Stockholm hyr Flexity av Norrköping

[leifd]

Ang. Norrköpings M06, så är normalutförandet på dessa vagnar det som heter typ S i Frankfurt, som har 60 st av denna typ.
Norrköpinga vagnarna är nummer 56 - 60 i serien, ytterliga 5 vagnar har senare levererats ur en option till Frankfurt. Utöver detta finns det 11 st i Adelaide. Frankfurt, Adelaide och Norrköping har alltså vagnar byggda på samma specifikation.

Här finns en del om vagntypen.....
http://en.wikipedia.org/wiki/Flexity_Classic

[leifd]

Alla tre vagnarna är för orange för att kallas gula, kompromissen "brandgul" kan jag dock gå med på

Svar nej, helt fel. vad färgen heter bestämmer den som skapar kulören, ingen annan. Detta är gula färger inget annat.

[Björn Ehnberg]

Kära nån, "informant...". Att denna vidriga anglicism trängt in i vårt vackra språk!

Enligt den ordbok jag fick i julklapp har ordet förekommit här sedan 1969. (Tack mamma! Nu vet jag vad jag ska ha den till )

Men hur är det med ursprunget, vet du att det är en anglicism eller tar du det för givet? (Själv har jag ingen aning!) Vad betyder "informant" på engelska, och vad betyder det på tyska?

Fick Du en ordbok i julklapp? Vad ska Du med den till? Du kan ju allt!

Praktiskt taget alla ord som lånats in i svenskan efter 1945 (och nu menar jag inte ordstammar från ex.vis de sydöstra eller nordvästra förorterna) har kommit från/via engelskan (ordstammen är naturligtvis latin, informare). I åtminstone 12:e upplagan av SAOL finns ordet med, men däremot inte i för ordet aktuellt band av SAOB, tryckt 1933.

Informant har samma betydelse på svenska och engelska: sagesman, meddelare, uppgiftslämnare (och då kan man ju skriva det). Det som vill fördjupa sig i detta kan gå till Deutsches Wörterbuch eller The Oxford English Dictionary, men onlineversionerna av dessa (i den mån de existerar) är tyvärr avgiftsbelagda.

[Björn Ehnberg]

Jag, det skulle Du nog ha gjort. Jag anser nämligen att ovanstående mest är löst tyckande. Och varför just Skansenslingan skulle behövas för den ordinarie (=kommersiella?) trafiken kräver nog lite mer argumentation än så. Vi talar ju faktiskt om tvåriktningsvagnar!

Att vagnarna är tvåriktningsvagnar förändrar inte det faktum att det bara finns ett sätt att vända vid Skansen, och det är att använda vändslingan.

Varför man nu skulle vilja det, jämfört med att köra till Waldemarsudde. Men allt kan ju hända i trafikens underbara värld. Annars kan man ju ev. kosta på sig ett par växlar. I övrigt håller jag med CS, det finns inget värre än för svagt kaffe och för små radier!

[daniel_s]

Fick Du en ordbok i julklapp? Vad ska Du med den till? Du kan ju allt!

Bland annat, ja!

[2763]

Varför man nu skulle vilja det, jämfört med att köra till Waldemarsudde. Men allt kan ju hända i trafikens underbara värld. Annars kan man ju ev. kosta på sig ett par växlar. I övrigt håller jag med CS, det finns inget värre än för svagt kaffe och för små radier!

För att man inte kan köra till Waldemarsudde för tillfället, till exempel. Det är när man har problem man behöver alla alternativa spår till max.

//T

[2763]

Kära nån, "informant...". Att denna vidriga anglicism trängt in i vårt vackra språk!

Enligt den ordbok jag fick i julklapp har ordet förekommit här sedan 1969. (Tack mamma! Nu vet jag vad jag ska ha den till )

Men hur är det med ursprunget, vet du att det är en anglicism eller tar du det för givet? (Själv har jag ingen aning!) Vad betyder "informant" på engelska, och vad betyder det på tyska?

Fick Du en ordbok i julklapp? Vad ska Du med den till? Du kan ju allt!

Njae... Daniel kan inte allt, men har rätt i allt han säger. Genom att studera ordboken kommer han att ha rätt oftare och kommer därmed att uttrycka sig oftare.

Praktiskt taget alla ord som lånats in i svenskan efter 1945 (och nu menar jag inte ordstammar ex.vis de sydöstra eller nordvästra förorterna) har kommit från/via engelskan (ordstammen är naturligtvis latin, informare). I åtminstone 12:e upplagan av SAOL finns ordet med, men däremot inte i för ordet aktuellt band av SAOB, tryckt 1933.

