Lidingöbanans upprustning tar form.

[Henrik Schütz]

Bron, är tekniskt sett öppningsbar än idag, och kommer att vara det i framtiden också, Det är därför det är korta avbrott i strömtillförseln. Broklaffen kommer att bytas till ett lyftspann till 2014.

Till exempel bron i Töreboda, över Götakanal har kontaktledning utan avbrott, så visst går det. Problemet att ta bort återmatande elbroms på en modern spårvagn, är att den inte har några vettiga reservsystem att bromsa med, utan det blir full mekbroms, med hjullåsningsproblem, Man kan bränna bort bromsenergin med bromsmotstånd, men dom finns inte på moderna vagnar, eller luftbromsa , som ett tåg, men luftbroms är inte vanligt på ny vagnar.

Tidtabellen finns inte på nätet, men tiominuterstrafiken kommer att ha möten i Torsvik som idag, möjligen mer mitt på , vid plattformen, snarare än i brogrenen, nästa möte ungefär i Larsberg, sedan i Kottla, och i Käppala.

Tunnelbana till Lidingö är extremt dyrt, det är nästan hopplöst att bygga broar i Värtan, Nya bron kostade lika mycket som Ölandsbron, som är sex gånger så lång, och byggdes samtidigt. De kalkyler som visat kostnader för tunnelbana till Lidingö, har använt standardväden för brobyggen, vilket underskattat kostnaderna, och tunnel är ännu mer komplicerat, då det är väldigt långt till fast mark, billigast blir nog att lägga rör som mellan liljeholmen och hornstull!

Och att bygga tiotusentals bostäder i naturreservatet norr om Lidingö, är verkligen att gå över ån efter vatten, man kan lika gärna bygga dom i Lill-Jans skogen, ett annat naturreservat, som ligger ännu närmare stockholms centrum.

HS

[daniel_s]

Till exempel bron i Töreboda, över Götakanal har kontaktledning utan avbrott, så visst går det. Problemet att ta bort återmatande elbroms på en modern spårvagn, är att den inte har några vettiga reservsystem att bromsa med, utan det blir full mekbroms, med hjullåsningsproblem, Man kan bränna bort bromsenergin med bromsmotstånd, men dom finns inte på moderna vagnar, eller luftbromsa , som ett tåg, men luftbroms är inte vanligt på ny vagnar.

Vilken modern spårvagnstyp har inte bromsmotstånd?

[Anders Hanquist]

Hur motiveras kravet att bron måste vara öppningsbar? Att den byggdes så borde ha med transporterna av kol till gasverket att göra. Nu är det väl endast ren nöjestrafik och den skulle ju utan större problem kunna gå runt Lidingö. Vet någon hur länge sedan bron öppnades senast?

[Stefan Widén]

Var det inte en vattendom som avgjorde att bron skulle vara öppningsbar? Har ett svagt minne av att det var så.

Stefan

[Björn Ehnberg]

Så här ligger det till, mina herrar:

Det nuvarande bromaskineriet är i så dåligt skick att det troligen skulle haverera om man försökte öppna broklaffen. Det är alltså fel att påstå att "bron är tekniskt sett öppningsbar än idag" (har man som jag varit nere i brons maskinrum inses detta också ganska lätt). Någon broöppning har inte ägt rum sedan 2003, broklaffen spärrades t.v. i stängt läge 2004. Lidingö stad har sedan ansökt om att få hålla broklaffen permanent stängd, men det önskemålet har avvisats av såväl miljödomstolen som miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt. Högsta Domstolen har inte beviljat prövningstillstånd, varför miljödomen i detta fall vunnit laga kraft. Detta kan man läsa om i Lidingö stads nyhetsnotis i ärendet. Miljööverdomstolens dom kan man läsa här.

[Björn Ehnberg]

Bron, är tekniskt sett öppningsbar än idag, och kommer att vara det i framtiden också, Det är därför det är korta avbrott i strömtillförseln. Broklaffen kommer att bytas till ett lyftspann till 2014.

Till exempel bron i Töreboda, över Götakanal har kontaktledning utan avbrott, så visst går det. Problemet att ta bort återmatande elbroms på en modern spårvagn, är att den inte har några vettiga reservsystem att bromsa med, utan det blir full mekbroms, med hjullåsningsproblem, Man kan bränna bort bromsenergin med bromsmotstånd, men dom finns inte på moderna vagnar, eller luftbromsa , som ett tåg, men luftbroms är inte vanligt på ny vagnar.
HS

Källa för påståendet om att lyftbro blir det valda alternativet vid brorenoveringen?

