Ekerö Spårväg

[Claes Thure Moberg]

man kan ju göra som danskarna i köpenhamn med metron, först bygga metro och sen exploatera området, eller snarast höja attraktiiviteten för att starta en exploatering! Det är väl det som kallas att planera i förväg?

Men exemplet finns på mycket närmare håll än i Köpenhamn. Varför inte göra som Stockholmarna gjort hittills. Det var så när man byggde förortsspårvägarna och senare tunnelbanans ytterändar. Nockebybanan, Örbybanan, Mälarhöjdsbanan, Fruängsbanan, T-banan till Vällingby, Farsta, Hagsätra, Järvafältet, Vårberg etc etc etc. Först byggde man spårvagn, sedan exploaterade man..........Det är väl Bagis och senare Skarpnäck som var först med att vända på den ordningen.

[M_M]

man kan ju göra som danskarna i köpenhamn med metron, först bygga metro och sen exploatera området, eller snarast höja attraktiiviteten för att starta en exploatering! Det är väl det som kallas att planera i förväg?

Men exemplet finns på mycket närmare håll än i Köpenhamn. Varför inte göra som Stockholmarna gjort hittills. Det var så när man byggde förortsspårvägarna och senare tunnelbanans ytterändar. Nockebybanan, Örbybanan, Mälarhöjdsbanan, Fruängsbanan, T-banan till Vällingby, Farsta, Hagsätra, Järvafältet, Vårberg etc etc etc. Först byggde man spårvagn, sedan exploaterade man..........Det är väl Bagis och senare Skarpnäck som var först med att vända på den ordningen.

Jo, fast i köpenhamn görs det nu, medan i stockholm gjordes det på det glada 60talet och längre bakåt i tiden typ. Var är framtidsivisionerna i stockholm? "nej, lille plutt, vi som bestämmer har redan bostäder så vi skiter i er andra" känns det som ibland.

[VeVen]

Kring problemet privatbilism

När privatbilismen debatteras som problem verar det alltid som om det skulle handla om behov av folkuppfostran. Jag skulle vilja se dessa debattörer försöka få vardagslivet att gå ihop, i en bostad som ligger utanför centrum, därför att det är utanför stan som bostäderna kommer ner i rimligt pris för en familj. Fundera på hur man skall få ihop arbetspendling, mathandling, dagishämtning, och kanske litet egna fritidsintressen. Och det utan att bilen kommer med i räkningen.

Folk åker kollektivt när den erbjudna kollektivtrafiken löser folks problem. Det har inget med uppoffring för miljöns skull att göra.

Folk tar bilen när kollektivtrafiken inte kan bidra med att få vardagen att gå ihop. Folk är tvungna att acceptera att bilen i långa loppet är så mycket dyrare.

kring kolletivtrafik och exploatering

Kollektivtrafik och exploatering har alltid hängt intimt samman. Det ända sedan spårtrafikens barndom. Ett par exempel här från Stockholm (om ni ursäktar, man kan hitta motsvarande exempel från andra städer). Exploateringen Djursholm, Saltsjöbaden, Nynäshamn, Lidingö, landet kring Nockebybanan är alla exempel på "totalprojekt" där olika exploatörer erbjudit attraktiv boendemiljö med möjlighet att ta sig in till stan för jobbets skull. Med spårvagnen föddes det moderna arbetspendlandet! Yrkerkarriär och bra boendemiljö samtidigt, tack vare effektiva persontransporter!

Vad som blir färdigt först, bostäderna eller trafikapparaten, är mer tillfälligheter.

Värdestegringen på den kollektivtrafikörsörjda marken finansierade helt eller delvis utbyggnaden av kollektivtrafiken! Inte ens privata exploatörer var alltså beroende av att kollektivtrafiken i sig skulle vara lönsam. Helheten kunde gå ihop ändå.

[M_M]

Kring problemet privatbilism

När privatbilismen debatteras som problem verar det alltid som om det skulle handla om behov av folkuppfostran.

