockholms tunnelbana har vi plattformar som bara är en bråkdel i bredd av vad plattformarna på Majorstua är...Besök Medborgarplatsen eller Skanstull, så förstår du...
Och med ett passagerarantal i rusningen så man skulle kunna tro det är Skid-VM varje dag...Och då pratar vi bara T-Centralen...
Säger det dej något?

Patrick skrev:Gröna Linjen har inte ATO-körning, det stoppades pga att strömkostnaderna ökade med drygt 10% jämfört med manuell körning!

Det berodde kanske på att man programmerat in ATO'n att köra på ett hårdare sätt, som i princip skulle kunna medge 10% högre turtäthet?

M_M skrev:

Patrick skrev:Gröna Linjen har inte ATO-körning, det stoppades pga att strömkostnaderna ökade med drygt 10% jämfört med manuell körning!

Det berodde kanske på att man programmerat in ATO'n att köra på ett hårdare sätt, som i princip skulle kunna medge 10% högre turtäthet?

Nej, det beror på att ATO är hårdkodad för att köra som en extremt fantasilös förare som inte vet hur banan lutar, inte var stationerna är förrän han kommer fram till dem och inte kommer ihåg att han har ett tåg framför sig sedan fem stationer. Detta går inte att lösa med programmering, man måste ändra hela systemarkitekturen och det går knappast att göra till en rimlig kostnad idag.

daniel_s skrev:Nej, det beror på att ATO är hårdkodad för att köra som en extremt fantasilös förare som inte vet hur banan lutar, inte var stationerna är förrän han kommer fram till dem och inte kommer ihåg att han har ett tåg framför sig sedan fem stationer. Detta går inte att lösa med programmering, man måste ändra hela systemarkitekturen och det går knappast att göra till en rimlig kostnad idag.

Som programmerare så låter det som något som absolut kan lösas med programmering, men frågan är vilken information systemet har tillgång till. En bana tenderar ju att inte ändras så himla mycket över tid, så vet man vart man är på den så kan man kolla vad som väntar och anpassa sig. Har det inte tillgång till någon sorts centraliserad information om vad som finns på banan så blir det också svårt att få mer information om andra tåg på den.