Forum - Spårvägssällskapet.se

spårlasse skrev:

mela skrev:

Henrik Schütz skrev:Det är inte Stockholms längsta rulltrappa, ska vi slå vad?

HS

Vilken skulle vara längre, Skansen?

Tittade på en relativt ny artikel publicerad på IDG och där påstod man till och med att Västra skogen är Västeuropas längsta...och då borde den väl ändå även vara Stockholms? Iaf i bruk, kan tänka mig att Citybanan kanske kan få någon som blir längre? (om det finns möjlighet att dra rulltrappa hela vägen, utan mellanstopp) http://www.idg.se/2.1085/1.258215/en-rulltrappas-sjal

Förmodligen är den fortfarande bland de längsta i västra Europa, när den öppnade 1975 angavs den som den längst i Västra Europa, gjorde en liten film om den i samband med att jag åkte den tillsammans med min tunnelbanetokige 4 årige son:
http://www.youtube.com/user/melkerlarss ... 9J3VD7SMv4

I prag finns det en rulltrappa som är 88 meter , 21 meter längre än i Västra skogen, och Prag ligger VÄSTER om Solna, så SL har INTE västeuropas längsta rulltrappa.

Enligt FN ligger varken Sverige eller Tjeckien i Västeuropa, enligt vissa ligger Sverige i Västeuropa, enligt andra Tjeckien , enligt vissa båda.

Räcker det inte att ha en lång rulltrappa, måste man låtsas att man har ett rekord?

HS

Vad har hänt med "Norra Europa". Det är ju den traditionella benämningen på stockholmstrakten när något ska vara störst, längst, vackrast, häftigast o.s.v. Vi måste hålla på traditionerna tycker jag.

Åter till ursprunget - eller delvis i alla fall...
Jag minns när jag åkte till Solna C från "stan" innan Sundbybergsgrenen öppnade, att jag var tämligen förvirrad över Västra skogens uppbyggnad. Såg ingen vits med det alls. Hade då ingen koll på att det skulle byggas en Sundbybergslinje. När jag fick tillfälle att gå av på Västra Skogen insåg jag att det fanns ett spår "för mycket". Men nu i efterhand är det fullt logiskt.

Harald skrev:Vad har hänt med "Norra Europa". Det är ju den traditionella benämningen på stockholmstrakten när något ska vara störst, längst, vackrast, häftigast o.s.v. Vi måste hålla på traditionerna tycker jag.

Precis: Norra Europa = det största av alla tänkbara områden, där inget bussgarage är större än Råstagaraget!

Henrik Schütz skrev:Jag har kollat, Solna HAR en turistchef, hon ser rätt stark ut...

HS

Räcker inte det så tar vi borgmästaren, Lars-Erik Salminen, tjänstledig polis och tidigare chef för Pikéten........

LÅ1 skrev:

Zawaq skrev:Fast Solna är väl en del av tätorten Stockholm?

Det är så att för en "norrlänning" eller skåning är det nog bäst att beskriva station Västra skogen som belägen i Stockholm. Men för stockholmare känns det mer korrekt att säga att Västra skogens T-banestation ligger i Solna. Eller i Huvudsta.

Om vi flyttar över resonemanget till rikets tredje stad. "Burlöv i Malmö" hur låter det i era öron?

Solna är stad sedan 1943 och kommunen har idag två församlingar Råsunda och Solna. Huvudsta är en stadsdel inom Solna. Se länk till karta:

http://kartor.solna.se/lw/

En tätort definieras i Sverige, Norge, Danmark och Finland som ett tättbebyggt område med minst tvåhundra invånare och där avståndet mellan husen är mindre än tvåhundra meter. Tätortsindelningen är fullständigt oberoende av den administrativa indelningen och SCB följer strikt denna definition, därför kan områden som i praktiken fungerar som stadsdelar redovisas som egna tätorter. En tätort kan således ligga i flera kommuner och till och med i flera län. De kan till och med ligga i flera länder även om det är omtvistat (till exempel Karesuando). Tätortsindelningen i Sverige ses över vart femte år. Det som inte är tätort räknas som landsbygd.

http://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A4tort

Solna är en del av tätorten Stockholm, som jag får det till. Men det ingår inte i staden/kommunen Stockholm. AIK är därmed inte ett Stockholmslag.

