Ej färdigbyggda uppgångar?

[M_M]

Ett litet påpekande. Ganska stor andel av de som bor i detta land har faktiskt ingen kollektivtrafik att välja på. Har aldrig haft det och kommer förmodligen aldrig att få det, i den form vi nu känner den i alla fall.

I dessa diskussioner blir det ofta en total fixering på hur det ser ut i närheten av våra allra största städer. De flesta bor faktiskt inte i närheten av Stockholms och Göteborgs innerstad. Jag är faktiskt uppvuxen på landet, tillräckligt långt bort från närmaste storstad för att veta hur det är att aldrig egentligen haft något realistiskt alternativ till bilen.

Numera bor jag såpass centralt att jag i princip aldrig behöver ta någon bil.

Fast en stor skillnad är att på landet har man så lite trafik räknat per ytenhet att det spelar ingen roll om folk rullar omkring med gamla skorvar med halvdant justerade förgasare, dels är det så få personer att koldioxidutsläppen som bidrar till växthuseffekten är försumbara jämfört med hela landets utsläpp, och de andra utsläppen som mest har lokal inverkan blir också försumbara då det är så få utsläpp per kvadratkilometer landyta. Jag bor motsvarande ett kvarter från en genomfartsväg där det rullar långtradare med några minuters mellanrum mer eller mindre dygnet runt, men ändå är luften så bra att varje gång jag kommer in till en lite större ort så känner jag avgaslukt som jag aldrig tänkte på när jag bodde i centrala örebro... det enda jag skulle behöva göra för att slippa utsätta mig för onyttiga avgaser är att konvertera gräsklipparen till E85-drift, då spelar det för miljön inte lika stor roll om motorn/förgasaren inte är världens bästa...

[Jompa]

Tunnelbanestationen Sätra ska få en ny entrè i norra änden från Kungsätravägens viadukt ungefär mittemot kyrkan, det vet jag 100% för jag bor på Kungsätravägen nämligen och har under hela min uppväxt sett när tågen har kommit och gått åt båda hållen
Det kan vara därför jag var intresserad av Tunnelbanetåg och Pendeltåg när jag var yngre, men nu är det Waxholmsbolagets V-båtar som gäller, framförallt filmar jag hela resor med dessa båtar det vill säga
mest Väddö, men även litegrann: Vaxö, Viberö, Vånö och Värmdö
jag har tagit bilder på dessa V-båtar, men endast mina bilder på Väddö finns i mitt bildgalleri på min hemsida, M/s Väddö har denna adress:
http://members.chello.se/pippi/vaddo.htm
fast när jag var barn gick Tunnelbanan till Mörby Cetrum, men nu går den till Ropsten tyvärr för jag gillade när den gick till Mörby, men å andra sidan kan man ta en kvällstur med V-båtarna till Gåshaga från Stan och hoppa på Spårvagnen till Ropsten och byta där till Tunnelbanan direkt hem! den påtänkta nergången är bra för mig för då slipper man gå till Centrum för att hitta Tunnelbanan man går bara backen upp en liten bit, det sparar bergis halva prommenadtiden!
Mvh Johnny Nilsson

[VeVen]

Jag håller i princip med det Du har skrivit ovan. Men jag har altid varit imponerad av att det går ofta att komma långt ut på landet med SL buss - t ex linje 643 mellan Älmsta och Hallstavik - bara några få turer varje dag, men kollektivtrafik av den typ hittar man inte ofta i USA.

För att man skall kunna arbetspendla med kollektivtrafik på landet fordras det en hel del tur. Följande kriterier måste vara uppfyllda:

1. Bostaden måste ligga tillräckligt nära busshållplatsen. Man behöver inte åka särskilt långt utanför city innan det blir en minoritet som har det. Sverige har inte bara oinspirerande väder en stor del av året, utan också en väldigt utspridd bebyggelse. På landsbygden utomlands kan man hitta riktigt tätbebyggda byar, nästan som små mikrostäder. Perfekt plats för en busshållplats. I Sverige försvann dessa för tvåhundra år sedan i samband med storskiftet. Sedan dess ligger oftast husen ett och ett.

