Re: "Sätt in plattformsdörrar i tunnebanan
Postat: söndag 04 maj 2014 13:28
Har man ikke klart seg bra i Stockholm uten plattformdører i over 65 år? Hvorfor skal man ha det nå?
Hela Sveriges spårvägsajt sedan 1996
https://forum.sparvagssallskapet.se/
Man har inte plattformsdörrar på utomhusstationerna i Köpenhamn. Varför vet jag inte, men kan tänka mig att hela plattformen skulle bli snöfylld vid vissa tillfällen. Har man inte problem med det vid Kista där det väl är väggar på båda sidor om spåren på en sträcka?BSB101 skrev:På inomhusstationer borde fullhöjdsdörrar vara att föredra. Bland annat skulle luften bli betydligt bättre om man utestängde luften i tunnlarna och allt den för med sig. På utomhusstationer borde det räcka med dörrar på 1,10 meter. Angående att det skulle kunna på trångt på visa stationer så visar just trångheten på exempelvis T-Centralen på behovet at plattformsdörrar.
Argument som att det skulle bli svårare att fotografera är för dumma för att ens kommentera.
Människan klarade sig utan penicillinet i tusentals år. Få tycker nog dock att penicillinet är en dålig idé. Som har framförts i tråden handlar det både om säkerhet och hälsoeffekter. Förutom det personliga traumat innebär varje dödsfall stora kostnader för samhället.Nils Carl Aspenberg skrev:Har man ikke klart seg bra i Stockholm uten plattformdører i over 65 år? Hvorfor skal man ha det nå?
Vi har inte klarat oss bra. Det har varit bara alltför många olyckor.Nils Carl Aspenberg skrev:Har man ikke klart seg bra i Stockholm uten plattformdører i over 65 år? Hvorfor skal man ha det nå?
Köpenhamn är på gång att skaffa plattformsdörrar även på utomhusstationerna. En orsak är att man idag har automatiska detektorer som ska larma om någon finns på spårområdet, men de falsklarmar tydligen lite för ofta. Med plattformsdörrar så kan man kanske i princip chansa på att ingen människa har trillat ner på spåren, antar jag.LÅ1 skrev:Man har inte plattformsdörrar på utomhusstationerna i Köpenhamn. Varför vet jag inte, men kan tänka mig att hela plattformen skulle bli snöfylld vid vissa tillfällen. Har man inte problem med det vid Kista där det väl är väggar på båda sidor om spåren på en sträcka?BSB101 skrev:På inomhusstationer borde fullhöjdsdörrar vara att föredra. Bland annat skulle luften bli betydligt bättre om man utestängde luften i tunnlarna och allt den för med sig. På utomhusstationer borde det räcka med dörrar på 1,10 meter. Angående att det skulle kunna på trångt på visa stationer så visar just trångheten på exempelvis T-Centralen på behovet at plattformsdörrar.
Argument som att det skulle bli svårare att fotografera är för dumma för att ens kommentera.
Vad gäller luftkvaliteten så är det nog mer en fråga om att dörrar kan användas för att styra hur tågen trycker/drar runt luften. Jag vet inte vilka eventuella förändringar som kan göras på befintliga banor, men för nya banor kan man nog tänka till en del och använda "fartvinden" för att "driva" ventilationen så att säga.LÅ1 skrev:Luftkvaliteten är en god anledning. Men hur fungerar tågens ventilationssystem? Var finns luftintagen?
Det handlar inte bara om självmord, det handlar även om rena olyckor.Nils Carl Aspenberg skrev:Jeg tviler på om man får færre døde med plattformdører. Da slenger folk seg foran pendeltogene, Roslagsbanean eller Lidingöbanan
För självmord så finns det klara bevis i undersökningar att det inte är ett nollsummespel.Nils Carl Aspenberg skrev:Jeg tviler på om man får færre døde med plattformdører. Da slenger folk seg foran pendeltogene, Roslagsbanean eller Lidingöbanan
Jag hörde någon gång att hälften av "person under tåg"-händelserna är självmord, eller dito försök. (Alla påkörda dör inte.) Hörde samtidigt att det sker ca en gång i månaden. Tror att båda uppgifterna är tämligen ovetenskapliga, utan bara en grov uppskattning.NerdBoy skrev:Det handlar inte bara om självmord, det handlar även om rena olyckor.Nils Carl Aspenberg skrev:Jeg tviler på om man får færre døde med plattformdører. Da slenger folk seg foran pendeltogene, Roslagsbanean eller Lidingöbanan
När jag kommer till T-centralen efter jobbet är det ofta så packat med folk att jag måste gå längst ut på kanten för att komma till mitten av plattformen (för att undvika den värsta trängseln i tågets ändar). Ofta är det mycket trångt eftersom det är lika många på väg åt motsatt håll, så jag bara väntar på att antingen få se en olycka på nära håll eller bli nerknuffad själv.