bruse skrev:

En tätort definieras i Sverige, Norge, Danmark och Finland som ett tättbebyggt område med minst tvåhundra invånare och där avståndet mellan husen är mindre än tvåhundra meter. Tätortsindelningen är fullständigt oberoende av den administrativa indelningen och SCB följer strikt denna definition, därför kan områden som i praktiken fungerar som stadsdelar redovisas som egna tätorter. En tätort kan således ligga i flera kommuner och till och med i flera län. De kan till och med ligga i flera länder även om det är omtvistat (till exempel Karesuando). Tätortsindelningen i Sverige ses över vart femte år. Det som inte är tätort räknas som landsbygd.

http://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A4tort

Solna är en del av tätorten Stockholm, som jag får det till. Men det ingår inte i staden/kommunen Stockholm. AIK är därmed inte ett Stockholmslag.

Nej absolut inte!

Off Topic: En av församlingarna i vilka jag jobbar, Agunnaryd, pendlar typ var femte år mellan tätort och icke tätort. Det är lite kul att reta dem de åren de "ramlar ur"...

Vad är en Landsförsamling, är det en församling utanför tätort?

HS

daniel_s skrev:

mela skrev:Det stämmer, tåg från Rissnedepån som ska till Akalla vänder vid mittspåret i Hallonbergen och tar även upp passagerare där (i alla fall för något år sedan)

Det har väl som regel bara gällt första tåget eller första två-tre tågen på morgonen. För närvarande annonseras dock inte dessa avgångar.

Det enda tåget som går i trafik från mellanspåret Hallonbergen är turen 25 som kör ut från depån och åker mot Akalla kl 05:14.

Henrik Schütz skrev:Vad är en Landsförsamling, är det en församling utanför tätort?

HS

Jag vet inte om det finns några landsförsamlingar längre. När vi hade speciella stadskommuner var dessa vanligen ganska små till ytan. De omfattade tätbebyggelsen och eventuellt ett mindre område runt denna. Då hände det att det fanns två församlingar med samma namn, en för staden och en för den kringliggande landsbygden. De skildes åt genom att man lade till "stadsförsamling" eller "landsförsamling" till namnet. T.ex. fanns det en Laholms stadsförsamling och en Laholms landsförsamling fram till årsskiftet 1971/1972.

Tillägg: En liten koll i Skatteverkets förteckning över Sveriges församlingar genom tiderna visar att Piteå, Skellefteå och Umeå fortfarande har stads- och landsförsamlingar fast Skelleftå stadsförsamling har bytt namn till Skelefteå Sankt Olof.

Harald skrev:

Henrik Schütz skrev:Vad är en Landsförsamling, är det en församling utanför tätort?

HS

Jag vet inte om det finns några landsförsamlingar längre. När vi hade speciella stadskommuner var dessa vanligen ganska små till ytan. De omfattade tätbebyggelsen och eventuellt ett mindre område runt denna. Då hände det att det fanns två församlingar med samma namn, en för staden och en för den kringliggande landsbygden. De skildes åt genom att man lade till "stadsförsamling" eller "landsförsamling" till namnet. T.ex. fanns det en Laholms stadsförsamling och en Laholms landsförsamling fram till årsskiftet 1971/1972.

Tillägg: En liten koll i Skatteverkets förteckning över Sveriges församlingar genom tiderna visar att Piteå, Skellefteå och Umeå fortfarande har stads- och landsförsamlingar fast Skelleftå stadsförsamling har bytt namn till Skelefteå Sankt Olof.

Herrljunga landsbygdsförsamling finnas också. Tycks vara nyskapad! (Se sid 9 o 10 i detta dokument.)

Jag antar att de gamla stads- o landsförsamlingarna skapats genom delning en gång i tiden. Men det är bara en gissning.
Någon skillnad i administration eller lagar att följa tror jag inte det varit. Så var det ju med städer resp. landskommuner en gång i tiden.

SCB har en samlingssida med dokument som förtecknar församlingar.

Harald skrev:

Henrik Schütz skrev:Vad är en Landsförsamling, är det en församling utanför tätort?

