Nytt Norrköpingsbesök - trenne frågor!

[M_M]

detta borde kanse vara en ny tråd ?
En enkel lösning är att fixa slingan i Klingsberg och åter skapa linje 2 Samt en ny linje Vidablick - Ringdansen
och en avkortning av linje 3 till Norr tull.
nytt linje nät.
2 Klingsberg - Fridvalla via öster trafik tid vardagar 0530 - 2300 kvartstrafik 0630 - 1800 lördagar 0700 -0030 kvarttrafik 0900 - 1630 Söndagar 0830 -2230
Övrigtid 35minuterstrafik.
3 Norrtull - Klockartorpet vardagar 0500 - 2330 tio minutertrafik 0500 - 1930 övrigt 30minutertrafik fredag natt 2330 - 0230 lördagar 0630 - 0230 0900 -2030 kvartstrafik Övrigt 30 minuterstrafik söndagar 0730 - 2330 kvartstrafik 1000-1800 övrigt 30 minuterstrafik.
5 Vidablick - Ringdansen vardagar 0500-2330 tio minuterstrafik 0500 - 1930 övrigt 30 minuterstrafik fredag natt 2330 - 0230 lördag 0630 - 0230 0900-2030 kvartstrafik övrigt 30 minuterstrafik söndagar 0730 - 2330 kvartstrafik 1000-1800 övrigt 30 minuterstrafik
mvh lagerbrax

Femminuterstrafik på Drottninggatan är jag varm förespråkare av. Men jag är inte helt förtjust i att det blir på Enebybornas bekostnad. De hamnar alltid i kläm på något sätt. Faktum är ju att det bor ungefär lika mycket folk utmed tvåan till Eneby som utmed trean till Vidablick. Jag tror att 10-minuterstrafik absolut är rimligt även här, särskilt om linjen går på Drottninggatan.

Bidragande faktorer till det låga resandet på linje 2 idag är den glesa turtätheten och det faktum att spårvagnarna går över öster. Försvinner båda de faktorerna borde resandet på den norra delen av linje 2 kunna vara ungefär detsamma som på trean.

Men problemet kvarstår ju i så fall hur man ska trafikera öster om både tvåan och trean går Drottninggatan. Jag skulle vilja ha 10-minuterstrafik över öster också ... Idéer någon?

Finns det nån fin statistik på hur många resande det finns, dels som faktiskt åker spårvagn och dels nån slags beräknat möjligt underlag, för de olika delarna av nätet? Helst uppdelat på dels nuvarande delsträckor (alltså mellan varje punkt det finns växlar eller linjen slutar, ungefär) och dels med tänkta spår i Kungsgatan och till Navestad?

OM det är så att både Vidablick och Fridvalla har ungefär lika stort resandeunderlag, och båda tillsammans matchar underlaget på grenen mot Navestad, så är det ju "jackpott", då kan man köra såhär:

Linje A: Navestad-drottninggatan-vidablick
Linje B: Navestad-drottninggatan-fridvalla
Linje C: Klockaretorpet-öster-Norr Tull

Om man bygger spår i Kungsgatan i framtiden så kan man köra såhär:

Linje A: Navestad-drottninggatan-vidablick
Linje B: Navestad-drottninggatan-fridvalla
Linje C: Klockaretorpet-Kungsgatan-Resecentrum-öster-Väster tull (eller nåt liknande)

Om man ytterligare längre fram bygger ett 'snabbspår' så att Navestad-linjen inte behöver gå genom Klingsberg så kan man tänka sig såhär:

Linje A: Navestad-drottninggatan-vidablick
Linje B: Navestad-drottninggatan-fridvalla
Linje C: Klockaretorpet-Kungsgatan-Resecentrum-öster-Klingsberg-Väster tull
eller
Linje A: Navestad-drottninggatan-vidablick
Linje B: Navestad-drottninggatan-fridvalla
Linje C: Klockaretorpet-Kungsgatan-Resecentrum-öster-Klingsberg
Linje D: Klingsberg-Väster tull-Kungsgatan-Resecentrum (kanske med ett säckspår där det enligt utsiktbilderna på eniro är flaggstänger utanför stationshusets östraste del).

eller
Linje A: Navestad-drottninggatan-vidablick
Linje B: Navestad-drottninggatan-fridvalla
Linje C: Klockaretorpet-Kungsgatan-Resecentrum-drottningggatan-Klingsberg
Linje D: Ringlinje Väster tull-Kungsgatan-Resecentrum-öster-Väster tull (var man ska ha eventuell ställtid på denna linje låter jag vara osagt, kanske med fler spår vid Resecentrum (en ombyggnad från dagens tre spår varav två vid plattform till fyra spår där alla har plattform).