Jag skulle vilja se dessa debattörer försöka få vardagslivet att gå ihop, i en bostad som ligger utanför centrum, därför att det är utanför stan som bostäderna kommer ner i rimligt pris för en familj.

Det kan komma som en överraskning för dig, men ju fler man bor tillsammans destå billigare blir boendet. En ensamstående har dyrare boende än en familj åtminstione med ett barn, räknat per vuxen person.

Fundera på hur man skall få ihop arbetspendling, mathandling, dagishämtning, och kanske litet egna fritidsintressen. Och det utan att bilen kommer med i räkningen.

Vänd på steken, vilka av dessa sysslor är så omöjlig att lösa med kollektivtrafik? Allt förutsätter såklart att resmålen och bostaden har fungerande kollektivtrafik, men exakt vad skulle vara problemet att ta med sig ungarna från dagis på en vagn istället för i bilen? Att det går att arbetspendla redan idag framgår kanske med all önskvärd tydlighet av restandestatistiken som visar att det sker väldigt många resor kring åttatiden på morgonen, det är knappast folk som sysselsätter sig på fritiden som är huvudresenärerna då. Fritidsintressen, oavsett om det är att titta på sport, koserter t.ex. i globen, själv sporta, vara med i föreningar på olika platser eller gå ut på krogen, går rätt bra att utöva redan med dagens kollektivtrafik. Men visst, det är inte poppis om man försöker rulla på motsvarande en överfull kundvagn med mat på kollektivtrafiken. Vi kanske skulle heja på en politik där lokala matvaruaffärerna har väldigt bra priser om man storhandlar, vissa varor vissa veckor? Om man sneglar lite på vad andra kunder handlar på stormarknaderna så är det inte precis billigaste fisken och andrasortering av bröd man går loss på, utan det är oxfilé och liknande som gäller i ganska stor utsträckning. Det går helt klart att lösa mathandlandet effektivare, varför inte verkligen se till att systemet med utkörning av förbeställda varor fungerar? Tänk t.ex. ett system med en slags "postlådor" som är hyggligt isolerade mot värme, matvaruleveransen stoppar in kyl-lådor i olika fack, och man vet att man får en leverans en viss överenskommen tid på dygnet, strax efter att leveransen anlänt så drar man sitt kort av något slag eller liknande och då låses det fack ens leverans hamnat i upp, sen är det upp till en själv att se till att hämta varorna i rimlig tid, har man beställt frysvaror så är det väl bäst att man snabbar på på sommaren men i strängaste vintern är det väl mer så att de varor som inte ska frysas kräver att man inte tar för lång tid på sig. Dessa varuleveranser skulle kunna ske med godstrafik på spårvägar om man så vill, antingen med dessa fack längs spårvägen eller genom att på godsvagnarna ha plats för ett fordon som kan köra ut varorna sista biten, kanske plats för flera omgångar av varor och ett "småfordon", genom att time'a tabellen så kan dessa fordon när de är klara köra upp på en vagn som går förbi, ladda på sig nästa uppsättning varor och köra ut dem vid en hållplats längre bort o.s.v....

Det GÅR att lösa bara man vill, och det behöver inte alls vara komplicerat. Systemet med fack går mycket väl att ersätta med någon form av vanlig personal, då kan man ha varorna vettigt frys/kylförvarade. En prissättning som direkt reflekterar kostnaderna, d.v.s. en startkostnad per storleksenhet av behållare för kyl- resp frysvaror och 'rumstemperaturvaror', en startkostnad för varje enskilt varutyp o.s.v. (eller för den delen kan man kalla det mängdrabatter).

Man kan också tänka sig dessa "utlämningställen" invid spårvägen, så det bara är att rulla av lasten mellan godsvagnar (eller godsdelar på vanliga vagnar) och utlämningsplatsen, utan att behöva nåt fordon sista vägen. Allt går att lösa.

Folk åker kollektivt när den erbjudna kollektivtrafiken löser folks problem. Det har inget med uppoffring för miljöns skull att göra.

