Forum - Spårvägssällskapet.se

gek skrev:jag antar att det inte var i denna växel som urspåringarna skedde

Antagandet stämmer. Det här är "Stinas växel":



Urspåringsväxeln:

Fast onekligen när jag har gått där så är jag inte alltid imponerad av tex att slipers ligger snett med nästan 10 cm. Alltså de ligger /\ istället för ||.

På sina ställen ligger det panderrollbefästningar som har lossnat, som mest räknade jag till 20 st på en sträcka av cirka 100 meter. På nytt spår...

Sen finns det nog mycket de har gjort bra med, och jag misstänker att det finns en del brister i handlingar med.

Harald skrev:Stefan har rätt förutom att det heter moträl. Det är alltså den skena som sitter vid den andra rälen mitt emot korsningen och som styr hjulets insida. Stödräl kallar man den del av den vanliga rälen som den anliggande tungan stöder mot.

Vi får tacka PEAB och Trafikkontoret för att vi nu har empiriska bevis för det som vi tidigare visste endast teoretiskt, alltså att man inte kan köra i järnvägsväxlar med Göteborgs hjulprofil.

Salig Dumbom undrade ju då om det bara är avståndet mellan räl och moträl som skiljer en spårvägsväxel från en järnvägsväxel (i fallet vignolväxlar, alltså), eller om man måste justera hjärtstycket också (fast hjärtstycke heter det väl bara hos Märklin)?

Likaså undrade Dumbom vad som ligger bakom yttrandet "kunde man inte använda sin egen spårriktare, den uppfyllde inte de speciella krav som gäller för spårväg. Stina tvingades därför leta spårriktare i hela Europa och hittade två som uppfyllde kraven. Den ena, från Frankrike, hyrdes in till Angeredsbanan." i Gunnars citat ovan från Industrispår AB, som tydligen var inblandad i jobbet. Projekledaren Stina är väl denna:
http://www.industrispar.se/sv/component ... -andersson
Eller med andra ord: Vad är det mer som skiljer Angeredsbanan från en "vanlig" järnvägsanläggning.

Eftersom jag drog in Tvärbanan i detta på ett tidigt stadium (Tvärbanan och Angeredsbanan brukar ju jämföras) bifogar jag också en, sådär lagom underexponerad bild som visar avståndet mellan räl och moträl i en Tvärbaneväxel.

Man bör väl justera avståndet mellan räl och vingräl också. Det är nog inte lika kritiskt, men luckan blir onödigt stor om man inte placerar vingrälerna så nära rälen som möjligt. Tillsammans avgör detta avstånd, korsningsvinkeln och hjulringsbredden hur stor den minsta yta som bär i korsningen blir, och den ska förstås vara så stor som möjligt.

F.ö. upptäckte jag att det är ett fel på ritningen till M32 hjulring. Det står att koniciteten ska vara 1:35 men det är lutningen på löpytan som ska vara 1:35. Då blir koniciteten 2:35 eftersom koniciteten är definierad som skillnaden i diameter mellan två cirklar på konens yta delad med avståndet mellan cirklarnas mittpunkter. Frågan är om de som tillverkar hjulringarna förstår vad de menar eller om de gör som det står på ritningen. I det senare fallet får man hjul med för liten lutning.

Harald skrev:F.ö. upptäckte jag att det är ett fel på ritningen till M32 hjulring. Det står att koniciteten ska vara 1:35 men det är lutningen på löpytan som ska vara 1:35. Då blir koniciteten 2:35 eftersom koniciteten är definierad som skillnaden i diameter mellan två cirklar på konens yta delad med avståndet mellan cirklarnas mittpunkter. Frågan är om de som tillverkar hjulringarna förstår vad de menar eller om de gör som det står på ritningen. I det senare fallet får man hjul med för liten lutning.

Ööhhh.. Det där kan nog bli lite jobbigt ansvarsmässigt om det visar sig att man gjort som det stod och inte som det var tänkt

Harald skrev:Man bör väl justera avståndet mellan räl och vingräl också. Det är nog inte lika kritiskt, men luckan blir onödigt stor om man inte placerar vingrälerna så nära rälen som möjligt. Tillsammans avgör detta avstånd, korsningsvinkeln och hjulringsbredden hur stor den minsta yta som bär i korsningen blir, och den ska förstås vara så stor som möjligt.