2. Arbetet måste åt precis samma håll från city sett som hemmet. Utanför city har man bara två håll att åka om man vill åka kollektivt: in till city och ut från city. Om det inte är uppfyllt kommer kollektivtresan att ta så pass mycket längre tid med byten och allt att det inte är ett realistiskt alternativ.

3. Arbetstiderna måste stämma med tidtabellen. Ute på landet går bussarna precis som du nämner ganska sällan. Om då de egna arbetstiderna inte stämmer med dessa så blir det bilen.

Sedan så finns det andra faktorer som ställer till det för den som skulle vilja spara både pengar och miljö på att åka kollektivt till jobbet.

A: Arbetsmarknaden i dag är så mycket mer specialiserad och arbetsplatserna så mycket mer utspridda idag än de var bara för några decennier sedan. Det ställer till det för pkt. 2 ovan.

B: Många har annat än bara sin egen transport att tänka på, exempelvis hämta och lämna ungar på dagis och handla mat som uppenbara exempel. Även här var det ju så mycket enklare förr, när hemmafrun var den självklara normen. Mannen behövde bara ta sig själv till jobbet medan barnpassning och matinköp fick skötas av hustrun.

Det jag försöker beskriva ovan är hur det ser ut i det Sverige idag, som nog egentligen är betydligt mer typiskt än våra största städers närområden.

Det som är det verkligt intressanta här, är ju egentligen frågeställningen: Kan kollektivtrafiken vidareutvecklas så att den blir ett alternativ även för situationen ovan?. Det är här vi har den stora potentialen för nya kollektivtrafikresenärer. Infartsparkeringar kan vara en lösning kanske, eller?

[bruse]

Jag håller i princip med det Du har skrivit ovan. Men jag har altid varit imponerad av att det går ofta att komma långt ut på landet med SL buss - t ex linje 643 mellan Älmsta och Hallstavik - bara några få turer varje dag, men kollektivtrafik av den typ hittar man inte ofta i USA.

För att man skall kunna arbetspendla med kollektivtrafik på landet fordras det en hel del tur. Följande kriterier måste vara uppfyllda:

1. Bostaden måste ligga tillräckligt nära busshållplatsen. Man behöver inte åka särskilt långt utanför city innan det blir en minoritet som har det. Sverige har inte bara oinspirerande väder en stor del av året, utan också en väldigt utspridd bebyggelse. På landsbygden utomlands kan man hitta riktigt tätbebyggda byar, nästan som små mikrostäder. Perfekt plats för en busshållplats. I Sverige försvann dessa för tvåhundra år sedan i samband med storskiftet. Sedan dess ligger oftast husen ett och ett.

2. Arbetet måste åt precis samma håll från city sett som hemmet. Utanför city har man bara två håll att åka om man vill åka kollektivt: in till city och ut från city. Om det inte är uppfyllt kommer kollektivtresan att ta så pass mycket längre tid med byten och allt att det inte är ett realistiskt alternativ.

3. Arbetstiderna måste stämma med tidtabellen. Ute på landet går bussarna precis som du nämner ganska sällan. Om då de egna arbetstiderna inte stämmer med dessa så blir det bilen.

Sedan så finns det andra faktorer som ställer till det för den som skulle vilja spara både pengar och miljö på att åka kollektivt till jobbet.

A: Arbetsmarknaden i dag är så mycket mer specialiserad och arbetsplatserna så mycket mer utspridda idag än de var bara för några decennier sedan. Det ställer till det för pkt. 2 ovan.

B: Många har annat än bara sin egen transport att tänka på, exempelvis hämta och lämna ungar på dagis och handla mat som uppenbara exempel. Även här var det ju så mycket enklare förr, när hemmafrun var den självklara normen. Mannen behövde bara ta sig själv till jobbet medan barnpassning och matinköp fick skötas av hustrun.

Det jag försöker beskriva ovan är hur det ser ut i det Sverige idag, som nog egentligen är betydligt mer typiskt än våra största städers närområden.

Det som är det verkligt intressanta här, är ju egentligen frågeställningen: Kan kollektivtrafiken vidareutvecklas så att den blir ett alternativ även för situationen ovan?. Det är här vi har den stora potentialen för nya kollektivtrafikresenärer. Infartsparkeringar kan vara en lösning kanske, eller?