Folk tar bilen när kollektivtrafiken inte kan bidra med att få vardagen att gå ihop. Folk är tvungna att acceptera att bilen i långa loppet är så mycket dyrare.

[VeVen]

Till Mats:

Det är uppenbart att du inte har funderat igenom hur vardagen ser ut för de som bor så långt utanför centrum att bostraden betingar ett rimligt pris. Innerstan i våra storstäder är undantagsfall. Den vanligaste bostadsformen i Sverige är den friliggande villan. Denna typ av bebyggelse går inte att kollektivtrafikförsörja.

Visst skall man tas och fundera på nya system för varudistribution etc.

Så länge dessa fiffiga system inte finns, så kommer folk att ta bilen.

vänligen VeVeN

[Mattias Henriksson]

Kring problemet privatbilism

När privatbilismen debatteras som problem verar det alltid som om det skulle handla om behov av folkuppfostran. Jag skulle vilja se dessa debattörer försöka få vardagslivet att gå ihop, i en bostad som ligger utanför centrum, därför att det är utanför stan som bostäderna kommer ner i rimligt pris för en familj. Fundera på hur man skall få ihop arbetspendling, mathandling, dagishämtning, och kanske litet egna fritidsintressen. Och det utan att bilen kommer med i räkningen.

Det senaste halvseklet, förutom de allra sista åren, har ju så i stort sett alla infrastrukturinvesteringar gått till vägtrafik. Därmed planeras bebyggelse och funktioner utifrån att folk har bil, vilket i längden innebär att man bygger fast sig i ett bilberoende. Om vi leker med tanken att bilen aldrig uppfunnits, så hade givetvis samhället fungerat jättebra ändå, bara sett ut på ett annat sätt.
Dagens fördelning mellan trafikslagen är inget av naturen givet, utan en den balans som råder på grund av de politiska beslut som har tagits.

[VeVen]

Kring problemet privatbilism

När privatbilismen debatteras som problem verar det alltid som om det skulle handla om behov av folkuppfostran. Jag skulle vilja se dessa debattörer försöka få vardagslivet att gå ihop, i en bostad som ligger utanför centrum, därför att det är utanför stan som bostäderna kommer ner i rimligt pris för en familj. Fundera på hur man skall få ihop arbetspendling, mathandling, dagishämtning, och kanske litet egna fritidsintressen. Och det utan att bilen kommer med i räkningen.

Det senaste halvseklet, förutom de allra sista åren, har ju så i stort sett alla infrastrukturinvesteringar gått till vägtrafik. Därmed planeras bebyggelse och funktioner utifrån att folk har bil, vilket i längden innebär att man bygger fast sig i ett bilberoende. Om vi leker med tanken att bilen aldrig uppfunnits, så hade givetvis samhället fungerat jättebra ändå, bara sett ut på ett annat sätt.
Dagens fördelning mellan trafikslagen är inget av naturen givet, utan en den balans som råder på grund av de politiska beslut som har tagits.

Tack vare bilen så har det varit möjligt att kombinera yrkeskarriär med familjeliv, trots att man inte bor i innerstan. Utan någonting som liknar bilen, så kan man glömma alla tankar på att "hela sverige skall leva". I alla fall inte om man har en arbesmarknad som ser ut ungefär som idag. Högspecialiserad. De flesta jobben inom tjänstesektorn.

Ett Sverige utan bil (oavsett framdrivning) hade sett väsentligt annorlunda. Stora delar av Sverige hade varit folktomma. Bostadsstandarden hade förmodligen varit väsentligt lägre. Eftersom möjligheten att kombinera yrkeskarriär med familjeliv hade varit sämre hade nog hemmafrun fortfarande varit vanlig.

Det är inte det att jag bara är illvillig.

Det är nämligen så att jag är uppvuxen utanför storstan, nej det var inte mitt ute i skogen. Jag har fortfarande en del koll på var folk jobbar i den byn. Detta jobbpendlande går inte att lösa på något vettigt sätt med kollektivtrafik, i alla fall inte som denna ser ut idag.