Dessutom har du fel om bromsmotstånden, alla moderna spårvagnar har naturligtvis bromsmotstånd. Det sk. problemet med nedkopplingssektionen över broklaffen är ett icke-problem, i alla fall ur bromsningssynpunkt.

[Björn Ehnberg]

Vid en presskonferens idag i Ropsten presenterades detaljer kring Lidingöbanans framtid av Paul Lindqvist, Kommunalråd på Lidingö, och Trafiklandstingsrådet Wennerholm.

I Korthet:

Nya Vagnar

Dubbelspår Torsvik-Baggeby, och Skärsätra-Högberga

Ny vagnhall med plats även för cityspårvägens vagnar (vet ej hur många av dem, men ett fyrtiotal ledvagnar totalt tror jag)

Sammanslagning av Talludden, och Gåshaga, nytt namn "Talludden"

Allt börjar byggas 2012, klart 2014.

HS

Ja, det där var ju inte några direkta nyheter. Att det påpassligt nog presenteras just nu är naturligtvis valfläsk, inte minst från den mediesmarte Wennerholm. Talludden/Gåshaga var ju väntad. Dubbelspår Skärsätra-Högberga borde enligt min mening vara betydligt mindre prioriterad än dubbelspår Aga-Skärsätra. Möjligen hänger det samman med att Lidingö nu vill ha en slutlig lösning på den sk. vägfrågan, dvs. sammankopplingen av Södra Kungsvägen med Gåshagaleden. Banombyggnaden får emellertid SL med all säkerhet betala själv, så pengar är tydligen inget problem.

Vagnhallsidéerna för spårväg city är rena vansinnet. Enda motivet för detta är tydligen att man inte anser sig kunna uppbåda mark för en förläggning i ett centralare läge (se också tråden Stordepå för Stockholms innerstadsspårvägar). Istället satsar man på en så ocentral placering som Aga - något som t.ex. också Stig Dingertz dömt ut. Vilket i sin tur drar med sig omfattande - och dyra - följdinvesteringar som t.ex. idéerna om dubbelspår Baggeby - Aga, vilket pga. av terrängförhållandena är att jämföra med en nyanläggning av den bansträckningen. Dessutom är den mark SL kommer att få disponera för depåändamål i Aga i framtiden inte mycket större än idag. Visserligen tillförs depåområdet mer mark när nuvarande Agavägen (obs. att denna detaljplan - Dalénum II - ännu inte behandlats i Lidingö KF) ändrar läge, men marken räcker inte till för en stordepå med plats för i storleksordningen 60 30-m.-vagnar (den som vill kan ju bege sig ut till Johannesfred för att se hur mycket mark SL anser sig behöva för Tvärbanans nya depå) om man inte tillämpar komplicerade lösningar som tvåvåningsdepå e. dyl. Med andra ord ett dyrbart äventyr!

Men som sagt, som Oliver B. Bumble i kultserien "Tom Puss" brukade säga: Pengar är inget problem. Wennerholm strör ju sådana omkring sig. Annat var det på Anna Kettners tid

[Anders Hanquist]

Miljööverdomstolens dom var intressant läsning, om än något svårforcerad. Tydligen har förhållanden som rådde för snart 100 år sedan fått väga över. Baserat på antalet öppningar sista året sådana skedde så kommer det att kosta cirka 900 kr/per öppning. Hur finansieras detta? Vad betalar den som anser sig behöva en sådan öppning? Eller anses som en "rättighet" att få bron gratis öppnad när helst man så önskar, även om man är ute på en ren nöjestripp? Finns här någon som är insatt i hur detta fungerar.

[daniel_s]

Båtar fanns före tåg, typ...

[M_M]

Båtar fanns före tåg, typ...

Forgängare fanns också före tåg, ändå är det okej att både här och var stänga av gångvägar över järnvägar...

[Christer J]

Båtar fanns före tåg, typ...

Fotgängare fanns också före tåg, ändå är det okej att både här och var stänga av gångvägar över järnvägar...

Det beror väl på att det inte finns någon Gångvägsdomstol som kan meddela gångvägsdomar.

[Björn Ehnberg]

Miljööverdomstolens dom var intressant läsning, om än något svårforcerad. Tydligen har förhållanden som rådde för snart 100 år sedan fått väga över. Baserat på antalet öppningar sista året sådana skedde så kommer det att kosta cirka 900 kr/per öppning. Hur finansieras detta? Vad betalar den som anser sig behöva en sådan öppning? Eller anses som en "rättighet" att få bron gratis öppnad när helst man så önskar, även om man är ute på en ren nöjestripp? Finns här någon som är insatt i hur detta fungerar.