Tack, Harald. Något som salig Dumbom hade behövt läsa är denna komprimerade sammanställning av begrepp inom spårbyggnad:

http://jarnvagsinfo.se/banteknik/teorin/

(obs Daniel S behöver inte följa denna länk, då han redan vet allt )

En fråga är det bra eller dåligt att lägga 120m räler när man bygger spårväg, läste artikeln om byggnationen och där stod att projektledaren var mäkta stolt över att kunna jobba med 120m rälslängder istället för 20m. Kurvor och annat där man har förhöjningar går väl inte att bygga med allt för långa rälslängder?

Nupski skrev:En fråga är det bra eller dåligt att lägga 120m räler när man bygger spårväg, läste artikeln om byggnationen och där stod att projektledaren var mäkta stolt över att kunna jobba med 120m rälslängder istället för 20m. Kurvor och annat där man har förhöjningar går väl inte att bygga med allt för långa rälslängder?

Kurvor och rälförhöjning har man ju på järnväg också, varför tror du att inte det skulle gå?

MWE skrev:

Harald skrev:Stefan har rätt förutom att det heter moträl. Det är alltså den skena som sitter vid den andra rälen mitt emot korsningen och som styr hjulets insida. Stödräl kallar man den del av den vanliga rälen som den anliggande tungan stöder mot.

Vi får tacka PEAB och Trafikkontoret för att vi nu har empiriska bevis för det som vi tidigare visste endast teoretiskt, alltså att man inte kan köra i järnvägsväxlar med Göteborgs hjulprofil.

Salig Dumbom undrade ju då om det bara är avståndet mellan räl och moträl som skiljer en spårvägsväxel från en järnvägsväxel (i fallet vignolväxlar, alltså), eller om man måste justera hjärtstycket också (fast hjärtstycke heter det väl bara hos Märklin)?

Likaså undrade Dumbom vad som ligger bakom yttrandet "kunde man inte använda sin egen spårriktare, den uppfyllde inte de speciella krav som gäller för spårväg. Stina tvingades därför leta spårriktare i hela Europa och hittade två som uppfyllde kraven. Den ena, från Frankrike, hyrdes in till Angeredsbanan." i Gunnars citat ovan från Industrispår AB, som tydligen var inblandad i jobbet. Projekledaren Stina är väl denna:
http://www.industrispar.se/sv/component ... -andersson
Eller med andra ord: Vad är det mer som skiljer Angeredsbanan från en "vanlig" järnvägsanläggning.

Eftersom jag drog in Tvärbanan i detta på ett tidigt stadium (Tvärbanan och Angeredsbanan brukar ju jämföras) bifogar jag också en, sådär lagom underexponerad bild som visar avståndet mellan räl och moträl i en Tvärbaneväxel.

Med det avståndet som framkommer på linjalen, ca 45 mm och ingen förhöjd moträl eller vilar linjalen endast på moträlen, antar jag att bilden är tagen i Brommahallen eller?

Stefan

daniel_s skrev:

Harald skrev:F.ö. upptäckte jag att det är ett fel på ritningen till M32 hjulring. Det står att koniciteten ska vara 1:35 men det är lutningen på löpytan som ska vara 1:35. Då blir koniciteten 2:35 eftersom koniciteten är definierad som skillnaden i diameter mellan två cirklar på konens yta delad med avståndet mellan cirklarnas mittpunkter. Frågan är om de som tillverkar hjulringarna förstår vad de menar eller om de gör som det står på ritningen. I det senare fallet får man hjul med för liten lutning.

Ööhhh.. Det där kan nog bli lite jobbigt ansvarsmässigt om det visar sig att man gjort som det stod och inte som det var tänkt

Den som har gjort som det stod har väl en ganska bra sak. Handelsrätten kräver nog inte att man ska vara tankeläsare. Fast det kan förstås vara jobbigt för den som tänkte ett och ritade något annat.

Harald skrev:

daniel_s skrev:Ööhhh.. Det där kan nog bli lite jobbigt ansvarsmässigt om det visar sig att man gjort som det stod och inte som det var tänkt

Den som har gjort som det stod har väl en ganska bra sak. Handelsrätten kräver nog inte att man ska vara tankeläsare. Fast det kan förstås vara jobbigt för den som tänkte ett och ritade något annat.

