429 Anlände 04-22

[Sparkfot]

I stort sett ingenting eftersom den redan fanns där, hastigheten (slitaget) är minimalt och sträckan kort. Kanske tjuvar hade varit ett större problem?
Frågan är fortfarande varför SL slaktade BV rundgång? Nu måste alltså vxl från Äs trycka Cementas vagnar hela vägen, över den av Tvärbanan trafikerade sträckan och inte minst genom folkhavet på morgonen på väg till Marievik. Vi har i denna tråd fått lära oss att SL inte tycker att det är en mindre säkerhet att trycka än att dra tågsätt. Det kan jag försäkra er är en uppfattning som inte delas av växlingen i Älvsjö!

218

Men växlingen utförs med radiolok oftast så då har ju ändå radioloksoperatören uppsikt från vagnen som går först ner mot Cementa?

[218]

Jodå, problemet är snarare att det inte alltid finns ett radiolok att tillgå.
I mån av tillgång till lok har man då ibland kopplat lok på ömse sidor om "Anitorna".

Annars så tycker jag att den här diskussionen är intressant så tillvida att den visar på två synsätt för säkerhetsarbetet, "tillräckligt bra"
och "bästa möjliga". Kanske det är skillnaden i synsätt mellan spårväg och järnväg?

218

[Micke Asklander]

En fråga, är det SL som äger spåren där vid Marievik nere eller är det banverket eller någon annan
Det finns ju en spår där man kan köra runt och det ligger innan man kommer ut på tvärbanan från Älvsjö hållet, där en kran står.
Samt vi kopplar inte luft mellan lok och vagn, för det går inte och då är bättre att skjuta vagnen framför sig, eftersom personal som sitter i den nya spårvagnen kan bromsa ekipaget, oavsett om jag ger fullt pådrag med loket, så rör sig inte fanstyget om vagnen är i broms.
Bromsar jag med loket så måste jag säga åt dom att bromsa via "walki-talki" eftersom slår jag fullbroms med lokbromsen så tar längre tid att få stopp på det hela.
Annars när man ska bogsera en spårvagn, som när man skulle hämta den första i delserie III nere i Sickla, var ju en vagn framför den nya, samt en bakom och det var nattjobb det som tog tid.
Det fungerade dåligt, så man pratade med Bombardier och SL Säkerhet om att komma fram till en lösning och det gjordes.
Vagnen ska vara aktiverad, så man får bromsarna att lira.

Micke

[Sparkfot]

En fråga, är det SL som äger spåren där vid Marievik nere eller är det banverket eller någon annan
Det finns ju en spår där man kan köra runt och det ligger innan man kommer ut på tvärbanan från Älvsjö hållet, där en kran står.
Samt vi kopplar inte luft mellan lok och vagn, för det går inte och då är bättre att skjuta vagnen framför sig, eftersom personal som sitter i den nya spårvagnen kan bromsa ekipaget, oavsett om jag ger fullt pådrag med loket, så rör sig inte fanstyget om vagnen är i broms.
Bromsar jag med loket så måste jag säga åt dom att bromsa via "walki-talki" eftersom slår jag fullbroms med lokbromsen så tar längre tid att få stopp på det hela.
Annars när man ska bogsera en spårvagn, som när man skulle hämta den första i delserie III nere i Sickla, var ju en vagn framför den nya, samt en bakom och det var nattjobb det som tog tid.
Det fungerade dåligt, så man pratade med Bombardier och SL Säkerhet om att komma fram till en lösning och det gjordes.
Vagnen ska vara aktiverad, så man får bromsarna att lira.

Micke

Det är väl mig veterligen banverket som äger spåren där nere, förutom sista halvan till anläggningen som Cementa själva äger.

[Björn Ehnberg]

Enl Tri Spv krävs utvändig flaggvakt vid påskjutning av arbetståg i gatuspår (samt vid plankorsning och plattformsövergång). Man kan ju fråga sig vad bestämmelsen ska vara bra för, men den finns där. Vidare är det inte tillåtet att köra med mer än 50% obromsad tågvikt i arbetståg. Även denna bestämmelse kan ifrågasättas, liksom man kan fråga sig varför det överhuvudtaget ska göras skillnad mellan arbetståg och spårvagnståg så länge det handlar om att åka från A till B med fordon som garanterat kortsluter spårledningarna. Men bestämmelserna är där, och man får förutsätta att det har gjorts någon form av dokumenterade undantag från dem för att kunna bedriva dessa transporter.