Lilla Värtan är allmän farled. Eftersom vatten/miljödomen står fast innebär detta att det är broägaren som får stå för hela kostnaden. Någon avgift får inte tas ut från passerande fartyg om inte detta regleras i miljödomen. Däremot har broägaren, om inte annat föreskrivs i domen, rätt att reglera hur och när broöppning ska påkallas resp. genomföras.

[Henrik Schütz]

Jag gick en utbildning på A32 där det inte sades något om bromsmotstånd, därför utgick jag från att vagnen inte hade några,(det berättades också att kaminerna gick på batteriström), X2 och X40 har exempelvis inga bromsmotstånd, och tappar elbromsen vid strömlös kontaktledning, Det gör X10 också, eftersom fälten tappar magnetiseringen. Rc6 har en järnklump i stället för elbroms, så där blir det inget problem.

Förklara nu pedagogiskt , Två A32 fullbromsar elektriskt med återmatande elbroms, motorströmmen blir lika stor som vid pådrag fast "åt andra hållet" , plötsligt kommer en spänningslös del på en meter, borde inte problemet med ljusbågar bli lika stort som om vagnen körde met pådrag in i sektionen, eller kopplas bromsmotståndet in så snabbt att det inte hinner bli någon ljusbåge?

Uppgiften om lyftspann har jag fått från Arbetsgruppen Rädda Lidingöbanan.

HS

[Traesk]

Spännande med nya vagnar och dubbelspår Baggeby-Torsvik!! Hur har man tänkt genomföra dubbelspåret då? Det kommer kräva en hel del sprängning! Trafiken lär ju behöva ersättas med buss medan detta görs!

[daniel_s]

Förklara nu pedagogiskt , Två A32 fullbromsar elektriskt med återmatande elbroms, motorströmmen blir lika stor som vid pådrag fast "åt andra hållet" , plötsligt kommer en spänningslös del på en meter, borde inte problemet med ljusbågar bli lika stort som om vagnen körde met pådrag in i sektionen, eller kopplas bromsmotståndet in så snabbt att det inte hinner bli någon ljusbåge?

Det blir en ordentlig ljusbåge, inte tu tal om det! Men man bör väl ändå inte bromsa kraftigt precis vid broklaffen? Den mår nog bäst rent mekaniskt av att man rullar över utan nämnvärd hastighetsförändring. Dock går det säkert att åstadkomma en obruten kontaktledningsskarv om man nu vill det. Danviksbron har en sådan på ena sidan.

[Henrik Schütz]

Tja. det är 60 på bron, och typ 20 efter, lär vara lämpligt att sänka farten. Hur gör man för att använda bromsmotstånden, som tydligtvis finns på alla nya spårvagnar, återmatar man inte blir det ingen ljusbåge. Är det bara till att lägga ur maximalen och sedan bromsa?

Jag skall bevaka att lyftspannet blir dimensionerat för dubbelspår!

HS

[Anders Hanquist]

Man ska kanske inte "kvälja dom". Miljööverdomstolens utslag är säkerligen helt korrekt ur juridisk synvinkel. Dock kan man tycka att prioriteringarna är märkliga. Här ska alltså det allmänna tvingas till stora utgifter för att återställa brons "öppningsbarhet" (som dessutom inte fungerat under sex års tid) för ett särintresse, som inte behöver bidra med ett enda öre. Det går faktiskt att komma fram genom en omväg. Att det dessutom inte är tillåtet att ta betalt för tjänsten broöppning visste jag inte och tycker är än märkligare. Det känns som det är lagstiftningen som behöver justeras.

[daniel_s]

Tja. det är 60 på bron, och typ 20 efter, lär vara lämpligt att sänka farten. Hur gör man för att använda bromsmotstånden, som tydligtvis finns på alla nya spårvagnar, återmatar man inte blir det ingen ljusbåge. Är det bara till att lägga ur maximalen och sedan bromsa?

Bromsmotståndet brukar kopplas in automatiskt av en överspänningsomriktare. Det är möjligt att man kan "fuska" genom att slå ifrån linjebrytaren på de vagntyper där föraren kan manövrera den, men det är nog inte alla vagntyper som tillåter elbromsning överhuvudtaget med utlöst linjebrytare. Så ett något övergeneraliserat svar är "Det kan man inte". Men om man beställer en ny vagn kan man givetvis ange i specifikationen att föraren ska kunna välja bort återmatningen; en något enklare och framför allt billigare lösning är dock att låta bli hårda bromsningar vid isolerade avsnitt

[M_M]

Lilla Värtan är allmän farled. Eftersom vatten/miljödomen står fast innebär detta att det är broägaren som får stå för hela kostnaden. Någon avgift får inte tas ut från passerande fartyg om inte detta regleras i miljödomen. Däremot har broägaren, om inte annat föreskrivs i domen, rätt att reglera hur och när broöppning ska påkallas resp. genomföras.