HS

Jag vet inte om det finns några landsförsamlingar längre. När vi hade speciella stadskommuner var dessa vanligen ganska små till ytan. De omfattade tätbebyggelsen och eventuellt ett mindre område runt denna. Då hände det att det fanns två församlingar med samma namn, en för staden och en för den kringliggande landsbygden. De skildes åt genom att man lade till "stadsförsamling" eller "landsförsamling" till namnet. T.ex. fanns det en Laholms stadsförsamling och en Laholms landsförsamling fram till årsskiftet 1971/1972.

Tillägg: En liten koll i Skatteverkets förteckning över Sveriges församlingar genom tiderna visar att Piteå, Skellefteå och Umeå fortfarande har stads- och landsförsamlingar fast Skelleftå stadsförsamling har bytt namn till Skelefteå Sankt Olof.

Och i Uppsala hade vi Domkyrkoförsmlingen och Bondkyrkoförsamlingen. Den senare har tyvärr namnändrats till Helga Trefaldighet.

Bananajoe skrev:Och i Uppsala hade vi Domkyrkoförsmlingen och Bondkyrkoförsamlingen. Den senare har tyvärr namnändrats till Helga Trefaldighet.

Församlingen har ända sedan medeltiden haft båda namnen, dock hette den inte Bondkyrkoförsamlingen utan Bondkyrka. Det namnet var nog det enda som användes om den borgerliga kommun som täckte samma område innan den 1947 införlivades med Uppsala stad. En borgerlig kommun kan väl inte vara helig.

Avskiljningen från församlingar till socknar o.s.v., senare kommun o.s.v. gjordes väl långt före 1970-talets början.

Har skatteverket den här informationen för att svenska kyrkan tidigare skötte folkbokföringen och valde att inte anpassa folkbokföringen till övriga samhällets indelning av landet?

M_M skrev:Avskiljningen från församlingar till socknar o.s.v., senare kommun o.s.v. gjordes väl långt före 1970-talets början.

Har skatteverket den här informationen för att svenska kyrkan tidigare skötte folkbokföringen och valde att inte anpassa folkbokföringen till övriga samhällets indelning av landet?

Det var 1862 som socknen delades i en borgerlig kommun och en kyrklig församling. De tidigare socknarna blev då landskommuner. Samtidigt blev även städerna egna kommuner men med andra regler än landskommunerna. Dessutom fanns några köpingar som styrdes som landskommuner men där vissa stadsstadgor gällde. År 1952 minskade antalet landskommuner från cirka 2.400 till 816 genom sammanslagning av små landskommuner. De nya landskommunerna blev i storlek ofta som de tidigare häradena om än ibland med lite andra gränser. Ofta fick de även överta häradets namn. T.ex. så blev Bro härad i Uppland plus Håtuna och Håbo-Tibble till Upplands-Bro kommun och Håbo härad minus Håtuna och Håbo-Tibble blev Håbo kommun. År 1971 infördes en enhetlig kommuntyp. Under en period på några år i början av 1970-talet genomfördes en andra kommunsammanslagning. Nu hade man ju bara en sorts kommun och de nya kommunerna kom ofta att bestå av en tidigare stad eller köping och omkringliggande landskommuner. Sålunda kom såväl Laholms stad som Laholms landskommun att ingå i den nya Laholms kommun. Tydligen tyckte man då även att man kunde slå ihop Laholms stadsförsamling och Laholms landsförsamling.

Vad du menar med att kyrkan "valde att inte anpassa folkbokföringen till övriga samhällets indelning av landet" förstår jag inte. Det var "det övriga samhället" d.v.s. staten som avgjorde sockenindelningen. Kyrkan var en del av staten. Socknen var den grundläggande administrativa enheten på landet och spelade således en roll även i folkbokföringen. Socknen hade hand om både världsligt och kyrkligt. Prästen skulle inte bara predika utan även meddela konungens befallningar och se till att de genomfördes. Att Skatteverket har historiska uppgifter om församlingarna är kanske en service till släktforskare och andra intresserade.

Vad som dock är märkligt, tycker jag, är att man nu, efter kyrkans skiljande från staten och folkbokföringens överföring till Skatteverket, ändrar på indelningen i folkbokföringen bara för att kyrkan ändrar sin indelning. Att kyrkan slår ihop församlingar har förstås ekonomiska orsaker, men det finns väl ingen ekonomisk vinst i att ändra indelningen i folkbokföringen. Skilsmässan verkar inte vara riktigt genomförd. Man håller tydligen reda på vad den andra har för sig.