Det var ju stolligt att montera ner kontaktledningen i Marievik; hade man inte gjort det så hade dessa transporter kunnat dras av vanliga spårvagnar utan besvärliga växlingsövningar.

Ursäkta, Daniel, men skulle du kunna uppge numret på det avsnitt i TRI Spv som föreskriver ovanstående. Nu har jag iofs. inte den senaste utgåvan som pdf-fil och orkar inte göra någon manuell sökning i den senaste. Sedan kan man förstås diskutera om ekipaget ifråga är att betrakta som ett arbetståg, med den debatten avstår jag ifrån. Transporten bör väl ha skett på SL:s trafiktillstånd, så Hedenfalk var väl tillfrågad i så fall.

Mvh.

Björn

[Sparkfot]

Enl Tri Spv krävs utvändig flaggvakt vid påskjutning av arbetståg i gatuspår (samt vid plankorsning och plattformsövergång). Man kan ju fråga sig vad bestämmelsen ska vara bra för, men den finns där. Vidare är det inte tillåtet att köra med mer än 50% obromsad tågvikt i arbetståg. Även denna bestämmelse kan ifrågasättas, liksom man kan fråga sig varför det överhuvudtaget ska göras skillnad mellan arbetståg och spårvagnståg så länge det handlar om att åka från A till B med fordon som garanterat kortsluter spårledningarna. Men bestämmelserna är där, och man får förutsätta att det har gjorts någon form av dokumenterade undantag från dem för att kunna bedriva dessa transporter.

Det var ju stolligt att montera ner kontaktledningen i Marievik; hade man inte gjort det så hade dessa transporter kunnat dras av vanliga spårvagnar utan besvärliga växlingsövningar.

Ursäkta, Daniel, men skulle du kunna uppge numret på det avsnitt i TRI Spv som föreskriver ovanstående. Nu har jag iofs. inte den senaste utgåvan som pdf-fil och orkar inte göra någon manuell sökning i den senaste. Sedan kan man förstås diskutera om ekipaget ifråga är att betrakta som ett arbetståg, med den debatten avstår jag ifrån. Transporten bör väl ha skett på SL:s trafiktillstånd, så Hedenfalk var väl tillfrågad i så fall.

Mvh.

Björn

Om Ehnberg har tillgång till intranätet så finns ändringstryck 3 under instruktioner och sedan "TRI" fliken.

[Björn Ehnberg]

Enl Tri Spv krävs utvändig flaggvakt vid påskjutning av arbetståg i gatuspår (samt vid plankorsning och plattformsövergång). Man kan ju fråga sig vad bestämmelsen ska vara bra för, men den finns där. Vidare är det inte tillåtet att köra med mer än 50% obromsad tågvikt i arbetståg. Även denna bestämmelse kan ifrågasättas, liksom man kan fråga sig varför det överhuvudtaget ska göras skillnad mellan arbetståg och spårvagnståg så länge det handlar om att åka från A till B med fordon som garanterat kortsluter spårledningarna. Men bestämmelserna är där, och man får förutsätta att det har gjorts någon form av dokumenterade undantag från dem för att kunna bedriva dessa transporter.

Det var ju stolligt att montera ner kontaktledningen i Marievik; hade man inte gjort det så hade dessa transporter kunnat dras av vanliga spårvagnar utan besvärliga växlingsövningar.

Ursäkta, Daniel, men skulle du kunna uppge numret på det avsnitt i TRI Spv som föreskriver ovanstående. Nu har jag iofs. inte den senaste utgåvan som pdf-fil och orkar inte göra någon manuell sökning i den senaste. Sedan kan man förstås diskutera om ekipaget ifråga är att betrakta som ett arbetståg, med den debatten avstår jag ifrån. Transporten bör väl ha skett på SL:s trafiktillstånd, så Hedenfalk var väl tillfrågad i så fall.

Mvh.

Björn

Om Ehnberg har tillgång till intranätet så finns ändringstryck 3 under instruktioner och sedan "TRI" fliken.

Nej, Ehnberg har inte tillgång till något intranät.

[218]

Det där är snudd på en doktorsavhandling!
Banverket äger spåren och har nyttjanderätt att låta de ligga på Jernhusens mark som är gamla stambanans sträckning med avgrening med industrispåret till Cementa.
Jernhusets/Banverkets spår slutar vid vägkorsningen där Stockholms stads/hamnens spår tar vid. (Den tracen efter kajen är f.ö väldigt påkostad och elegant). Vid fabriksgrindarna börjar Cementas ägandebit.