Intressant. Finns det några juridiska hinder för broinnehavaren att reglera att broöppning sker till exempelvis en gång varje sekelskifte eller något annat så sällsynt att det i praktiken aldrig kommer inträffa?

Jag gick en utbildning på A32 där det inte sades något om bromsmotstånd, därför utgick jag från att vagnen inte hade några,(det berättades också att kaminerna gick på batteriström), X2 och X40 har exempelvis inga bromsmotstånd, och tappar elbromsen vid strömlös kontaktledning, Det gör X10 också, eftersom fälten tappar magnetiseringen. Rc6 har en järnklump i stället för elbroms, så där blir det inget problem.

Järnvägsfordon har å andra sidan väl alltid (?) mekanisk broms som är tillräcklig för att göra en full/nödbromsning vid valfritt (mer eller mindre) normalt drifttillfälle? X2 har väl t.ex. inte starkare motorer än att bromsarna tål att göra en tvärnit varje gång man kommit upp i hastighet "i all evighet"? På spårvagnar och tunnelbanevagnar har man däremot kanske fetare acceleration så att man måste ha elbroms för att garanterat kunna stanna vid varje tänkbart tillfälle?

Det där med att kaminerna går på batteriström... ja... världsklass
Däremot är det nog inte omöjligt att fläktar till kaminer, och styrutrustning för kaminer, går på batterispänning. I princip kan en kamin vara konstruerad så att fläkten måste blåsa en stund efter att strömmen slagits av för att eftervärmen inte ska vara skadlig (i längden, jag har svårt att tro att en konstruktion som riskerar att börja brinna så fort man bryter fläkt samtidigt som kaminer godkänns... ).

Förklara nu pedagogiskt , Två A32 fullbromsar elektriskt med återmatande elbroms, motorströmmen blir lika stor som vid pådrag fast "åt andra hållet" , plötsligt kommer en spänningslös del på en meter, borde inte problemet med ljusbågar bli lika stort som om vagnen körde met pådrag in i sektionen, eller kopplas bromsmotståndet in så snabbt att det inte hinner bli någon ljusbåge?

Hur stort problem är ljusbågen?

Det är rätt vanligt att det blir ljusbåge när spårvagnar lämnar hållplats Bellevue i Göteborg påväg mot Bergsjön/Kortedala. Med tanke på hur vanligt det är så utgår jag från att ljusbågen visserligen inte är bra, men å andra sidan inte heller ett jätteproblem.

På spårvagnstypen M31 hos GS fungerar motståndsbromsen så att om kontaktledningsspänningen går över en viss nivå så bränns effekt i motstånden, oavsett om strömmen kommer från spårvagnen själv eller från kontaktledningen. Det gör också att denna motståndsbroms tar i automagiskt så fort strömavtagaren tappar kontakt med ledningen. Ljusbågen blir alltså antagligen mindre ju närmare kontaktledningen är "motståndsbromsspänningen". Det gör också att flera M31-spårvagnar (inklusive vagnar som står still vid hållplats) hjälps åt att bränna effekt i bromsmotstånden om någon/några vagnar bromsar så hårt att andra körande vagnar inte "gör av med" strömmen. När en vagn står stilla vid hållplats kan man höra hur thyristorstyrningen "gnäller" när en annan ankommande vagn (med återmatande broms) bromsar in...

(Ja, jag antar att vagnarna också 'motståndsbromsar' lite för att hålla motstånden varma på de riktigt kalla vinterdagarna, fast jag vet inte ens om det är samma motstånd som används för broms och för uppvärmning av vagnen. På de äldre pedalvagnarna är det rätt uppenbart att vagnen värms av motståndsbromsen eftersom det brukar bli extra varmt i vagnen precis före den stannar vid hållplats).

[Utacka]

Tja. det är 60 på bron, och typ 20 efter, lär vara lämpligt att sänka farten. Hur gör man för att använda bromsmotstånden, som tydligtvis finns på alla nya spårvagnar, återmatar man inte blir det ingen ljusbåge. Är det bara till att lägga ur maximalen och sedan bromsa?

Jag skall bevaka att lyftspannet blir dimensionerat för dubbelspår!

HS

Det är 50 vid bron, 20 efter!

Och jo det blir en "kraftig" deaccelration från 50-20 där vid broklaffen!, jag vet inte hur alla gör men jag bromsar ner tillsammans med börvärdet går ner, de flesta gör nog också det för att vinna in tid o komma in i ropsten så snabbt som möjligt.