Du skriver själv att informant har ett latinskt ursprung. Då är det inte inlånat från Engelskan. För övrigt består Engelska språket av många otroligt skandinaviska ord som windows, hand, ombudsman, gen e.t.c. det kan väl knappast göra något om vi lånar tillbaka lite.

Svenskan som språk har aldrig varit så starkt som nu. Tänk förr i världen när statsmakten inte ens pratade vårt språk? Vid det danska hovet talade man tyska i affärer och franska med sina kvinnor - det har säkert varit likadant här. Idag sker allt på svenska.

Det är inte nu som svenskan har fått flest låneord utan snarare för ett par hundra år sedan när vi var oerhört frankofila med ord som fönster/vindue, trottoar/fortov m.fl exempoel (efter snedstrecket representeras det andra östnordiska språkets, dvs danska, ord för samma sak).

Om praktiskt taget "alla" inlånade ord kommer från Engelskan är inte begrepp som jalla, habib, fatwa, robot, tsunami, qvisling, sputnik relativt nya låneord som inte är särskilt anglofila. Nu hamnar vi relativt långt från Flexity här, men det är dumt att tala alldeles för definitivt om något så levande som språk - det brukar straffa sig eftersom språket lever.

[Karsten]

Jag visste väl att någon skulle skriva så, hehe.... Och att det blev just Du, K!

Ja, det var kanske inte så konstigt att det var jag som svarade? Eller borde det vara det?

Jag kanske skulle lagt in några fler ord och skrivit "Jag har från många håll under längre tid fått förklarat för mig att A32 inte går att köra på DjL" eller "A32 går inte på ett trafiktekniskt hållbart vis att köra på dagens (efter vårens byggen) Djurgårdslinje".

Skansenslingan behövs för den ordinarie trafiken, så där måste det gå att vända de vagnar som ska trafikera Djurgårdslinjen.

Jag, det skulle Du nog ha gjort. Jag anser nämligen att ovanstående mest är löst tyckande. Och varför just Skansenslingan skulle behövas för den ordinarie (=kommersiella?) trafiken kräver nog lite mer argumentation än så. Vi talar ju faktiskt om tvåriktningsvagnar!

Oavsett vad du anser om vad jag skriver så vet ju jag hur insatt jag är i ämnet. Om du väljer att inte lita på att jag vet vad jag snackar om gällande trafikeringen av Djurgårdslinjen är det synd för dig. Trafikuplägget kräver vändmöjlighet i Skansen, så är det!

[Nils Carl Aspenberg]

Jeg tror ikke at man skal satse på A32 i Stockholms innerstad. Når man skal prøve å "selge" konseptet cityspårvagn så måste man ha en smidigare vagn.

[Henrik Schütz]

Analogt menar jag att vill man motarbeta konceptet cityspårväg så är A32 den lämpligaste valet, Eller möjligen C20 som går utmärkt att köra på Djurgårdslinjen ifall banan anpassas, (obs Sarkasm)

HS

[Thomas Lange]

.... Trafikuplägget kräver vändmöjlighet i Skansen, så är det!

Jag är beredd att ge Karsten rätt, vilket kommer att framgå i sinom tid när trafikupplägget kan presenteras.

Man kan se frågan på följande filosofiska sätt:

Antingen kör man den trafik på sträckan som efterfrågas vid olika tider på dygnet.

Eller kör man den sträcka som den valda vagntypen medger.

[daniel_s]

Man kan se frågan på följande filosofiska sätt:

Antingen kör man den trafik på sträckan som efterfrågas vid olika tider på dygnet.

Eller kör man den sträcka som den valda vagntypen medger.

Man kan också välja att ställa båda kraven, och får då ut att den valda vagntypen måste medge trafik enligt efterfrågan.

[Björn Ehnberg]

Oavsett vad du anser om vad jag skriver så vet ju jag hur insatt jag är i ämnet. Om du väljer att inte lita på att jag vet vad jag snackar om gällande trafikeringen av Djurgårdslinjen är det synd för dig. Trafikuplägget kräver vändmöjlighet i Skansen, så är det!

Tyvärr rätt mycket känslomässiga reaktioner här. Det handlar inte om att jag litar på någons utsagor eller ej, utan närmast att jag (i ett senare inlägg) ställde en fråga om varför man skulle behöva vända vid Skansen. Men - som jag skrev - allt kan ju hända i trafikens underbara värld, så om trafikeringsupplägget anses kräva en vändning vid Skansen så får man ju lösa det problemet också. T.ex. med hjälp av vändning via växlar, på samma sätt som vid den provisoriska ändhållplatsen i banans västliga slutpunkt. Omöjligt är det inte!