Vid gamla SL-anläggningen äger Jernhusen marken vilken hyrdes av SL för deras anläggning. De spårstumpar som finns kvar där ägs följaktligen av SL.
Innan Liljeholmsbanan löper samman med Tvärbanan finns numera ett SL Banförråd (f.ö en perfekt plats för det!). SL hyr mark av Jernhusen för det och vad det gäller ägandefördelningen på spåren så äger Banverket den gamla huvudtågvägen och SL de nyanlagda spåren. Vem som äger växlarna som ju ligger i bådas anläggningar vet nog förmodligen ingen (vi får väl se om någon rycker ut om de går sönder!).

En intressant sak är att gamla stambanan genom Liljeholmen blev klassad som stomjärnväg vid den dåvarande uppdelningen. Det blev den för att BV ville värna om möjligheten att ta ner tåg direkt till Liljeholmen T vid trafikstörningar eller vid avstängningar typ för Citybanebygget. En provisorisk plattform skulle då byggas där. De rester av kontaktledning i form av stolpar och utliggare som finns kvar efter banan var för att möjliggöra att ta sträckningen i bruk för duospårvägsdrift i en tänkt sträckning Alvik-Liljeholmen-Älvsjö-Flemingsberg eller något liknande. Tyvärr har ansvarig trafikhuvudman inte visat något speciellt intresse för detta och nu måste nog resterna tas bort innan någon stackars medborgare får en sönderrostad utliggare i huvudet!

218

Finns det intelligent liv på andra planeter?
Ja, det är därför de inte har kontaktat oss!

[Micke Asklander]

vad gäller växlarna så är åtminstone den ena låst med ett SL lås.
Men visst är det underbart, varför göra något enkelt, när man kan krångla till de och gärna ett varv till.
Micke

[Karsten]

Enl Tri Spv krävs utvändig flaggvakt vid påskjutning av arbetståg i gatuspår (samt vid plankorsning och plattformsövergång). Man kan ju fråga sig vad bestämmelsen ska vara bra för, men den finns där. Vidare är det inte tillåtet att köra med mer än 50% obromsad tågvikt i arbetståg. Även denna bestämmelse kan ifrågasättas, liksom man kan fråga sig varför det överhuvudtaget ska göras skillnad mellan arbetståg och spårvagnståg så länge det handlar om att åka från A till B med fordon som garanterat kortsluter spårledningarna. Men bestämmelserna är där, och man får förutsätta att det har gjorts någon form av dokumenterade undantag från dem för att kunna bedriva dessa transporter.

Det var ju stolligt att montera ner kontaktledningen i Marievik; hade man inte gjort det så hade dessa transporter kunnat dras av vanliga spårvagnar utan besvärliga växlingsövningar.

Ursäkta, Daniel, men skulle du kunna uppge numret på det avsnitt i TRI Spv som föreskriver ovanstående. Nu har jag iofs. inte den senaste utgåvan som pdf-fil och orkar inte göra någon manuell sökning i den senaste. Sedan kan man förstås diskutera om ekipaget ifråga är att betrakta som ett arbetståg, med den debatten avstår jag ifrån. Transporten bör väl ha skett på SL:s trafiktillstånd, så Hedenfalk var väl tillfrågad i så fall.

Mvh.

Björn

Vad gäller uppsikt framåt så står det i paragrafen 33 (tågs bemanning m.m.) i sista momentet. Bromsutrustning regleras i paragraf 31, det finns en lätt begriplig bromskraftstabell på sidan 66.

Det blev ju riktigt intressant det här, hur mycket svårare skulle det vara att göra "rätt" i stället för "lätt"?

[Björn Ehnberg]

Enl Tri Spv krävs utvändig flaggvakt vid påskjutning av arbetståg i gatuspår (samt vid plankorsning och plattformsövergång). Man kan ju fråga sig vad bestämmelsen ska vara bra för, men den finns där. Vidare är det inte tillåtet att köra med mer än 50% obromsad tågvikt i arbetståg. Även denna bestämmelse kan ifrågasättas, liksom man kan fråga sig varför det överhuvudtaget ska göras skillnad mellan arbetståg och spårvagnståg så länge det handlar om att åka från A till B med fordon som garanterat kortsluter spårledningarna. Men bestämmelserna är där, och man får förutsätta att det har gjorts någon form av dokumenterade undantag från dem för att kunna bedriva dessa transporter.

Det var ju stolligt att montera ner kontaktledningen i Marievik; hade man inte gjort det så hade dessa transporter kunnat dras av vanliga spårvagnar utan besvärliga växlingsövningar.