Eller så:
1) bosätter man sig där det finns bra kollektivtrafik
2) tar ett jobb som ligger bra till med kollektivtrafik från bostaden
3) cyklar

[Reimersholme71]

Eller så:
1) bosätter man sig där det finns bra kollektivtrafik
2) tar ett jobb som ligger bra till med kollektivtrafik från bostaden
3) cyklar

Man kan också...

4) Cykla till bussen
5) Köra biogasbil till pendeltågsstationen

Vi håller på att fundera på att bosätta os i en lite håla på landet som knappt har bussförbindelse med omvärlden. Jag roade mig med Östgötatrafikens reseplanerare på webben och den visade två förbindelser med sjukhuset i Linköping, varav en tog över 9 timmar! Men om man inte nödvändigtvis vill ha kollektivtrafik direkt från dörr till dörr går det ganska bra i alla fall. Och det finns cykelbana (och moped-) på den gamla smalspåriga banvallen.

Jag tror att vi måste satsa på att bygga upp de där järnvägarna, särskilt de smalspåriga i Östergötland, Småland, Västergötland och Uppland, som lades ned under senare hälften av 1900-talet, men driva dem som "landsortsspårvägar" istället. Oljan kommer att ta slut, och det finns inte en chans att vi kan göra så mycket biogas att vi kan fortsätta köra bil och buss i samma utsträckning som idag. Det är ett måste att gå över till mer kollektiva transportlösningar och att dessa dessutom är så energisnåla som det går att göra dem. Det innebär att de går på räls så mycket som möjligt, och att man får åka moppe eller cykla till hållplatsen.

Martin

[VeVen]

Eller så:
1) bosätter man sig där det finns bra kollektivtrafik
2) tar ett jobb som ligger bra till med kollektivtrafik från bostaden
3) cyklar

1) Bostäder med bra kollektivtrafikläge, är synnerligen eftertraktade, med priser därefter, då folk är fullt medvetna om hur pass mer förmånligt det är att kunna arbetspendla kollektivt. För den med normala inkomstlägen som skall försöka förverkliga sin villadröm återstår bara att bo riktigt långt ut, för att ekonomin skall gå ihop.

2) Ja, stämmer förbindelserna, arbetsplatsen, och den egna kompetensprofilen, så bingo! Sparat tusentals kronor årligen. Vilken tur!

3) Ja, har man ännu mera tur, att arbetsplatsen ligger så bra till, så sparar man in årskortet också. Bara att gratulera!

Det jag försöker komma åt är den attityd som ofta framkommer i debatten, att folk tar bilen på pin kiv, bara för att djävlas med trafikplanerare och miljömål. Knappast en konstruktiv utgångspunkt om man vill försöka fundera på hur kollektivtrafiken kan öka sina marknadsandelar.

[bruse]

Eller så:
1) bosätter man sig där det finns bra kollektivtrafik
2) tar ett jobb som ligger bra till med kollektivtrafik från bostaden
3) cyklar

1) Bostäder med bra kollektivtrafikläge, är synnerligen eftertraktade, med priser därefter, då folk är fullt medvetna om hur pass mer förmånligt det är att kunna arbetspendla kollektivt. För den med normala inkomstlägen som skall försöka förverkliga sin villadröm återstår bara att bo riktigt långt ut, för att ekonomin skall gå ihop.

2) Ja, stämmer förbindelserna, arbetsplatsen, och den egna kompetensprofilen, så bingo! Sparat tusentals kronor årligen. Vilken tur!

3) Ja, har man ännu mera tur, att arbetsplatsen ligger så bra till, så sparar man in årskortet också. Bara att gratulera!

Det jag försöker komma åt är den attityd som ofta framkommer i debatten, att folk tar bilen på pin kiv, bara för att djävlas med trafikplanerare och miljömål. Knappast en konstruktiv utgångspunkt om man vill försöka fundera på hur kollektivtrafiken kan öka sina marknadsandelar.

Jag skoja bara ovan. Visst finns det många som är tvugna ta bilen. Men inte ända in till city! Där kommer slöheten in.