[Björn Ehnberg]

Njae... Daniel kan inte allt, men har rätt i allt han säger. Genom att studera ordboken kommer han att ha rätt oftare och kommer därmed att uttrycka sig oftare.

Praktiskt taget alla ord som lånats in i svenskan efter 1945 (och nu menar jag inte ordstammar ex.vis de sydöstra eller nordvästra förorterna) har kommit från/via engelskan (ordstammen är naturligtvis latin, informare). I åtminstone 12:e upplagan av SAOL finns ordet med, men däremot inte i för ordet aktuellt band av SAOB, tryckt 1933.

Du skriver själv att informant har ett latinskt ursprung. Då är det inte inlånat från Engelskan. För övrigt består Engelska språket av många otroligt skandinaviska ord som windows, hand, ombudsman, gen e.t.c. det kan väl knappast göra något om vi lånar tillbaka lite.

Svenskan som språk har aldrig varit så starkt som nu. Tänk förr i världen när statsmakten inte ens pratade vårt språk? Vid det danska hovet talade man tyska i affärer och franska med sina kvinnor - det har säkert varit likadant här. Idag sker allt på svenska.

Det är inte nu som svenskan har fått flest låneord utan snarare för ett par hundra år sedan när vi var oerhört frankofila med ord som fönster/vindue, trottoar/fortov m.fl exempoel (efter snedstrecket representeras det andra östnordiska språkets, dvs danska, ord för samma sak).

Om praktiskt taget "alla" inlånade ord kommer från Engelskan är inte begrepp som jalla, habib, fatwa, robot, tsunami, qvisling, sputnik relativt nya låneord som inte är särskilt anglofila. Nu hamnar vi relativt långt från Flexity här, men det är dumt att tala alldeles för definitivt om något så levande som språk - det brukar straffa sig eftersom språket lever.

Du läser - tyvärr ganska ofta, får jag säga - dåligt innantill vad jag skriver. Du såg inte möjligen snedstrecket "från/via"? Engelskan dräller av latinska ordstammar, som vi sedan ibland lånar in i svenskan. Man kan naturligtvis forska vidare om "informant" verkligen tagits in i svenskan den vägen, Daniel antydde att det skulle ha slunkit in via tyskan - analogt med ordbildningen "sympatisant", men det överlåter jag åt andra. Jalla och habib är exempel på ordstammar från "de sydöstra eller nordvästra förorterna" (mest illa berörd blir jag när jag hör småheroinlangarna sitta på t-banan och snacka om "aina" som tydligen är synonymt med polisen - bl.a. därför att min farmor bar det förnamnet). Robot finns belagt från 20-talet (efter den tjeckiske författaren Karel. Čapek), quisling (som det faktiskt stavas) finns belagt i svenskan redan 1940. Sputnik torde vara ett numera nästan utdött låneord, f.ö. ett av de få ord som lånats från ryskan, liksom bulvan - det senare troligtvis via lettiskan. Ja, som du ser kan man använda en ordbok till mycket. Men om du känner för att inleda någon bredare diskussion om språkpurism resp. språkliga lån föreslår jag något annat, lämpligare ställe.

[Björn Ehnberg]

.... Trafikuplägget kräver vändmöjlighet i Skansen, så är det!

Jag är beredd att ge Karsten rätt, vilket kommer att framgå i sinom tid när trafikupplägget kan presenteras.

Man kan se frågan på följande filosofiska sätt:

Antingen kör man den trafik på sträckan som efterfrågas vid olika tider på dygnet.

Eller kör man den sträcka som den valda vagntypen medger (kursivering av B.E.).

Det är det ju inte frågan om, och jag är lite besviken över att höra en utläggning som denna från en sansad person som Du, Thomas. De flesta problem har dessutom mer än en lösning (vilket jag redan antytt - men att påstå att jag förnekat det eventuella behovet av att kunna vända vid Skansen är ju löjligt)). Dessutom verkar de flesta tro att detta är något jag har hittat på själv, men jag har faktiskt från en källa en uppgift om att SL åtminstone har funderat i dessa banor (de relativa fördelarna med detta har jag redan skrivit om, och ser ingen anledning att upprepa). Om det sedan blir så vet varken ni eller jag, och få av dem som skriver här - om ens någon - lär kunna påverka SL:s slutliga val.

Uppenbarligen är det så att trafikpolitikerna fortfarande hänger fast vid att cityspårvägen ska bedrivas som ett OPS-projekt, och då blir det en uppgift för vald entreprenör att lösa den slutliga fordonsfrågan. A32 eller M06, eller vad det nu blir är, endast en tillfällig lösning (tänk att jag ska behöva upprepa detta om och om igen). M06 är f.ö. inte heller någon definitiv lösning, visserligen klarar den den 18 m. kurvradie men med sina 2,4 m. fordonsbredd den är för liten för Stockholms behov på sikt (där anser jag f.ö. att Du och Thomas Johansson gör ett felslut i er bok "Spårväg - guide för etablering"). Så den övergångslösning man nu väljer innebär inte att man "satsar" på den ena eller andra vagntypen.

F.ö. kan jag gärna sätta punkt för diskussionen där - jag ser ingen anledning att propagera för den ena eller andra lösningen, men tyckte, av de skäl jag anfört ovan, att det fanns anledning att nämna detta alternativ, likaväl som de spekulationer som fördes fram i artikeln i Norrköpings Tidningar.

[Björn Ehnberg]

Analogt menar jag att vill man motarbeta konceptet cityspårväg så är A32 den lämpligaste valet, Eller möjligen C20 som går utmärkt att köra på Djurgårdslinjen ifall banan anpassas, (obs Sarkasm)

HS

Jaha, och vad tillför det här inlägget? Det där är ju struntprat, och det vet du, Henrik. C20 ska väl f.ö. köras på Saltsjöbanan (obs. sarkasm)

[Henrik Schütz]

Det är inte struntprat att SL medvetet försöker sabotera Spårvägen, liksom de saboterade Roslagsbanans återuppbyggnad till Rimbo, etc. Genom att trafikera Djurgårdslinjen med helt olämpliga vagnar så får trafikslaget dåligt rykte och det blir svårt att motivera en vidareutveckling av banan. Stora svepytor är ett stort problem, helt enkelt att spårvagnen då kommer att sopa med sig oskyldiga rafikanter som står bredvid vagnen vid filkörning, det är inte trivialt.

HS

[2763]

Om det sedan blir så vet varken ni eller jag, och få av dem som skriver här - om ens någon - lär kunna påverka SL:s slutliga val.

Det är fler än en av de som skriver på forum som är involverade i projektet med SL som uppdragsgivare. Flera av dessa har möjlighet att påverka.

F.ö. kan jag gärna sätta punkt för diskussionen där - jag ser ingen anledning att propagera för den ena eller andra lösningen, men tyckte, av de skäl jag anfört ovan, att det fanns anledning att nämna detta alternativ, likaväl som de spekulationer som fördes fram i artikeln i Norrköpings Tidningar.

Bra, då kan vi andra fortsätta.

[Björn Ehnberg]

Det är inte struntprat att SL medvetet försöker sabotera Spårvägen, liksom de saboterade Roslagsbanans återuppbyggnad till Rimbo, etc. Genom att trafikera Djurgårdslinjen med helt olämpliga vagnar så får trafikslaget dåligt rykte och det blir svårt att motivera en vidareutveckling av banan. Stora svepytor är ett stort problem, helt enkelt att spårvagnen då kommer att sopa med sig oskyldiga rafikanter som står bredvid vagnen vid filkörning, det är inte trivialt.

HS

Konspirationsteorier tycker jag inte är så intressanta att diskutera.

"... sopa med sig oskyldiga trafikanter som står bredvid vagnen vid filkörning...". Och det vet förstås min herre som erfaren A32-förare? Är det blandtrafiksträckorna som avses? Det problemet tror jag - i förekommande fall - är kraftigt överdrivet!

[Björn Ehnberg]

Om det sedan blir så vet varken ni eller jag, och få av dem som skriver här - om ens någon - lär kunna påverka SL:s slutliga val.

Det är fler än en av de som skriver på forum som är involverade i projektet med SL som uppdragsgivare. Flera av dessa har möjlighet att påverka.

F.ö. kan jag gärna sätta punkt för diskussionen där - jag ser ingen anledning att propagera för den ena eller andra lösningen, men tyckte, av de skäl jag anfört ovan, att det fanns anledning att nämna detta alternativ, likaväl som de spekulationer som fördes fram i artikeln i Norrköpings Tidningar.

Bra, då kan vi andra fortsätta.

Hånfullheter klär dig inte, Tony. Dessutom tycker jag inte att det finns så mycket mer att diskutera - bortsett från påhoppen på mig verkar diskussionen mest gå i tomme.