Harald skrev: Vad som dock är märkligt, tycker jag, är att man nu, efter kyrkans skiljande från staten och folkbokföringens överföring till Skatteverket, ändrar på indelningen i folkbokföringen bara för att kyrkan ändrar sin indelning. Att kyrkan slår ihop församlingar har förstås ekonomiska orsaker, men det finns väl ingen ekonomisk vinst i att ändra indelningen i folkbokföringen. Skilsmässan verkar inte vara riktigt genomförd. Man håller tydligen reda på vad den andra har för sig.

Det är en riktig observation, Svenska kyrkan har inte alltid fattat att man inte längre är en del av samhällsapparaten. Det är därför man kan ägna sej åt så märkliga verksamheter som att välsigna soldater som skall åka till Afghanistan utan att ens reflektera över det lämpliga i detta... och för den som orkar följa kyrkomötet är det uppenbart att man behållit en stor del av "det statliga sättet" att tänka.

På samma sätt resonerar säkert skatteverkets folkbokföringsenhet - folkbokföring utgår från församlingsindelningen, och den har ju med kyrkan att göra.

Ja det var en utvikning!

(Jag kan sammanfatta min livsåskådning så här: I spårvägsssammanhang är jag för höga golv och plattformar, i min religiösa uppfattning är jag stark motståndare till allt högkyrkligt!)

/TKO

Harald skrev:Det var 1862 som socknen delades i en borgerlig kommun och en kyrklig församling. De tidigare socknarna blev då landskommuner. Samtidigt blev även städerna egna kommuner men med andra regler än landskommunerna. Dessutom fanns några köpingar som styrdes som landskommuner men där vissa stadsstadgor gällde.

Tydligen infördes senare även municipalsamhällen vilket de flesta (men inte alla?) köpingar blev.
Solna med fyra municipalsamhällen hade, om jag mins rätt, rekord i antal municipalsamhälle i en och samma kommun. Detta innan Solna blev stad 1943.

TKO skrev:Svenska kyrkan har inte alltid fattat att man inte längre är en del av samhällsapparaten. Det är därför man kan ägna sej åt så märkliga verksamheter som att välsigna soldater som skall åka till Afghanistan utan att ens reflektera över det lämpliga i detta... och för den som orkar följa kyrkomötet är det uppenbart att man behållit en stor del av "det statliga sättet" att tänka.

På samma sätt resonerar säkert skatteverkets folkbokföringsenhet - folkbokföring utgår från församlingsindelningen, och den har ju med kyrkan att göra.

Det är inte bara kyrkan som inte fattat att kyrkan är fri. Det gäller även de politiska partierna som inte lämnar kyrkan i fred! Varför skall sekulära partier med sekulär syn på det mesta, och flera med ordförande som inte ens är medlem i kyrkan, ställa upp i de kyrkliga valen? (På något häll är intresset i grunden så lågt att man glömde registrera kandidaterna i tid, och därför till sin egen förtrytelse inte kunde ställa upp.)

Vissa partier har visserligen en parallellorganisation med eget namn för kyrkovalen. Men det gör ingen större skillnad.

LÅ1 skrev:Tydligen infördes senare även municipalsamhällen vilket de flesta (men inte alla?) köpingar blev.

Jag vill påstå att köping var en "högre" status än municipalsamhälle, och att ett municipalsamhälle inte var en självständig kommun utan snarare en del av en kommun där man delvis tillämpade stadsmässiga regler. Som exempel kan vi ta Sundbyberg, ursprungligen municipalsamhälle inom Bromma, senare köping och slutligen stad.

LÅ1 skrev:Solna med fyra municipalsamhällen hade, om jag mins rätt, rekord i antal municipalsamhälle i en och samma kommun. Detta innan Solna blev stad 1943.

Nja, Solna var köping före 1943. Spånga (landskommun till 1949, därefter uppdelad på omkringliggande kommuner, mest Stockholm) hade däremot ett antal municipalsamhällen inom sig (Solhem, Duvbo, Bromsten, Flysta och Hässelby) så det är kanske den du tänker på? Har dock för mig att det fanns ännu flera municipalsamhällen i Huddinge.