Ursäkta, Daniel, men skulle du kunna uppge numret på det avsnitt i TRI Spv som föreskriver ovanstående. Nu har jag iofs. inte den senaste utgåvan som pdf-fil och orkar inte göra någon manuell sökning i den senaste. Sedan kan man förstås diskutera om ekipaget ifråga är att betrakta som ett arbetståg, med den debatten avstår jag ifrån. Transporten bör väl ha skett på SL:s trafiktillstånd, så Hedenfalk var väl tillfrågad i så fall.

Mvh.

Björn

Vad gäller uppsikt framåt så står det i paragrafen 33 (tågs bemanning m.m.) i sista momentet. Bromsutrustning regleras i paragraf 31, det finns en lätt begriplig bromskraftstabell på sidan 66.

Det blev ju riktigt intressant det här, hur mycket svårare skulle det vara att göra "rätt" i stället för "lätt"?

Käre vän, det där vet jag redan. Vad tror Du om mig ....

Men jag uttryckte mig kanske otydligt, det var utsagan "Enl Tri Spv krävs utvändig flaggvakt vid påskjutning av arbetståg i gatuspår" jag efterfrågade aktuellt TRI-avsnitt för.

Har en enkel bildtråd blivit någon slags forum för gnabb och smalbenssparkar mellan lokalbanorna? Frågan "hur mycket svårare skulle det vara att göra "rätt" i stället för "lätt"? ställs väl lämpligen till SL:s säkerhetschef Johan Hedenfalk.......

Mvh.

Björn

[Björn Ehnberg]

Annars så tycker jag att den här diskussionen är intressant så tillvida att den visar på två synsätt för säkerhetsarbetet, "tillräckligt bra"
och "bästa möjliga". Kanske det är skillnaden i synsätt mellan spårväg och järnväg?

218

Tycker Du verkligen att Du har stöd för så pass svepande gereraliseringar som ovan, Hans? Märkligt i så fall.

[218]

Observera att meningen avslutas med ett frågetecken!

218

[Karsten]

Ursäkta, Daniel, men skulle du kunna uppge numret på det avsnitt i TRI Spv som föreskriver ovanstående. Nu har jag iofs. inte den senaste utgåvan som pdf-fil och orkar inte göra någon manuell sökning i den senaste. Sedan kan man förstås diskutera om ekipaget ifråga är att betrakta som ett arbetståg, med den debatten avstår jag ifrån. Transporten bör väl ha skett på SL:s trafiktillstånd, så Hedenfalk var väl tillfrågad i så fall.

Mvh.

Björn

Vad gäller uppsikt framåt så står det i paragrafen 33 (tågs bemanning m.m.) i sista momentet. Bromsutrustning regleras i paragraf 31, det finns en lätt begriplig bromskraftstabell på sidan 66.

Det blev ju riktigt intressant det här, hur mycket svårare skulle det vara att göra "rätt" i stället för "lätt"?

Käre vän, det där vet jag redan. Vad tror Du om mig ....

Men jag uttryckte mig kanske otydligt, det var utsagan "Enl Tri Spv krävs utvändig flaggvakt vid påskjutning av arbetståg i gatuspår" jag efterfrågade aktuellt TRI-avsnitt för.

Har en enkel bildtråd blivit någon slags forum för gnabb och smalbenssparkar mellan lokalbanorna? Frågan "hur mycket svårare skulle det vara att göra "rätt" i stället för "lätt"? ställs väl lämpligen till SL:s säkerhetschef Johan Hedenfalk.......

Mvh.

Björn

Nu förstår jag inte vad min arbetsgivare har med saken att göra, och det är inte min avsikt att sparka på spårvägare (jag är faktiskt spårvägare själv, i grunden). Det jag gjorde nyss var att svara på den fråga du ställde till Daniel, svaret är allstå §33:8. Jag vill heller inte sparka på de som utför transporterna, men jag är faktiskt uppriktigt intresserad av hur det rent praktiskt skulle gå till om man skulle dra vagnen efter loket i stället för att skjuta den framför? Självklart skulle jag kunna ställa frångan till hr Hedenfalk, men jag tror det går snabbare att få svar här. Kompetensen finns hos flera skribenter, däribland hos dig Björn (tror jag).

[M_M]

Enl Tri Spv krävs utvändig flaggvakt vid påskjutning av arbetståg i gatuspår (samt vid plankorsning och plattformsövergång). Man kan ju fråga sig vad bestämmelsen ska vara bra för, men den finns där. Vidare är det inte tillåtet att köra med mer än 50% obromsad tågvikt i arbetståg. Även denna bestämmelse kan ifrågasättas, liksom man kan fråga sig varför det överhuvudtaget ska göras skillnad mellan arbetståg och spårvagnståg så länge det handlar om att åka från A till B med fordon som garanterat kortsluter spårledningarna. Men bestämmelserna är där, och man får förutsätta att det har gjorts någon form av dokumenterade undantag från dem för att kunna bedriva dessa transporter.

En vild spekulation: nån gång i forntiden så kom man på att arbetståg och övriga tåg, och sedan har uppdelningen levt kvar.

En annan fråga: får man över huvud taget skjuta "icke-arbetståg"?

Det var ju stolligt att montera ner kontaktledningen i Marievik; hade man inte gjort det så hade dessa transporter kunnat dras av vanliga spårvagnar utan besvärliga växlingsövningar.

Hur ser det ut vid växlarna vid anslutningen till tvärbanan? Har man ändå, t.ex. på grund av möjlighet att växla till/från motspår, kontaktledning som passar att fortsätta på, eller hade det krävt åtminstone ett "ledningsavslut" extra?

[Björn Ehnberg]

Nu förstår jag inte vad min arbetsgivare har med saken att göra, och det är inte min avsikt att sparka på spårvägare (jag är faktiskt spårvägare själv, i grunden). Det jag gjorde nyss var att svara på den fråga du ställde till Daniel, svaret är allstå §33:8. Jag vill heller inte sparka på de som utför transporterna, men jag är faktiskt uppriktigt intresserad av hur det rent praktiskt skulle gå till om man skulle dra vagnen efter loket i stället för att skjuta den framför? Självklart skulle jag kunna ställa frångan till hr Hedenfalk, men jag tror det går snabbare att få svar här. Kompetensen finns hos flera skribenter, däribland hos dig Björn (tror jag).

Jag säger som Hans, Du såg väl frågetecknet.

Ja, har man sett på

Vid skjutning enligt detta moment i gatuspår, vid plankorsning eller plattformsövergång måste förarbiträdet gå framför arbetståget och varna andra trafikanter med signalflagga

(här är faktiskt enda stället där endast ordet "skjutning" (alltså inte "påskjutning") används - det får man rätta till i nästa utgåva)

Tur att man inte kör arbetståg! Då inställer sig följande följande möjligheter:
1. Man har bedömt att denna rörelse inte utgör ett arbetståg (§ 01, mom. 3, 5)
2. Johan Hedenfalk har, i egenskap av CS utfärdat ett SLM som medger undantag från ovanstående regel (TRI Spv §02, mom. 2)

Något tredje gives såvitt jag förstår inte, och att man medvetet skulle ha struntat i TRI Spv vill jag inte ens tänka på. Då vore det verkligen ett fall för hr. Hedenfalk.

[M_M]

Nu förstår jag inte vad min arbetsgivare har med saken att göra, och det är inte min avsikt att sparka på spårvägare (jag är faktiskt spårvägare själv, i grunden). Det jag gjorde nyss var att svara på den fråga du ställde till Daniel, svaret är allstå §33:8. Jag vill heller inte sparka på de som utför transporterna, men jag är faktiskt uppriktigt intresserad av hur det rent praktiskt skulle gå till om man skulle dra vagnen efter loket i stället för att skjuta den framför? Självklart skulle jag kunna ställa frångan till hr Hedenfalk, men jag tror det går snabbare att få svar här. Kompetensen finns hos flera skribenter, däribland hos dig Björn (tror jag).

Jag säger som Hans, Du såg väl frågetecknet.

Ja, har man sett på

Vid skjutning enligt detta moment i gatuspår, vid plankorsning eller plattformsövergång måste förarbiträdet gå framför arbetståget och varna andra trafikanter med signalflagga

(här är faktiskt enda stället där endast ordet "skjutning" (alltså inte "påskjutning") används - det får man rätta till i nästa utgåva)

Tur att man inte kör arbetståg! Då inställer sig följande följande möjligheter:
1. Man har bedömt att denna rörelse inte utgör ett arbetståg (§ 01, mom. 3, 5)
2. Johan Hedenfalk har, i egenskap av CS utfärdat ett SLM som medger undantag från ovanstående regel (TRI Spv §02, mom. 2)

Något tredje gives såvitt jag förstår inte, och att man medvetet skulle ha struntat i TRI Spv vill jag inte ens tänka på. Då vore det verkligen ett fall för hr. Hedenfalk.

Teoretisk spekulation: i princip kan man väl också tänkas ha misstolkat TRI Spv?