Men det här är ju bara ett utslag av "snillen spekulerar". Vi får väl se hur resandet utvecklar sig.

Jag är absolut anhängare av "snabbspår", d.v.s. spårvägar där man har en klassisk spårväg med hyffsat täta hållplatser i områden långt från centrum, och sedan en längre sträcka på egen banvall utan hållplatser eller plankorsningar där man kan köra riktigt snabbt till centrum. Det gör spårtrafiken riktigt attraktiv i de områden den når.

[stockholm79]

Varför så små bokstäver vid via-destinationerna?
Envisas man med att få med allt på en enda rad??

Och får passagerare medfölja till vagnhallen som här i RÄ«ga?

/or

[leifd]

Varför så små bokstäver vid via-destinationerna?
Envisas man med att få med allt på en enda rad??

Och får passagerare medfölja till vagnhallen som här i RÄ«ga?

/or

De där destinationsskyltarna existerar inte längre, så frågan är egentligen inte så intressant.
Men dessa band beställdes i all hast 1998, då vagnen (M98 21) först lånades till Norrköping.
Att det blev så lite text, och på endast en rad, berodde nog helt enkelt på något missförstånd och dålig beställning.
Idag har alla fyra M98 digitala lysdiodskyltar.....

M98 21 vid Resecentrum 2007-10-03. Foto Leif D.

Åka med till Vagnhallen, ja formellt så får man nog inte det, men i praktiken får man nog det.
Det märkliga är ju att man på vagnarna skyltar Vagnhallen, medan det på tidtabeller och på realtidskyltar skyltar man Djäkneparkskolan och Centralbadet.
Det senare är väl iofs det riktiga, då dessa är de sista hållplatserna för turerna, då det inte finns någon hållplats vid vagnhallen.

[-8-DEAMON-8-]

hej på er!
På tal om skyltar, Får jag fråga:
Varför hade man stora skyltar på just nr 21? Men sen tog man bort det och satte mindre skyltar istället som här till exempel:

2007 juni den 4:e 08:17 @ vy från ReseCentrum


Man själv tycker det ju såg snyggare ut med domdära stora och pampiga skyltarna. Varför fortsatte ni inte med dem? Var de för dyra kanske?

[leifd]

hej på er!
På tal om skyltar, Får jag fråga:
Varför hade man stora skyltar på just nr 21? Men sen tog man bort det och satte mindre skyltar istället som här till exempel:

2007 juni den 4:e 08:17 @ vy från ReseCentrum


Man själv tycker det ju såg snyggare ut med domdära stora och pampiga skyltarna. Varför fortsatte ni inte med dem? Var de för dyra kanske?

Så här ligger det till.....
I Norrköping finns 4st M98. Alla fyra är prototypvagnar och har följande historik:
21
Den första 100% låggolvsvagn som tillverkats. Köptes begagnad från Bremen 1999 efter att ha hyrts ett år och döptes till "Bremen".
Vagnen har varit i provtrafik på en mängd olika spårvägar värden över.

22
Vagnen har tidigare körts i München, efter att den togs ur trafik överfördes den till stadens spårvägsmuseum. Den är systervagn till vagn 23 och kallas för "München" sen inköpet 1999.

23
Den här vagnen är systervagn till nr 22. Köptes från Münchens spårväg 1999. Vagnen heter "Nürnberg", eftersom den byggdes där.

24
Vagnen har fått namnet "Augsburg". Köptes från MAN- (Maschinenfabrik Augsburg-Nürnberg AG) fabriken i Nürnberg 1999. Transporterades till Bremen för uppställning och vissa arbeten. Vagnen kom till Norrköping i Maj 2001. Den var då i behov av byte av elsystem för att kunna tas i trafik. Det befintliga AEG-elsystemet produceras och reservdelar finns ej att uppbringa. Vagnen stod uppställd i vagnhallen fram till 2005, då ett begagnat elsystem köptes från Münchens vagn 2122, som kvaddats. Under 2005 var vagnen i Berlin för ombyggnad, därefter stod den pga diverse tvister och tekniska problem i vagnhallen fram till hösten 2007, då den äntligen kom i trafik. Vagn 24 var första M98 med de nya digitala diodskyltarna, som senare alla fyra M98 har fått.

Det jag viss säga med detta, är alltså att dessa M98 är av lite olika typer, dels 21 som är Bremen-specificerad, därav de stora skyltarna och 22. 23 och 24 som är München-specificera och har alltså under många år haft kvar sina gamla Münchenskyltsystem. Nedan en bild på vagn 23 i München.....

