Forum - Spårvägssällskapet.se

Harald skrev:

Henrik Schütz skrev:Bara här eller hela spårvägen?

Det gäller hela spårvägen. Det finns inga övergångsväxlar så man kan inte köra enkelspår, utan antingen kör man på båda spåren eller inget av dem.

På många av de rätt många central sträckor där det finns alternativa körvägar så skulle det dock antagligen finnas en viss poäng att kunna köra åt ena hållet medan andra riktningen är avstängd.

Inte sovmorgon idag men tidig läggdags.
Ingen trafik resten av dagen?

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.105 ... amlestaden

Johan skrev:Inte sovmorgon idag men tidig läggdags.
Ingen trafik resten av dagen?

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.105 ... amlestaden

Hade nog varit bra med en vecka med testfordon, iallafall att ha bussar i beredskap.

Lär kosta skattebetalarna i Göteborg en del taxiersättningar nu. (Eller kanske hela länet nu när det är regionen som har hand om trafiken).

Kriterierna för 20 mins försening är lätt att komma upp i. Speciellt om man följer de rekommenderade resvägarna i reseplaneraren. Bytestider på 6 min räcker ej om bussen är 10 min sen ifrån start.

Under de sista 1,5 veckorna har det blivit tre ansökningar bara ifrån mig.
(Plus en ersättning för 100 minuters väntan på Hallsbergs station, men den ska ju dock ej till Västtrafik,:) )

Ändå en eloge att man lyckades få ut över 20 bussar mitt i eftermiddagsrusningen. Konstaterade att Spårvägen, Keolis, Sandarna Transport, Terminal G, Interbuss, Ellösbuss, Surtebuss och ytterligare några bussbolag var inblandade. Även om det tog tid så lyckades man relativt snabbt få igång trafiken.

Att ha bussar och förare stående är en ekonomisk fråga. Det kostar pengar som antingen fås tas in genom högre avgifter i kollektivtrafiken eller högre skatter. Alternativt så får man dra in på annan trafik.

Problemet fanns i Hammarkulletunneln. Man trodde vid 21 att problemet var löst men ganska omgående fick man stoppa trafiken igen.

Vad man borde gjort är att låtit banan vara avstängd en längre tid och satsat de extra miljonerna som en fullständig ombyggnad skulle kostat.

Då var det sovmorgon igen.

Ingen spårvagnstrafik mellan Gamlestadstorget och Angered. Detta berör linje 4, 8 och 9 och beror på en urspårning. Buss ersätter på sträckan.

Linje 4 och 8 vänder Bellevue, linje 9 vänder vid Aprilgatan.

Linje 4, 8 och 9 beräknas kunna köra till Angered Centrum igen vid cirka klockan 16.00. Observera att detta är en preliminär prognos som kan komma att ändras med kort varsel.

Är det någon slags provisorisk lösning med slingan som gör att vagnarna spårar ur så ofta?

Johan skrev:Då var det sovmorgon igen.

Ingen spårvagnstrafik mellan Gamlestadstorget och Angered. Detta berör linje 4, 8 och 9 och beror på en urspårning. Buss ersätter på sträckan.

Linje 4 och 8 vänder Bellevue, linje 9 vänder vid Aprilgatan.

Linje 4, 8 och 9 beräknas kunna köra till Angered Centrum igen vid cirka klockan 16.00. Observera att detta är en preliminär prognos som kan komma att ändras med kort varsel.


Är det någon slags provisorisk lösning med slingan som gör att vagnarna spårar ur så ofta?

Ingen aning men det verkar vara samma växel som sist. Den har varit spärrad men verkat ha tagits i bruk igen. Kanske någon felkonstruktion?

Dagens urspårning
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.106 ... d-bellevue

Anledningen till de två urspårningarna i Angered är att man lagt in en järnvägsväxel istället för en spårvägs dito.

Men det är väl inte så konstigt.

Scenario 1 (Hur det var förr)
En baningenjör på spårvägen fick en av de egna spårkonstruktörerna att specificera vilka växlar man skulle ha och se till att de inköptes. En banmästare såg till att erfaret folk inom organisationen lade in växlarna och trafiken kunde köra på de nyinlagda växlarna.

Scenarion 2 (Hur det är idag)
En projektledare utses för det aktuella arbetet. Projektledaren har goda meriter inom projektledning, god utbildning men ingen erfarenhet av spår. Projektledaren vänder sig därför till ett konsultföretag som upprättar en systemhandling. Systemhandlingen förklarar (fast på 44 sidor) att man ska lägga in ett par växlar fast utan att ange några tekniska krav eftersom sådant är fult. Med denna systemhandling som grund kan man upphandla en projektering av en annan konsult som har erfarenhet av järnväg men ej från spårväg. Dessa handlingar används för att inköpsorganisationen (som inte har kunskap om spår) ska kunna göra upphandlingar av en entreprenad som omfattar anskaffning av växlar samt spårbyggnad. Man får in ett antal anbud och väljer det som verkar mes ekonomiskt fördelaktigt. Uppdraget att skaffa växlar och bygga spåret går till en entreprenör som har god erfarenhet av att bygga spår på järnväg, men aldrig har byggt spårväg. Beställaren sätter till en byggledare som ska ”hålla i entreprenören”, men eftersom man inte har eget folk så tar man in en konsult (med god erfarenhet av att bygga vägar, dock ej spårvägar) att vara byggledare. För slutbesiktning tar beställaren in en annan konsult som saknar erfarenhet av spårväg. Beställande organisations egen spårtekniker hinner aldrig åka ut för han/hon är fullt upptagen med att granska fakturor.

