spårlasse skrev:Men ingång genom alla dörrar är ett måste på linje 4. Vill man går det ju att begränsa tidsperioden för detta (så att det exempelvis bara gäller dagtid). När nu access införs för enkelbiljetter, bör man kunna tänka sig att man har automater vid hållplatserna för att visera biljetten. Alla som åker bör då förväntas redan ha "stämplat" biljetten när man stiger på - även om det skall vara möjligt ombord också - men tanken är ju att viseringen inte skall stoppa upp flödet.
En annan variant är att bara ha påstigning genom alla dörrar och bara kräva att de som har enkelbiljetter viserar dem, och göra det frivilligt för de med periodkort.
I teorin ska man visera sitt Västtrafik-periodkort även när man åker stombuss, spårvagn eller tåg, men i praktiken finns ingen påföljd (man har ju faktiskt en giltlig biljett, möjligen kan man kanske bli avvisad för att man inte följt ordningsreglerna men det händer aldrig i praktiken). Detsamma borde fungera fint på de hårdast belastade busslinjerna i Stockholm.
Det är för mig helt ofattbart att SL fortfarande envisas med påstigning endast genom framdörren. Tycker de verkligen att låg plankandegrad är så ofattbart viktigt att det går före kostnaden för att trafiken går långsammare (både SL's direkta kostnader - det går åt fler fordon och mer personal, och även den samhällsekonomiska kostnaden för att resorna tar längre tid).
spårlasse skrev:Man bör också halvera antalet hållplatser, eventuellt ha en expressvariant. Då får man lagom avstånd och en snabb trafik och "spårvägsavstånd" mellan hållplatserna. Som stomlinje har ju fyran alldeles för många hållplatser.
Linje 4 verkar ha 29 hållplatser idag (antagligen felräknat på SL-kartan). Längs den sträckan passerar man 10 tunnelbanestationer. Om man skulle halvera antalet hållplatser så skulle man alltså få ungefär 33% högre hållplatstäthet än tunnelbana. Det hänger ihop med detta:
twr skrev:6. Gatuutrymmet räcker inte, och bilarna måste också komma fram! Bygg en tunnelbana (eller Roslagsbana, eller pendeltåg, eller…) mellan Kungsholmen och Södermalm i stället, och dagens busstrafik räcker mer än väl!
Jag har som en del redan sett i
Odd's tråd Framtidens spårkarta. (Länken går till mitt inlägg, inte första olästa eller liknande) föreslagit i stort sett en tunnelbanekovertering av fyran.
Jag tänkte inte ens på det då jag ritade den kartan men den del jag inte föreslår konvertering av, Odenplan-Hakberget, är troligtvis en av de delsträckor som är billigast att konvertera, eftersom de gamla spårreseterna från förra spårvägsepoken i Valhallavägen är ett rätt bra vittne om att det INTE finns ledningar nedgrävda just där. (Visst, reservation för att träden i allén lär ha växt och de kanske inte ens förr stod brett nog isär för att köra moderna 2,65m-vagnar).
Med andra ord spårvägskonvertering av den sträcka som är billigast att konvertera, och tunnelbanekonvertering av resten.
Med mitt förslag så torde rätt många av resenärerna flyttas till tunnelbana, och då räcker antagligen kapaciteten med bussar ett bra tag till. Byt gärna bussarna till trådbussar. (I så fall så kan trådbuss hela vägen till Hakberget vara en bra idé, fast jag tror seriöst att det är bättre att linjeslut vid Odenplan än Hakberget, d.v.s. buss+tunnelbana väster om Odenplan och spårväg Odenplan-"Cityspårvägen".
Odd skrev:Var sak har sin plats. Trådbussar har också en plats i Stockholms inner- och ytterstad. Men en bra början för att utvärdera trådbuss skulle vara att tex linje 160 och möjligen även 164 och 168 samtidigt byggs om till trådbuss. Likriktarstationerna finns redan i form av Tvärbanans stationer som har en ordentlig överkapacitet.Det skulle väl behövas sisådär 14-15 bussar för denna linje och man får ett bra test på hur trådbussarna klarar backiga och kurviga miljöer och kapacitet.
Å andra sidan är 160 väl en av de linjer som vore lämpligast att koppla till linje 4.
Roggek's "propagandafilm" är rätt intressant. Mopeden och 80-tals-folkvagnen väsnas mer än bussen!
Odd skrev:I övrigt håller jag med om att 4an, och de övriga stombussarna med undantag för linje 1, skall byggas om till spårväg snarast, eller i allafall så fort som man löst mysteriet med det enoma penningläckaget som drabbat SLs projekt de senaste åren.
Varför undantag för just ettan? Är det 2,3,4 som har flest resenärer eller tänker du på att 2,3,4 delar sträcka mest?
indigirka skrev:TKO skrev:En fördel med att ställa om 4:an till spårväg är att det blir märkbar förbättring för många stockholmare - vilket gör att toleransen för höga kostnader förmodligen är större än för linjer till nya exploateringsområden.