MVG R1.1 2702 vid Karlsplatz i München 1992. Foto Leif D.

Vagn 21 hade alltså sina stora skyltar kvar ända fram till renoveringen av vagnen 2007, då även skyltsystemet byttes mot digitalt. Att skaffa reservdelar till dessa gamla automtiska bandskyltsystem var mycket svårt och även mycket dyrt, eftersom man bara hade ett fåtal system och av flera olika typer.
Även vagnarna 22 och 23 som renoverades under 2008 har fått nya digitala skyltar, men Münchenskyltarna fanns kvar fram till dess.
Det digitala skyltarna som M98 har nu, som alltså även kan visa linjenummer i färg, är av samma typ som levereras på de nya M06 vagnarna, dock anpassade till respektive vagn, då det varierar något i antal skyltar m.m.

Ytterligare lite bilder finns här och var på min bildparkering, som finns på länken Tramtrain.be

[-8-DEAMON-8-]

Om jag förstått det rätt:
21 var den första av flexity classsic-sorten som gjordes. och den gjordes med stora skyltar.

22 och 23 var ungefär likadana och har små skyltar.

24, kom 2001 och sattes i trafik 2007 efter byte av elsystem och skyltsystem.


Iallafall, nu undrar jag lite andra saker:
Varför har 24 en konstig "kofångare"? En jättestor kolsvart sådan? Borde ha nått med dess långa historia tror man, men varför är det en sån sort egentligen?

På vissa av dessa M98 finns det en liten lucka för linjenummret på mittenvagnen. Varför sätter man inte någon liten rolig display där i med bara linjenummret och sådär? Nått borde ni sätta i dom tycker man.

Finns det några små detaljskillnader man kan se mellan 21, 22, 23? ( 24 ser man ju direkt bara för den stora svarta saken.) Förr kunde man ju se skillnad på om det var 21 eller 22/23. Men har man renoverat dom så pass att det inte finns någon skillnad i dom?

[ADDE]

kan alla vagnar köras med varandra? och hur många enheter kan köras tillsammans?

[leifd]

kan alla vagnar köras med varandra? och hur många enheter kan köras tillsammans?

I Norrköping finns två vagntyper som är multipelkörbara, för jag gissar att det är det du menar.

M67K
kan köra i multipel upp till fyra enheter, i normal trafik har endast två enheter använts.

Fyrvagnars multipeltåg vid Söder Tull 2002-09-26. Foto Bussmicke.

M06
som är byggda på specifikation för "Verkehrsgesellschaft Franfurt am Main mbH (VGF)" och är deras typ S och skule i Frankfurt ha hafft numren 255-260.
Vagnarna är multipelkörbara i Frankfurt, men Norrköping valde att få vagnarna utan automatkoppel och de körs alltså inte i multipel. Dock finns all utrustning utom just koppel.

M06 33 vid Söder Tul, 2008-03-12. Foto Leif D.

[leifd]

Om jag förstått det rätt:
21 var den första av flexity classsic-sorten som gjordes. och den gjordes med stora skyltar.

22 och 23 var ungefär likadana och har små skyltar.

24, kom 2001 och sattes i trafik 2007 efter byte av elsystem och skyltsystem.


Iallafall, nu undrar jag lite andra saker:
Varför har 24 en konstig "kofångare"? En jättestor kolsvart sådan? Borde ha nått med dess långa historia tror man, men varför är det en sån sort egentligen?

På vissa av dessa M98 finns det en liten lucka för linjenummret på mittenvagnen. Varför sätter man inte någon liten rolig display där i med bara linjenummret och sådär? Nått borde ni sätta i dom tycker man.

Finns det några små detaljskillnader man kan se mellan 21, 22, 23? ( 24 ser man ju direkt bara för den stora svarta saken.) Förr kunde man ju se skillnad på om det var 21 eller 22/23. Men har man renoverat dom så pass att det inte finns någon skillnad i dom?

Först och främst.....
M98 har ingenting med Flexity Classsic att göra. Flexity Classic är en produktserie som Bombardier har tagit fram. Möjligen kan man på något sätt härleda tillbaka historiskt, men detta blir ganska bevärligt om man inte kan alla steg som tagits genom åren.
Dock ska man veta att Europas stora spårvagnstillverkare köpt och köpts upp fram och tillbaka i olika omgångar under typ det senaste decenniet. Detta har senare fått till följd att man faktiskt delat upp modeller och konstruktioner. Möjligen finns det någon insatt som skulle kunna utreda detta fullt ut !

