x

[Henrik Schütz]

Har vi inte diskuterat NMT stolparna förut, ja de är återskapade, nej det hänger inte kontaktledning i dem.

HS

[Stefan Widén]

Har vi inte diskuterat NMT stolparna förut, ja de är återskapade, nej det hänger inte kontaktledning i dem.

HS

Jo det har vi. Och orsaken till att det inte hänger ledningar i dem är att de vid "gammelifieringen" inte fick nya stolar utan man hängde bara på nygammal utsmyckning. Stolpen är alltså inte dimensionerad för kontaktledning. Men om man vi Sergels torg vill skapa nya stolpar tar man givetvis med lasterna i konstruktionsarbetet.

Stefan

[Henrik Schütz]

Fast den allmänna stilen vid SET är mer av typen varmgalvad H-Balk och sträckmetall. Tänk regnskydd 1970 så hamnar ni rätt. Hur skulle en kontaktledningsanläggning byggts om den gjorts direkt när torget blev klart runt 1970?

HS

[Johan Eriksson]

x

[daniel_s]

Fast den allmänna stilen vid SET är mer av typen varmgalvad H-Balk och sträckmetall. Tänk regnskydd 1970 så hamnar ni rätt. Hur skulle en kontaktledningsanläggning byggts om den gjorts direkt när torget blev klart runt 1970?

HS

Jag tänker mig fyrkantiga grå stolpar, typ vägmärkesportal, och linspann. På långt håll hade det faktiskt sett ungefär likadant ut som dagens anläggning i Hammarby låtsasstad. Runda stolpar är för mycket Göteborg, det tror jag att man hade undvikit.

[Johan Eriksson]

x

[daniel_s]

Det ligger en stor poäng i att alla vagnar måste kunna passera platsen vilket försvåras vid luftledningsfritt men om vi lämnar Sergels torg för en rent teknisk fråga så undrar jag om A32orna och de kommande A35orna har resp kommer att få ett batteri så att de kan röra sig åtminstone några hundra meter vid ev strömbortfall?

Nej. Ett sådant batteri blir stort och tungt och är komplicerat att få in i en låggolvsvagn. Dessutom behövs det inte på en spårvagn. På en tunnelbanevagn är det en annan sak, dels för att underlätta utrymning vid spänningslöshet och dels för att förbättra arbetsmiljön och effektiviteten i verkstäderna.

[Anders Hanquist]

Dessutom behövs det inte på en spårvagn.

Batterier har länge varit tunga och besvärliga. Men den nya tekniken som det talats om (superkondensatorer) förefaller vara en bra uppfinning. En "akilleshäl" med den traditionella strömförsörjningen är just att den måste vara i det närmaste 100%-igt tillförlitligt. Det är den ju inte. Ledningshaverier inträffar då och då (senast nu i fredags i Stockholm), liksom strömavbrott av andra anledningar. Det borde vara rätt viktigt att kunna förflytta spårvagnar, åtminstone något hundratal meter så att inte vagnar står och blockerar på väldigt olämpliga ställen under lång period. En trasig buss går ju ganska lätt att baxa ur vägen. Detta kan användas som argument när det gäller välja trafikslag. Därför tycker jag någon form av framdrivningsmöjlighet som är oberoende av kontaktledningen faktiskt behövs på en spårvagn.

[Stefan Widén]

Att flytta en trasig spårvagn gör man antingen med efterkommande vagn som trycker den trasiga till första bästa uppställningspår. Eller så kommer någon tungbärgare som man har avtal med och genom ett koppel drar vagen. Det som är poängen i alla spårvägssystem är att manj på strategiska ställern har uppställningspår. Ex så hade vi två spår på Nmt och vid haveri kunde man ställa en vagn på spårtvå även om försäljningsvagen stog där så fick det plats. Mycket i dagens trafik handlar om att man måste skapa reservvägar då det blir stopp i trafiken . I norrköping har man genom ex ombyggnaden av södertull med körvägar åt alla håll skapat en möjlighet att lägga om trafiken om det blir stopp. I GBG har man ett antal olika reservkörvägar väl inplanderade för alla eventualitetet. Lika så hade man det i Sthlm före 1967.

Genom god förebyggande planering löser man många problem innan de ens uppstått.

Stefan

[Sven Blomberg]

Torget skulle inte ens ha byggts på 60-talet, det var finare som det var.

Hur då var. Det fanns inget torg innan. På den plats Sergels Torg ligger nu bytte Hamngatan namn till Klarabergsgatan. Det var i korsningen Beridarebansgatan.

Sven (Uppvuxen på Klarabergsgatan 42. Mellan Beridarebansgatan och Drottninggatan)

[Kristofer]

Torget skulle inte ens ha byggts på 60-talet, det var finare som det var.

Hur då var. Det fanns inget torg innan. På den plats Sergels Torg ligger nu bytte Hamngatan namn till Klarabergsgatan. Det var i korsningen Beridarebansgatan.

Sven (Uppvuxen på Klarabergsgatan 42. Mellan Beridarebansgatan och Drottninggatan)

Borde vara ungefär här, va? Ser inte särskilt idylliskt ut. Möjligen pittoreskt.

[M_M]

Självfallet skall det vara vanlig luftledningsdrift hela vägen över Sergels Torg. Allt annat är rena dumheter. Men det här skulle ha varit klarlagt innan den så kallade "NK-Expressen" började byggas. Vissa "experter" påstår redan att det blir svinaktigt dyrt att förstärka torget så det tål spårvägsdrift. Det fattas bara att andra "experter" fastslår att luftledningar kommer att ödelägga omistliga estetiska värden ?

Torget tål spårvagnar, däremot behöver torget lagas för det läcker in vatten i butikerna under, och om man lagar det efter man byggt spårvägen så måste den rivas upp med en gång igen. Därför måste spårvägen vänta på att lagningen är klar, åtminstone just där spåren ska ligga. Med andra ord en försening men inte en fördyrning.

[M_M]

Förekommer det någonstans att man har korta sträckor utan kontaktledning som helt enkelt lutar tillräckligt för att tyngdkraften ska kunna driva fram en vagn?

Jag inser att det blir en rejält ojämn rondell om de båda spåren på något sätt ska luta ut varsitt håll, så i praktiken man man väl glömma det på just den här platsen...

[Anders Hanquist]

Det fattas bara att andra "experter" fastslår att luftledningar kommer att ödelägga omistliga estetiska värden ?

Jag hoppas verkligen att de går att lösa både de tekniska och estetiska problem som kan finnas vid denna plats. Det är dock en grannlaga uppgift och det går inte bara nonchalant säga att det det är "rena dumheter" att ens fundera på andra lösningar än "vanlig luftledningsdrift". Det finns säkert fler estetiskt känsliga platser i staden när det gäller ledningsdragning. Det är dock skillnad på en rak ledning med kanske 30-40 meter mellan fästpunkterna och dragning i rondell där fästpunkterna kommer väldigt tätt. Som det nu är finns ett fåtal rätt smäckra belysningsstolpar på trottoarerna. Själva "fontänsargen" hyser bara någon enstaka trafiksignal. Hur man än gör måste antalet stolpar utökas rätt väsentligt för att få upp en fungerande kontaktledning här. Ingen möda bör sparas för att göra detta så bra som det bara går.