Drar man spårväg till nya exploateringsområden så har man bättre möjligheter att finansiera bygget bl.a. genom fastigheternas värdestegring och det att man inte behöver bygga lika mycket infrastruktur för bilismen än vad som annars vore fallet (i och med att kollektrivtrafikandelen är redan från början hög).
Dessutom borde det rimligtvis faktiskt vara billigare att bygga spårväg i ett nytt område, om det verkligen är nytt på riktigt och inte ett område där man återanvänder vad som råkar vara nedgrävt i gatorna. Huru härmed gällande Värtan-Frihamnen?
HSS F2 skrev:1. Konvertera till BRT. I detta fall innebär det att linjen inrättas på det vis som senare skall gälla för spårvägen, d.v.s spårvägshållplatserna och prioriteringen inkl egna körfält införs redan nu, för bussarna. Hela linjen blir "spårväg utan spår" eller "tänk spårvagn, kör buss". I samband med detta kan dubbelledbussar sättas in - designen fräschas upp och antalet hållplatser minskas.
2. I ett senare skede konverteras linjen till spårväg - eftersom den redan är förberedd behöver man "bara" lägga ner spår och dra luftledning. Hållplatser, biljettautomater och viseringsautomater etc är redan på plats.
Risken är väl att man måste gräva upp även hållplatser för att gräva upp spårområdet.
Eller menar du att man ska göra flytt av ledningar i marken redan i BRT-etappen? I så fall kan man lika gärna lägga spår med en gång.
Jag tror det är bättre att gå loss med BRT på en av stomlinjerna som har lite färre resenärer. Lösningen kan byggas på en delsträcka om man vill, och framförallt kan den bli kvar och visa "se, såhär bra blev det med BRT men det blev än bättre på Strandvägen" och så går man på spårväg direkt på fyran. Eller?
LÅ1 skrev:Vad, förutom minskat avgasutsläpp i närmiljön, gör trådbussen till ett bättre trafikslag än "vanlig" buss? Varför inte fortsätta köra de nuvarande skraltiga blåbussarna och dess efterträdare, som snart blir lika skraltiga? Trådbussarna skakar väl lika mycket och hållplatsangöringen blir väl lika taskig som i dag. Och går dessa saker att åtgärda om man går över till trådbuss så kan man väl lika gärna åtgärda det utan att gå över till trådbuss?
Kombinationen av fästet hos gummihjul mot asfalt och kraften som finns i ledningarna gör både återmatande broms och fetare acceleration möjligt till ett rimligt pris. Jag vet inte hur trådbussar faktiskt byggs men det borde vara klart enklare att ordna drivning på alla hjul och då med en slags "elektronisk diffspärr" som är "elektroniskt utväxlad" efter rattutslag. (Om elektroniken ser till att förhållandet i varvtal mellan de olika hjulen exakt stämmer med rattutslaget så borde det gå att köra på i stort sett ren blankis. Komplettera med avkänning för lederna på en ledbuss så kan drivningen dessutom hjälpa till att räta upp ifall bussen är påväg att vika sig, genom att helt enkelt driva framtill och kanske till och med bromsa baktill).
LÅ1 skrev:Hur är trådbussen bekvämare än en vanlig buss? Okey, möjligen tystare, men i övrigt?
Man slipper de otroligt störande vibrationerna från dieselmotorn på tomgång.
Jag undrar om det över huvud taget är lönsamt att ha så lågt tomgångsvarvtal på bussar i stadstrafik. Tomgångsvibrationerna torde vara den största orsaken till att bussarna bokstavligt talat skakar sönder. Så j-la mycket extra soppa kan väl inte gå åt om man håller lite högre varvtal? Hybridbussar löser iofs troligtvis just detta problem.
hgsldf skrev:Vi/jag har åkt bil/cykel i i fyrtiofem år i avsaknad av fungerande kollektivtrafik i Stockholms innerstad. Om inte ens 4:an inom snar framtid konverteras till spårväg är jag benägen att slutgiltigt betrakta Stockholm som en mindre attraktiv stad att bo i och på ålderns höst begränsa närvaron i regionen till sommartid i skärgården.
Det här är rätt intressant. Det här påminner mig om Stockholmare som besöker Göteborg och tycker att vagnarna går så sakta inne i stan, medan jag som Göteborgare besöker Stockholm och häpnas över att man faktiskt behöver vänta mer än några sekunder för att kliva på ett fordon för att åka en kortare sträcka i innerstaden.
Oavsett om man åker buss eller tunnelbana så är väntan i Stockholm nog i stort sett alltid längre än väntan för att åka på några av de stråken i Göteborg som har absolut högst turtäthet. Om jag inte minns fel så tror jag att en tråd kom fram till att Kungsportsplatsen-Brunnsparken i rusningen har 60 bussar per timme plus turtätheten som fem spårvagnslinjer ger. Finns det nån sträcka som har den turtätheten? (Bussar och spårvagnar har separata hållplatslägen vid Kungsportsplatsen men gemensamma körfält mellan Kungsportsplatsen och Brunnsparken).
Det här är iofs en nackdel med en spårvägslösning, man behöver vänta. Å andra sidan så vägs det förhoppningsvis upp av bättre framkomlighet (men den bättre framkomligheten kan göra att bussar räcker).