Det är en stor skillnad jämfört med hur jag lever idag. Nu bor jag så centralt att jag inte behöver bil alls till vardags. Däremot har jag många kolleger som bor tillräckligt utanför centrum så att bilen blir det enda realistiska alternativet.

Miljöfrågorna är allvarliga. Om man skall ha den minsta ambition att göra något åt saken måste man se verkligheten som den faktiskt är. Man måste ta fram alternativ som får folks vardagsliv att fungera. Alternativa drivkällor är ett uppenbart sätt att minska beroendet av fossila bränslen.

Och sluta tro att "folkuppfostran" skulle lösa något.

[2763]

Kring problemet privatbilism

När privatbilismen debatteras som problem verar det alltid som om det skulle handla om behov av folkuppfostran. Jag skulle vilja se dessa debattörer försöka få vardagslivet att gå ihop, i en bostad som ligger utanför centrum, därför att det är utanför stan som bostäderna kommer ner i rimligt pris för en familj. Fundera på hur man skall få ihop arbetspendling, mathandling, dagishämtning, och kanske litet egna fritidsintressen. Och det utan att bilen kommer med i räkningen.

Det senaste halvseklet, förutom de allra sista åren, har ju så i stort sett alla infrastrukturinvesteringar gått till vägtrafik. Därmed planeras bebyggelse och funktioner utifrån att folk har bil, vilket i längden innebär att man bygger fast sig i ett bilberoende. Om vi leker med tanken att bilen aldrig uppfunnits, så hade givetvis samhället fungerat jättebra ändå, bara sett ut på ett annat sätt.
Dagens fördelning mellan trafikslagen är inget av naturen givet, utan en den balans som råder på grund av de politiska beslut som har tagits.

Det senaste halvseklet - det definierar vi väl som 1955-nu.

1950-tal: Utbyggnad av spårvägen i Göteborg och Norrköping samt Tunnelbanan i Stockholm. Dubbelspårsutbyggnaden på våra viktigaste järnvägar

1960-tal: Utbyggnad av spårvägen i Göteborg och Norrköping samt Tunnelbanan i Stockholm. Dubbelspårsutbyggnaden på våra viktigaste järnvägar. Seriösa diskussioner om utbyggnad av stadsbana i Göteborg
Satsning på nya vagnar och stor satsning på Lokomotiv till SJ.

1970-tal: Utbyggnad av dubbelspår på de viktigaste järnvägarna, Utbyggnad av tunnelbana i Stockholm, satsning på lokomotiv till SJ, Utbyggnad av spårvägen i Norrköping och Göteborg

1980-tal: Utbyggnad av dubbelspår på de viktigaste järnvägarna, satsning på, utbyggnad av spårvägen i Göteborg, nya vagnar till spårvägen i Norrköping och Göteborg. Nybyggnad av vagnhall för spårvägen i Göteborg, utbyggnad av tunnelbanan i Stockholm, Fortsatt satsning på lokomotiv till SJ.

1990-tal: Utbyggnad av nytt spårvägssystem i Stockholm. Utbyggnad av Spårvägen i Göteborg. Stora satsningar på järnvägsinfrastruktur

2000-tal: Utbyggnad av spårväg i Stockholm, Göteborg och Norrköping (Får vi väl hoppas) fortsatt kraftig satsning på järnväg

Då är detta projekt som jag rent medvetet känner till - mer finns med stor sannolikhet. Visst har det gått mer pengar till vägprojekt än vad man kanske kan önska men att hävda att det "inte har gått några pengar alls till spårtrafikinfrastruktur de senaste 50-åren" är fullkomligt fel.

//Tony

[Mattias Henriksson]

Det är inte det att jag bara är illvillig.

Det är nämligen så att jag är uppvuxen utanför storstan, nej det var inte mitt ute i skogen. Jag har fortfarande en del koll på var folk jobbar i den byn. Detta jobbpendlande går inte att lösa på något vettigt sätt med kollektivtrafik, i alla fall inte som denna ser ut idag.

Det är mycket möjligt. Men hade möjligheten att resa med bil till jobbet inte funnits, hade folk helt enkelt inte bosatt sig där, och då hade det inte varit något problem.

Och sluta tro att "folkuppfostran" skulle lösa något.

Vem var det riktat till? Jag ser bara att det är du som pratat om folkuppfostran.
Människor gör, åtminstone någorlunda, rationella val för sina resor baserat på kostnad och restid. Underlättar man för biltrafiken så kommer naturligtvis antalet bilresor att öka.

1950-tal: Utbyggnad av spårvägen i Göteborg och Norrköping samt Tunnelbanan i Stockholm. Dubbelspårsutbyggnaden på våra viktigaste järnvägar

1960-tal: Utbyggnad av spårvägen i Göteborg och Norrköping samt Tunnelbanan i Stockholm. Dubbelspårsutbyggnaden på våra viktigaste järnvägar. Seriösa diskussioner om utbyggnad av stadsbana i Göteborg
Satsning på nya vagnar och stor satsning på Lokomotiv till SJ.

1970-tal: Utbyggnad av dubbelspår på de viktigaste järnvägarna, Utbyggnad av tunnelbana i Stockholm, satsning på lokomotiv till SJ, Utbyggnad av spårvägen i Norrköping och Göteborg

1980-tal: Utbyggnad av dubbelspår på de viktigaste järnvägarna, satsning på, utbyggnad av spårvägen i Göteborg, nya vagnar till spårvägen i Norrköping och Göteborg. Nybyggnad av vagnhall för spårvägen i Göteborg, utbyggnad av tunnelbanan i Stockholm, Fortsatt satsning på lokomotiv till SJ.

1990-tal: Utbyggnad av nytt spårvägssystem i Stockholm. Utbyggnad av Spårvägen i Göteborg. Stora satsningar på järnvägsinfrastruktur

2000-tal: Utbyggnad av spårväg i Stockholm, Göteborg och Norrköping (Får vi väl hoppas) fortsatt kraftig satsning på järnväg

Då är detta projekt som jag rent medvetet känner till - mer finns med stor sannolikhet. Visst har det gått mer pengar till vägprojekt än vad man kanske kan önska men att hävda att det "inte har gått några pengar alls till spårtrafikinfrastruktur de senaste 50-åren" är fullkomligt fel.

Ja, men det har jag inte heller påstått. Det du räknar upp är viktiga investeringar för att vi överhuvudtaget skulle ha kvar någon kollektivtrafik i Sverige. Däremot är detta ändå småsummor jämfört med vad som investerats i vägtrafik, där det under samma period byggts finmaskigt nät av 90-vägar av mycket god standard jämfört med andra länder av samma befolkningstäthet. Externa köpcentrum och bostadsområden i städernas utkanter har öppnats vid breda vägar, utan att de fått någon vettig kollektivtrafikförsörjning.

[VeVen]

Det är inte det att jag bara är illvillig.

Det är nämligen så att jag är uppvuxen utanför storstan, nej det var inte mitt ute i skogen. Jag har fortfarande en del koll på var folk jobbar i den byn. Detta jobbpendlande går inte att lösa på något vettigt sätt med kollektivtrafik, i alla fall inte som denna ser ut idag.

Det är mycket möjligt. Men hade möjligheten att resa med bil till jobbet inte funnits, hade folk helt enkelt inte bosatt sig där, och då hade det inte varit något problem.

Visst skulle man kunna tänka sig ett samhälle utan bilar, och visst skulle det fungera. Man kan, som jag gjorde i ett tidigare inlägg föröka göra antaganden om hur det skulle skilja sig från det vi har idag. Fast det är ju egentligen inte så intressant.

Det vi måste utgå ifrån är hur samhället faktiskt ser ut, inget annat. Om man då vill verka för att privatbilism avskaffas är det fegt att inte föra resonemanget till sitt slut, att medge att det skulle få mycket kännbara konsekvenser för väldigt många.

Större delen av det bostadsbestånd skulle behöva förnyas. Som jag sa förut: Den friliggande villan är Sveriges vanligaste bostad. Den skulle inte gå att nyttja i framtiden. Ett nytt "miljonprogram superturbo" behövs.