Samtliga mina arbetskamrater har goda kollektiva förbindelser, antingen direkt spårburet, eller med buss till det spårburna. Och då vi sitter på Centralen så är det inte långt att gå varken från pendeltåg eller tunnelbanan. Men alla, utom jag som ingen bil har, tar iallafall bilen. Fast det tar längre tid och kostar mer. Då är det ren j-a lättja! Å när dessa sen gnäller över att det regnar så mycket nu för tiden, får de surt tillbaka av mig,a tt det bero kanske på alla utsläpp? Å så chefen, som åker Roslagsbanan, och GÅR från Östra station!

[VeVen]

Sorry, om jag verkade litet snarstucken. Kan bli litet trött på en hel del nonsensargument i den offentliga debatten ibland. Du talar om bilen in till city. Ett sätt att komma ifrån det är infartsparkeringar. Men de som finns idag är nog inte alltid så roliga. Skulle man kunna tänka sig en uppryckning här kanske?

Jag envisas ändå med att anse att det är betydligt bättre, om än så mycket svårare, att fundera på vad som kan göras, snarare än att nöja sig med konstaterandet att folk är idioter.

[Christer J]

Jag skoja bara ovan. Visst finns det många som är tvugna ta bilen. Men inte ända in till city! Där kommer slöheten in.

.... Å så chefen, som åker Roslagsbanan, och GÅR från Östra station!

Stor heder åt honom!!!

Bara det inte går för honom som för en kollega som idag på sin fridag skulle gå från Gärdet till Liljeholmen men fastnade hos en bekant han mötte på Karlaplan. När han kom till Hötorget var han en timme försenad, men han fortsatte att gå.....

Nå det här med slöåkandet. Jag antar att dina kollegor har gratis parkeringsplats (i garage) på jobbet. Där har vi varit mycket dåliga på att bygga infartsparkeringar utanför innerstaden. En av de bästa försvann för några år sedan utan att bli ersatt - jag menar vid Liljeholmen när området däckades över. Om man byggde dessa p-platser i anslutning till tunnelbane- och pendelstationer ute i förorterna med stationspersonalen som övervakare (per övervakningsteve) och tillsynare så borde det bli attraktivt att kombinera bil med kollektivtrafik (samt kombikort parkering-periodkort). Och för att anknyta till startinlägget så kan man göra detta genom att bygga p-platserna intill plattformsändan utan utgång (dvs bygger en ny i direkt anslutning till parkeringen. Ett utmärkt sådant ställe vore Skogskyrkogårdens station. Där finns en stor grässlänt söder om stationen mellan motorvägen och kyrkogården. Där kan man bygga en stor parkering och till och med däcka över motorvägen. Denna skulle kunna försörja infartsparkeringsbehovet för bland annat Tyresö.

Hälsningar

Christer J

[bruse]

Ja, nu ska den stooora parkeringen vid Blåsut bebyggas med bostäder. Hurra!

[GN]

Om man byggde dessa p-platser i anslutning till tunnelbane- och pendelstationer ute i förorterna med stationspersonalen som övervakare (per övervakningsteve) och tillsynare så borde det bli attraktivt att kombinera bil med kollektivtrafik (samt kombikort parkering-periodkort).

Vad sägs om att börja med att lansera ett kombikort för den stora parkeringen i innerstaden. Tillsynare behövs knappast där. Det vill säga kombinera boendeparkeringskortet med SL-kortet. 500+600= 1100 kr/månad som det är idag är lite väl dyrt. I synnerhet för de korta sträckor som oftast gäller där. Mycket billigare att ta med sig bilen vart än man ska.

Angående infartsparkeringarna så är jag lite skeptisk till sådana relativt långt ut längs tunnelbanan. Tidsförlusten blir helt enkelt för stor och de som vill parkera utanför stan för att slippa parkeringsavgifterna i stan väljer i alla fall att åka längs med tunnelbanan till en närmre parkering. Se till exempel parkeringarna längs gröna linjen mot Hässelby, som är nästan oanvända. Tror mer på parkeringar längs pendeln och endast i vissa fall längs tunnelbanan.

vänligen

/GN

[VeVen]

Infartsparkering för cykel? Ordentligt. Låsbart. Övervakat. I många fall kanske det är för långt att gå, men inte längre än en lagom cykeltur.