Ja precis, det var det jag menade. (Även den som har godkänt ritningen bör väl ha ett ansvar.)

Stefan Widén skrev: Med det avståndet som framkommer på linjalen, ca 45 mm och ingen förhöjd moträl eller vilar linjalen endast på moträlen, antar jag att bilden är tagen i Brommahallen eller?

Stefan

Det är klart att linjalen vilar på moträlen, och att densamma är förhöjd - annars skulle den ju inte styra ordentligt. Enligt Thomas Johansson är förhöjningen nominellt 20 mm. - jag har ingen riktigt bra illustration på detta. Spelar det någon roll var bilden är tagen?

Harald skrev:Man bör väl justera avståndet mellan räl och vingräl också. Det är nog inte lika kritiskt, men luckan blir onödigt stor om man inte placerar vingrälerna så nära rälen som möjligt. Tillsammans avgör detta avstånd, korsningsvinkeln och hjulringsbredden hur stor den minsta yta som bär i korsningen blir, och den ska förstås vara så stor som möjligt.

F.ö. upptäckte jag att det är ett fel på ritningen till M32 hjulring. Det står att koniciteten ska vara 1:35 men det är lutningen på löpytan som ska vara 1:35. Då blir koniciteten 2:35 eftersom koniciteten är definierad som skillnaden i diameter mellan två cirklar på konens yta delad med avståndet mellan cirklarnas mittpunkter. Frågan är om de som tillverkar hjulringarna förstår vad de menar eller om de gör som det står på ritningen. I det senare fallet får man hjul med för liten lutning.

Ytterligare en kommentar/fråga: Har inte Göteborgs spårvägar/M32, med sina 100 mm en förhållandevis smal hjulringprofil? Kamrat Widén uppgav i annan tråd hjulringprofilens bredd för M06 i A34-utförande till 115 mm. Den Citadisvagn som provkördes på Lidingö år 2007 hade enligt otillförlitliga källor en bredd på 110 mm och den gick ju bra att köra genom Lidingöbanans växlar.

100 mm är en relativt bred hjulring för att vara på en spårvagn. Spårvagnar har traditionellt haft ganska smala hjul, förmodligen för att de inte skulle gå på gatstenarna. Spårvagnarna i Göteborg hade tidigare 90 mm breda hjul och de äldre vagnarna har nog ännu smalare. Tills för cirka 25 år sedan var dessutom A-måttet 1374 mm. En ritning på M25 hjulring finns som bilaga i den här specifikationen som Gunnar Ekeving har hittat: http://ekeving.se/rt/gbg/vagnar/M25-spec_1955.pdf

Då var det alltså 1374 mm + 2*90 mm =1554 mm mellan hjulens yttersidor. När A-måttet ökades till 1382 mm blev det 1562 mm och nu med 100 mm breda hjul blir det 1582 mm.

Sidospår:

Har det observerats något "ovanligt" spårslitage främst i slingan vid St. Sigfrids plan (och kanske även Korsvägen - St. Sigfrids plan) där veteranvagarna utgör en icke försumbar andel av trafiken?

Eller är rälshuvudet ändå inte såpass bred att en lite smalare "köryta" på hjulet kan ge snedslitning av rälshuvudet?

M_M skrev:Sidospår:

Har det observerats något "ovanligt" spårslitage främst i slingan vid St. Sigfrids plan (och kanske även Korsvägen - St. Sigfrids plan) där veteranvagarna utgör en icke försumbar andel av trafiken?

Eller är rälshuvudet ändå inte såpass bred att en lite smalare "köryta" på hjulet kan ge snedslitning av rälshuvudet?

De flesta av antikrundans vagnar har 100 ringar.

Aha!

Återigen ingen spårvagnstrafik mellan Angered och Gamlestadstorget.
Den här gången beror det på en trasig växel vid gamlestadstorget.

Skickat från min Galaxy Nexus via Tapatalk 2

Dags igen.
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.109 ... nstrafiken

Zawaq skrev:http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.109 ... nstrafiken

"Signalfelet" igår kväll var ett bygelhaveri som även skadade kontaktledningen vilket orsakade att en vagn fick bärgas in till hallen.