Trängseln har inte direkt blivit bättre nu när de har stulit utrymme i södra änden av plattformen för spår 3+4 för Citybanans rulltrappor.
Hittade statistik från Transportstyrelsen gällande 2012 som styrker det du hört.LÅ1 skrev:Jag hörde någon gång att hälften av "person under tåg"-händelserna är självmord, eller dito försök. (Alla påkörda dör inte.) Hörde samtidigt att det sker ca en gång i månaden. Tror att båda uppgifterna är tämligen ovetenskapliga, utan bara en grov uppskattning.NerdBoy skrev:Det handlar inte bara om självmord, det handlar även om rena olyckor.Nils Carl Aspenberg skrev:Jeg tviler på om man får færre døde med plattformdører. Da slenger folk seg foran pendeltogene, Roslagsbanean eller Lidingöbanan
När jag kommer till T-centralen efter jobbet är det ofta så packat med folk att jag måste gå längst ut på kanten för att komma till mitten av plattformen (för att undvika den värsta trängseln i tågets ändar). Ofta är det mycket trångt eftersom det är lika många på väg åt motsatt håll, så jag bara väntar på att antingen få se en olycka på nära håll eller bli nerknuffad själv.
Trängseln har inte direkt blivit bättre nu när de har stulit utrymme i södra änden av plattformen för spår 3+4 för Citybanans rulltrappor.
Ja, och dessutom så handlar det antagligen i en del fall om att folk "på gränsen" är mer vårdslösa med sitt eget liv. De kanske inte slänger sig aktivt framför ett tåg, men lägger ner mindre energi än normalt på att inte utsätta sig för faror. Det kan röra sig om allt från trängseln på plattformar till att se sig för dåligt i vägtrafiken eller liknande.Lennart Petersen skrev:För självmord så finns det klara bevis i undersökningar att det inte är ett nollsummespel.Nils Carl Aspenberg skrev:Jeg tviler på om man får færre døde med plattformdører. Da slenger folk seg foran pendeltogene, Roslagsbanean eller Lidingöbanan
Täpper man till en möjlighet så minskar det också.
Medhåll++Lennart Petersen skrev: Sen har ju redan påpekats att det finns andra olyckor som händer så det här är en säkerhetshöjande åtgärd .
Men det handlar inte bara om säkerhet utan också om kapacitet , med dörrar som bestämt stängs kan man avsluta resandeutbytet snabbare och komma iväg helt enkelt.
Att det är aktuellt just nu handlar ju även om att man är på väg att köpa in nya tåg, C30, till Röda linjen, och att dessa tåg är förberedda för att köra förarlöst.Nils Carl Aspenberg skrev:Har man ikke klart seg bra i Stockholm uten plattformdører i over 65 år? Hvorfor skal man ha det nå?
Skulle förarlösa tåg innebära att fallolyckor från plattformarna minskar?Nils Carl Aspenberg skrev:Man kan da utmerket godt kjøre førerløse tog uten plattformdører. Det gjør man mange steder rundt i verden.
Jag är egentligen inte så insatt, men det är så det har framförts i media. Jag tror att det kanske handlar mer om psykologi, att förarlöst låter lite "läskigt" och då vill man höja säkerheten på något sätt.Nils Carl Aspenberg skrev:Her brukes som argument at man trenger plattformdører fordi man tenker å kjøre førerløse tog. Men det trenger man ikke. Plattformdører er sikkert "kjekt å ha", men det er selvfølgelig en ekstra kostnad. Det er en investering i å sette opp dører pluss løpende daglige vedlikeholdskostnader. Så må man vurdere om ekstrakostnaden er verdt sine penger. Hvis plattformdører hadde vært bra og nødvendig, så hadde så hadde vel alle T-baner i verden hatt det. Det er bare et fåtall som har, og da har det kanskje ikke så mye hensikt.
De friställda förarna får tvätta dörrar?Nils Carl Aspenberg skrev:Man kan jo tenke på hva det vil koste å innstallere 5400 dører og hva det vil koste i daglig vedlikehold. Bare vask vil kreve en del nye anställte.