[M_M]

Jag skoja bara ovan. Visst finns det många som är tvugna ta bilen. Men inte ända in till city! Där kommer slöheten in.

Infartsparkeringar vid pendlingsplatser är en inte sådär jättebra idé. Problemet är att man måste då både betala alla fasta kostnader för att ha en bil, OCH kostnaden för att åka kollektivt. Lite tårta på tårta faktiskt. Om kollektivtrafikperiodkorten hade varit personliga (vilket jag är motståndare till) så hade man kunnat haft ett system där man skickar in dem i ett brev när bilskatten ska betalas och så får man en återbäring för att man bara åker "halvmycket". Ett annat alternativ som nog är bättre är att höja bensinskatten än mer och sänka bilskatten. Man kan sjutton tänka sig statligt finansierad trafikförsäkring också för den delen, finansierade av än högre bränsleskatter. Ett sådant system skulle klart och tydigt signalera att beslutsfattarna verkligen tänker på mijön och inte enbart på att krara ur pengar ur skattebetalarna.

Samtliga mina arbetskamrater har goda kollektiva förbindelser, antingen direkt spårburet, eller med buss till det spårburna.

Här måste man definera goda kollektiva förbindelser. En punkt som jag tror många här missar är komfortaspekten. Åker man i sin egen bil vet man att man får det klimat man vill ha, den musik man vill ha, man har stolar som är kungliga jämfört med de trånga skitsittplatser som bussar ofta har o.s.v....

Jag anser inte att någon busslinje ur alla aspketer kan vara en "god förbindelse". Det som krävs är ett spårbundet fordon med vettigt tilltagna säten, garanterad kvalité på luft (koldioxidhalten p.g.a. för dålig ventilation är t.ex. alltid ett problem för den som åker buss 701 från kumla mot örebro strax efter 16, bussen är alltid proppfull och det är ungefär som att andas i en plastpåse), garanterad inomhustemperatur och garanterad frihet mot "störande element" i form av missbrukare, alkoholister, folk som av en eller anledning luktar otroligt illa (uteliggaren som inte tvättat sig sen han tvångstvättades på missionshemmet 1997, någon som rånat hela landets storlager av vitlök eller vad det nu kan vara) o.s.v....

Jag är medveten om att man inte kan tillmötesgå alla dessa krav, men det går att ta sig en bra bit på vägen.

Om man inte vill tillmötesgå kraven alls, så måste man i alla fall räkna på en kollektivtrafik som tillfredställer kraven hyffsat bra när man jämför priset för att åka kollektivt med att åka bil.

Jag gissar att till och med en Trabant tillverkad i DDR 1964 har bättre komfort än en sprillans ny stadsbuss.

Tänk på att i bussar sitter fyra personer i bredd förutom längs bak där fem personer sitter i bredd. I en personbil, som visserligen är smalare, sitter 2-3 personer i bredd. Vissa personbilar har till och med så sköna stolar att man nästan funderar på att ha dem i vardagsrummet då det är dags att köra bilen på skroten

Men alla, utom jag som ingen bil har, tar iallafall bilen. Fast det tar längre tid och kostar mer. Då är det ren j-a lättja!

Kostar det mer, totalt sett, för en ensamstående person att ha bil jämfört med att åka kollektivt, alltid ?

Räkna t.ex. med att man har en rejäl frys som rymmer mer än en månads matförbrukning. Räkna på hur lång tid det tar att åka kollektivt och köpa den mängd mat man enkelt kan släpa på buss, och räkna sedan hur lång tid det tar att ta bilen och handla så mycket frysen rymmer, och multiplicera sedan kollektivresetiden med hur många gånger man måste åka kollektivt för att det ska motsvara en sån bilresa. Räkna sedan ut tidsvinsten att åka en enda vända med bilen, och räkna sedan hur mycket pengar den tiden motsvarar i den timlön man har på sitt arbete. Helt plötsligt framstår bilen nog som rätt lönsam.

Jag har nyligen flyttat från lägenhet i stan till hus "på landet" och något jag minns från lägenhetstiden var att jag handlade mat i tid och otid, ofast flera gånger i veckan. Den kombinerade kyl/frysen rymde i frysdelen inte mycket mer än vad jag fick med på pakethållaren på cykeln. Jag skulle dessutom behövt någon form av släpkärra till cykeln för att kunna dra nytta av alla erbjudanden stormarknaden har, och en frysbox.