Sens moral: Det blev fel ibland förr men idag blir det fel fast på ett mer effektivt sätt.

hej skrev:Anledningen till de två urspårningarna i Angered är att man lagt in en järnvägsväxel istället för en spårvägs dito.

Ja, kverulera, som i en del inlägg ovan, kan man ju alltid göra. Det enda det medför är väl att den egna självkänslan, eller motsvarande, stärks.

Järnvägsväxel? Får jag fråga vad ni har för hjulprofil på M32? Är en Stockholmsanalogi tillåten? På Tvärbanan har vi löst det så att vagnarna har sk. bastardprofil, så att de kan trafikera både gatuspåret Gröndal - Liljeholmen (RI60N, gammal beteckning) och Trafikverkets spår och växlar. Det hade bl.a. fördelen att vagnarna kunde bogseras till Stockholm på järnväg.

Jag kommer ihåg att det fanns vissa tvivel om att den Alstom Citadis-vagn, som demonstrerades på Lidingöbanan för ett antal år sedan, skulle kunna trafikera banan pga. sin hjulprofil, men det gick bra.

Är det BARA för att kunna transportera vagnarna på TrV´s spår som vagnarna har den hjulprofilen?
Funkar en A32 på spårväg city?

Fredrik E skrev:Är det BARA för att kunna transportera vagnarna på TrV´s spår som vagnarna har den hjulprofilen?
Funkar en A32 på spårväg city?

Nej, naturligtvis inte. Tvärbanan utnyttjar Trafikverkets spår en kortare bit mellan Liljeholmen och Årstadal, och då passerar man bl.a. ett antal växlar. Hjulprofilmässigt bör A32 kunna köras på Spårväg city, om denna är spårlagd på samma sätt, men det finns en massa andra hinder - det har det skrivits mycket om här genom åren, så det går jag inte in på.

Jag förstår.

Göteborgs vagnar har mig veterligen en hjulprofil som inte fungerar på järnväg. Fordon med "bastardprofil" kan givetvis köra på spårvägen (i den mån de i övrigt fungerar). Jag antar att duospårvagnen som i Göteborg plikttroget kördes en pyttesväng endast för press hade "bastardprofil".

Exakt vad som skiljer på "järnvägsväxlar" och "spårvägsväxlar" låter jag vara osagt men att den upprustade banan på något sätt råkat byggas för fel hjulprofil verkar inte helt otänkbart.

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.107 ... or-sparvag
GP skriver just att man la in järnvägsväxel istället för spårvägsväxel. Ulf Nyström brukar inte skriva något helt tillsnurrat när det rör sig om faktagrejer kring spårtrafikrelaterade händelser.

Skillnaden mellan järnvägs och spårvägsprofil är att flänsen är ca 25 mm bred på spårväg och 35 mm på järnväg. I vignolväxlar märks det på att stödrälen vid hjärtsycket sitter på fel avstånd om det är en järnvägsväxel och då styr inte flänsen rätt utan kan klättra spetsen av rälen i hjärtstycket. På rakspår brukar det inte vara några problem utan det är när man kör i kurva som det kan gå åt skogen. Därav att det som på bilden i GP visar är avstängt på kurvspåret.

När det gäller tvären så öppnar jag en ny tråd med svaren kring denna .

Stefan

Stefan har rätt förutom att det heter moträl. Det är alltså den skena som sitter vid den andra rälen mitt emot korsningen och som styr hjulets insida. Stödräl kallar man den del av den vanliga rälen som den anliggande tungan stöder mot.

Vi får tacka PEAB och Trafikkontoret för att vi nu har empiriska bevis för det som vi tidigare visste endast teoretiskt, alltså att man inte kan köra i järnvägsväxlar med Göteborgs hjulprofil.

M32 hjulprofil: http://www.tpu.tkgbg.se/Parm_2/FLIK_3/M ... S20700.pdf

I senaste numret av AB Industrispårs tidskrift "Spåret" (nr 26) kan man läsa mer om de upprustningsarbeten som genomfördes på Angeredsbanan i somras. Projektledaren Stina berättar om de speciella problemen med arbeten på spårväg till skillnad från järnväg. T ex kunde man inte använda sin egen spårriktare, den uppfyllde inte de speciella krav som gäller för spårväg. Stina tvingades därför leta spårriktare i hela Europa och hittade två som uppfyllde kraven. Den ena, från Frankrike, hyrdes in till Angeredsbanan.

Vid Angereds centrum lade man in en speciell växel, tillverkad i Luxemburg. Växeln har ett ingående och tre utgående spår, och radien är 20 meter. I Trafikverkets växlar är 190 meter mera vanligt, säger Stina. Det finns en bild på Stina bredvid växeln (jag antar att det inte var i denna växel som urspåringarna skedde, det hade ju varit pinsamt efter så mycket besvär med specialtillverkning)

I tunneln under Hammarkullen har man bytt spår i ena tunnelröret. Där har lagts betongslipers av samma typ som Storstockholms lokaltrafik använder. Sliprarna är för övrigt märkta "SL"

"Vi löste problemen på ett bra sätt" sammanfattar projektledaren. Det framgår inte om intervjun gjordes före eller efter urspåringarna i den olämpliga växeln

gek skrev:jag antar att det inte var i denna växel som urspåringarna skedde

Antagandet stämmer. Det här är "Stinas växel":



Urspåringsväxeln: