Det skulle vara intressant att se kostnaden för att införa plattformdörrar v.s. hur många PUT som inträffar, och om det finns nån "samhällsekonomisk kostnadsberäkning" på en PUT så skulle den också vara intressant att se (slutsatsen alltså).
37368 skrev:NerdBoy skrev:37368 skrev:Det som hindrar införandet av något liknande i Stockholm är väl investeringskostnaden... Det är en helt annan sak om man bygger nytt att i förbifarten installera ett sådant system, men när man redan har stationer och vagnar så blir det ju ganska dyrt att anpassa alla dessa.
Behövs det verkligen någon anpassning av vagnarna?
Förmodligen, då plattformsdörrarna måste öppnas och stängas då föraren trycket på dörrknappen för tåget...
Men det kan ju knappast vara någon dyrbar modifiering. Den riktiga lågbudgetvarianten är väl att sätta fast en trådlösfjärrkontroll på Cx instrumentpanel med hjälp av superlim. Så lär det ju inte bli, men ett påhäng till systemet som har hand om dörröppning/stängning idag behöver inte vara särskilt komplicerat.
37368 skrev:En annan sak är ju att Stockholms tunnelbana körs av förare och att stanna ett tåg med en noggrannhet på ett par centimeter (vilket krävs för att passa med plattformsdörrar) är inte självskrivet. Det händer ju trots allt redan idag att förare missar stationer, trots att avståndet mellan märket där man ska stanna och gränsen för att missa en station är flera meter.
M14 i Paris som har plattformsdörrar är ju en förarlös tunnelbana!
Hur är det, har alla dessa banor ATO?
Tänk på att med plattformdörrar är det nog rätt så riskfritt att backa tåget med kameraövervakning, så det behöver inte vara ett jätteproblem ändå.
37368 skrev:NerdBoy skrev:
Men det finns ett annat problem som är svårare att lösa, och det är att röda och blå linjerna kör både C20 och Cx och jag antar att de inte har dörrarna på samma ställen...
Den frågan blir desto knivigare att lösa!

Det är ju inte ens samma antal dörrar på ett C20 som ett Cx-tåg! Men man skulle kunna ha plattformsdörrar på bana 1 där det bara går C20 (tydligen så utbildas nya bana 1-förare inte på Cx längre)
Steg ett är att titta på ritningarna. Om de olika Cx-modellerna skiljer sig såpass mycket åt att man inte kan få med alla rimliga Cx-kombinationer utan att ens tänka på C20 är det kört. Å andra sidan tror jag att de flesta Cx är såpass lika att skillnaden mellan dem inte behöver tas så stor hänsyn till.
Det som återstår då är att passa in Cx v.s. C20. På vissa platser får man dörrar som bara öppnas för den ena eller den andra tågtypen. På vissa platser får man dörrar som passar perfekt, och på vissa andra ställen får man dörrar där de båda skjutdörrarna kommer att öppnas olika mycket beroende på vilken typ av tåg som ankommer. Det är väl dessutom egentligen inte så farligt att öppna för breda dörrar eller dörrar som bara öppnas mot en vagnkorg om det är så tätt mellan dörr och vagn att man omöjligtvis kan klämma in sig emellan.
Men, rent praktiskt är nog det enda vettiga att bestämma att banor som får plattformdörrar bara körs med C20...
37368 skrev:daniel_s skrev:LÅ1 skrev:Även om tågen körs manuellt så borde det finnas möjlighet att införa något automatiskt målbromsningssystem! Det finns ju något system med förarövervakad automatisk körning i Tunnelbanan redan, om jag mins rätt. Ingår inte målbromsning i det?
Det beror på vilken noggrannhet vi pratar om...
Bana 1 förbereddes i samma veva som bytet av signalsystem (1999) för ATO (automatic train någonting) som har testkörts några enstaka gånger. Med ATO körs tåget av sig självt, dock skall föraren fortfarande öppna & stänga dörrar m.m. Men med tanke på att systemet funnits i 7 år men fortfarande inte används till vardags utgår jag ifrån att de tester som körts inte varit allt för lyckade...
Det låter som tvärbananas ATC, och är väl mer ett tecken på hur dåligt SL driver på att det som de betalat för faktiskt ska fungera, än att det inte går att få det att funka?
Däremot kan anledningen till att köpenhamns metro har dörrar inomhus men inte på utomhusstationerna vara att det är nog mycket lättare att ha koll på bromskaraktäristik när man kör i tunnel än när man kör utomhus med risk för snö/is/slask/regn, lövhalka och allt vad som nu kan påverka.