Jag har funderat på saken och tror att om man bor i en trång lägenhet och har mina matvanor kan det till och med vara lönsamt att kasta ut en kombinerad kyl/frys och enbart ha en stor frysbox, besparingen på att storhandla enstaka gånger är så stor att den med råge betalar förlusten att behöva kasta kylvaror efter att man tagit "en portion" av dem, vad det nu må vara...

Det har också konstaterats att det är en miljöförlust att ha dessa "köplador" en bit utanför stadskärnor. Alla tar bilen till dem, kollektivåkandet är försumbart. Ett exempel är marieberg köpcentrum i örebro som faktiskt har hyffsad turtäthet på bussarna, men ändå försumbar mängd bussresenärer jämfört med bilresenärer. En anledning är felplanering hos de som ger byggnadslov. De borde såklart planera området så att parkeringsplatser och byggnader läggs så att den som inte åker bil slipper gå hundratals meter utomhus mellan olika köplador inom samma område.

Man kan också se det som att anledningen till att det är billigare på en stormarknad än den lokala butiken är att folk just köper större kvantiteter varje gång, vilket betyder att personalkostnaden per köpt vara blir lägre (det tar ungefär lika lång tid för kassörskan att slå in 2 som 22 flaskor trocadero, och betalningen tar exakt lika lång tid, t.ex.). Samtidigt har vi en förhållandevis hög arbetslöshet.
Här finns det utrymme för en "grön skatteväxling". Man kan låta bilskatterna subventionera mellanskillnaden mellan att handla på köpladan och i småbutikerna som ligger nära bostaden!

Å när dessa sen gnäller över att det regnar så mycket nu för tiden, får de surt tillbaka av mig,a tt det bero kanske på alla utsläpp?

Jag har för mig att vi konstaterat att vi kommit fram till att i stort så är dieselbussarna en förlust för miljön jämfört med personbilar.

Vad sägs om att börja med att lansera ett kombikort för den stora parkeringen i innerstaden. Tillsynare behövs knappast där. Det vill säga kombinera boendeparkeringskortet med SL-kortet. 500+600= 1100 kr/månad som det är idag är lite väl dyrt. I synnerhet för de korta sträckor som oftast gäller där. Mycket billigare att ta med sig bilen vart än man ska.

Eller vad sägs om att faktiskt använda den zonindelning som SL nu har, även på periodkorten ? Prissättningen kan delvis styras politiskt så att de zoner man helst vill slippa bilar i får mest subventioner, exempelvis så kan åkande inom zon 1 få väldigt låga priser medan orterna utanför kan få lite högre priser.

Angående infartsparkeringarna så är jag lite skeptisk till sådana relativt långt ut längs tunnelbanan. Tidsförlusten blir helt enkelt för stor.... Tror mer på parkeringar längs pendeln och endast i vissa fall längs tunnelbanan.

Jag håller helt med.

[Ulrik Berggren]

Jag har för mig att vi konstaterat att vi kommit fram till att i stort så är dieselbussarna en förlust för miljön jämfört med personbilar.

...i tätbebyggt område ja, då man ersätter t ex spårvagnar, trådbussar eller bränslecellsbussar (gasbussars kväveoxisutsläpp har jag dålig koll på, etanolbussarnas dito är välkända) med dieseldrivna. Annars är du lite farligt ute; då skulle man ju aldrig kunna motivera kollektivt bussresande med miljöaspekten I glesare bebyggda områden är partikelutsläppen inte lika viktigare, medan kväveoxid- och koldioxidutsläpp mm blir betydligt högre per person vid bil i st f bussresande (om man räknar på att beläggningen är högre än ett viss siffra). Dessutom "går ju bussarna ändå" varesig just du väljer bilen eller inte. För det finns alltid människor som inte har möjlighet att använda bil i sitt dagliga resande. Således blir teoretiska resonemang som ditt ovan ganska svår att omsätta i praktiken (och då har jag ändå inte räknat med trängseleffekterna )