Vill man uppnå ett mål, får man ta ock klura ut hur man konkret tar sig dit, och vad det innebär. Annars kan man aldrig lyckas.

Och sluta tro att "folkuppfostran" skulle lösa något.

Vem var det riktat till? Jag ser bara att det är du som pratat om folkuppfostran.
Människor gör, åtminstone någorlunda, rationella val för sina resor baserat på kostnad och restid. Underlättar man för biltrafiken så kommer naturligtvis antalet bilresor att öka.

. . .

Diskussioner om trängselproblematik slutar för det allra mesta i enkla fördömanden. Någon diskussion kring konkreta konsekvenser för folks vardagslig lyser med sin frånvaro. Så länge folk bor som de gör och har ett yrkesliv ungefär som idag kommer många att behöva bilen. Oavsett hur långa köerna blir.

Några realistiska ideer för att komma ur beroendet av fossila bränslen

Bilar kommer att finnas men:
- de måste drivas av fönyelsebara enegikällor
- de måste utnyttja denna energikälla effektivare än idag
- de måste bli lättare, med bibiehållen krocksäkerhet
- de måste ta mindre plats

Kollektivtrafiken:
- måste också drivas av förnyelsebara energikällor
- man borde fundera ut metoder att försörja "halvtät" bebyggelse, som idag är svår att kollektivtrafikförsörja, Skulle öka kollektivtrafikandelen en hel del

Sedan är jag övertygad om att man kan komma på fiffiga metoder att få hem matkassar till exempel, som både skulle minska det enskilda transportbehovet, och underlätta vardagen.

vänligen

VeVeN

[Mattias Henriksson]

Visst skulle man kunna tänka sig ett samhälle utan bilar, och visst skulle det fungera. Man kan, som jag gjorde i ett tidigare inlägg föröka göra antaganden om hur det skulle skilja sig från det vi har idag. Fast det är ju egentligen inte så intressant.

Det vi måste utgå ifrån är hur samhället faktiskt ser ut, inget annat. Om man då vill verka för att privatbilism avskaffas är det fegt att inte föra resonemanget till sitt slut, att medge att det skulle få mycket kännbara konsekvenser för väldigt många.

Större delen av det bostadsbestånd skulle behöva förnyas. Som jag sa förut: Den friliggande villan är Sveriges vanligaste bostad. Den skulle inte gå att nyttja i framtiden. Ett nytt "miljonprogram superturbo" behövs.

Vill man uppnå ett mål, får man ta ock klura ut hur man konkret tar sig dit, och vad det innebär. Annars kan man aldrig lyckas.

Nej, ett samhälle utan bilar är väl varken möjligt eller önskvärt. Vad jag ville peka på med mitt kanske något extrema exempel, var att trafikpolitik och samhällsplanering är ett komplext dynamiskt system där varje påverkan ger långsiktiga förändringar i hela systemet. Det låter och är självklart, men är tyvärr något som ofta bortses från i debatten.
1. En ny ringled byggs efter väglobbyns påtryckningar.
2. Ringleden blir attraktivare än kollektivtrafiken, som innebär att man måste åka in till centrum för att byta.
3. Resandet i kollektivtrafiken minskar, vilket gör att kollektivtrafiken får ännu sämre resurser att upprätthålla goda förbindelser.
4. Resandet i kollektivtrafiken minskar ännu mer, eftersom fler blivit bilberoende efter nedskärningarna i steg 3.
5. Ringledens kapacitet räcker inte till, utan börjar kännas gammal och funderingar på nya väginvesteringar börjar dyka upp.
6. Gå till steg 1.

Det finns otaliga exempel från verkligheten på detta. Resandefördelningen mellan olika trafikslag i förhållande till deras attraktivitet är faktiskt ganska välutredd och går att beskriva med matematiska formler.

Jag gör gärna utflykter och semesterresor med bil. Men då har jag heller inte högre krav på vägstandard än slingrande 70-vägar. Jag har mycket svårt att tänka mig att bosätta mig så att jag dagligen måste åka bil till jobbet. Bara en sån sak som att i lugn och ro kunna läsa morgontidningen på pendeltåget är värt mycket för mig.

[Erland]

Mats skrev:

Det går helt klart att lösa mathandlandet effektivare, varför inte verkligen se till att systemet med utkörning av förbeställda varor fungerar? Tänk t.ex. ett system med en slags "postlådor" som är hyggligt isolerade mot värme, matvaruleveransen stoppar in kyl-lådor i olika fack, och man vet att man får en leverans en viss överenskommen tid på dygnet, strax efter att leveransen anlänt så drar man sitt kort av något slag eller liknande och då låses det fack ens leverans hamnat i upp, sen är det upp till en själv att se till att hämta varorna i rimlig tid, har man beställt frysvaror så är det väl bäst att man snabbar på på sommaren men i strängaste vintern är det väl mer så att de varor som inte ska frysas kräver att man inte tar för lång tid på sig. Dessa varuleveranser skulle kunna ske med godstrafik på spårvägar om man så vill, antingen med dessa fack längs spårvägen eller genom att på godsvagnarna ha plats för ett fordon som kan köra ut varorna sista biten, kanske plats för flera omgångar av varor och ett "småfordon", genom att time'a tabellen så kan dessa fordon när de är klara köra upp på en vagn som går förbi, ladda på sig nästa uppsättning varor och köra ut dem vid en hållplats längre bort o.s.v....

Vet inte varför jag ofta kommer att tänka på Peter Dalles figur "uppfinnaren från Sundbyberg" i Lorry när jag läser dina inlägg, du vet han som alltid slutade med "Tänkte inte på det...."

Stor humor ärt det i alla fall.

[VeVen]

Nej, ett samhälle utan bilar är väl varken möjligt eller önskvärt. Vad jag ville peka på med mitt kanske något extrema exempel, var att trafikpolitik och samhällsplanering är ett komplext dynamiskt system där varje påverkan ger långsiktiga förändringar i hela systemet. Det låter och är självklart, men är tyvärr något som ofta bortses från i debatten.
1. En ny ringled byggs efter väglobbyns påtryckningar.
2. Ringleden blir attraktivare än kollektivtrafiken, som innebär att man måste åka in till centrum för att byta.
3. Resandet i kollektivtrafiken minskar, vilket gör att kollektivtrafiken får ännu sämre resurser att upprätthålla goda förbindelser.
4. Resandet i kollektivtrafiken minskar ännu mer, eftersom fler blivit bilberoende efter nedskärningarna i steg 3.
5. Ringledens kapacitet räcker inte till, utan börjar kännas gammal och funderingar på nya väginvesteringar börjar dyka upp.
6. Gå till steg 1.

Det finns otaliga exempel från verkligheten på detta. Resandefördelningen mellan olika trafikslag i förhållande till deras attraktivitet är faktiskt ganska välutredd och går att beskriva med matematiska formler.

Jag gör gärna utflykter och semesterresor med bil. Men då har jag heller inte högre krav på vägstandard än slingrande 70-vägar. Jag har mycket svårt att tänka mig att bosätta mig så att jag dagligen måste åka bil till jobbet. Bara en sån sak som att i lugn och ro kunna läsa morgontidningen på pendeltåget är värt mycket för mig.

Man skall vara försiktig med förhoppningar om att man skall minska på bilåkandet genom att låta köerna växa. Det fungerar inte. Då siiter folk bara där i sina köer med motorn på tomgång.

Vad gäller situationen här i Stockholm, så flyttar folk hit. I ganska stor utsträckning. Det kommer att generera mer biltrafik. Genom att planera de nya bostadsområdena rätt, vilket man blir tvungen att föra för att det inte skall bli helt ohållbart, så kan man dämpa ökningstakten en hel del, men öka kommer den att göra. Krav på att hantera detta kommer som ett brev på posten. De som sitter i dessa bilköer har nämligen rösträtt.

vänligen

VeVeN