M98 21, var däremot världens första 100% låggolvsvagnen som byggdes. Den byggdes som provvagn och prototyp för BSAG i Bremen. Tillverkare var MAN för mekaniska delen och Kiepe för elektriska delen. Den fick alltså de stora skyltarna efter Bremens önskemål. Motsvarande finns på Bremens seriemodell, se denna länk http://www.railfaneurope.net/pix/de/tra ... 706021.jpg

Här länk till en bild på vagn 21 (BSAG 3801) vid Bremen Hauptbahnhof 1996-04-01 http://www.railfaneurope.net/pix/de/tra ... ag3801.jpg

M98 22, 23 och 24
byggdes som provvagnar och prototyper för MVG i München. 22 och 23 (MVG 2703 och 2702) byggdes, mekanisk del av MAN och elektrisk del av Siemens, dessa båda var identiska. 24 (MVG 2701) byggdes, mekanisk del av MAN och elektrisk del av AEG. 24 var alltså mekaniskt lika 22 och 23, men hade annat elsystem.
Innan såväl Bremens som Münchens serievagnar började levereras, köpte dock AEG upp konstruktionen, dock med elutrustning rån bl.a. Siemens. Adtranz (senare Bombardier) köpte senare upp spårfordonstillverkningen från AEG-koncernen.
Skyltarna på 22, 23 och 24 var från början av den typ som sedan serieleveransen fick. 24 fick under slutet på sin tid i München digitala punktmatrisskyltar som prov. Idag har alla vagnar av denna typ matrisskyltar i München.
Dessa tre vagnar köptes 1998, men endast 22 och 23 kom till Norrköping då. 24 kom alltså 2001 efter att bl.a. varit en tid i Bremen.

Stötfångaren, den är av svarta gummimodell som motsvarande vagntyp i Berlin har

M98 24 vid SöderTull 2007-11-17. Foto Leif D.

I Berlin är dock stötfångaren målad i grått....

BVG 1042 vid Allee der Kosmonauten-Rhinstrasse i Berlin, 2006-10-10. Foto Leif D.

Såväl 21 som 22, 23 och 24 har haft små linjenummer på vänstersidan, dock i olika omfattning. Dessa har med åren slutat att repareas och har nu då vagnarna har lysdiodskyltar, helt satts igen. Man tycker väl inte de fyller någon funktion. Skulle det idag sättas upp skyltar på vänstersidan, så sätter man ju självklart upp fullständiga skyltar även här, så som M06 har.

M06 35 vid Väster Tull 2008-03-12. Foto Leif D.

Slutligen kan man nog säga att det finns en hel del saker som skiljer dessa fyra individer åt, även ortsättningsvis.
21 är ju i grunden helt olik, faktiskt lite kortare dessutom, men är i stort sätt likvärdig övriga.
22 och 23 här finns säkert skillnader, men i stort lika inbördes, men ändå lika övriga.
24 är ju som 22 och 23 men skiljer ju då den har ett elsystem av serieutförande, samt har gått ganska lite kilometer genom åren.

Vagnarna bör dock upplevas på plats, vilket inta alltid är så lätt, då ofta någon är avställd för att vänta på reservdelar.

[M_M]

Stötfångaren, den är av svarta gummimodell som motsvarande vagntyp i Berlin har

M98 24 vid SöderTull 2007-11-17. Foto Leif D.

I Berlin är dock stötfångaren målad i grått....

BVG 1042 vid Allee der Kosmonauten-Rhinstrasse i Berlin, 2006-10-10. Foto Leif D.

Aha! Hur lika är vagnarna? Är det mest "årsmodell"-skillnader mellan dem, eller?

Känns det skillnad på att åka i vagnarna i Berlin respektive i Norrköping?

Vagntypen i Berlin har jag alldeles säkert åkt. Är det där enda låggolvtypen eller kan det slumpat sig så att jag åkt en del i nån annan låggolvtyp men missat denna?


P.S. bonusgrej angående Berlinbilden: jag tycker det är märkligt att man så ofta har hållplatsläget före korsningar, speciellt på de ställen där man kan åka mot en viss riktning från flera hållplatslägen. Det borde väl vara klart vettigare med ett hållplatsläge för resa i respektive riktning?

Nu kanske de ändrat trafiken så att det inte är nåt problem längre. Jag minns från 2003 att man i korset Prenzlauer Allé/Danziger Strasse körde i alla möjliga riktningar och jag tror vi missade någon vagn för att vi inte hann byta hållplatsläge och det dessutom var dåligt ställt med displayer och tidtabeller. Jag minns också från 2008 att man då bara körde rakt genom korsningen (som jag tror är en "grand union"), och då blir ju allt mer begripligt. Den gamla trafikeringen var kanske nåt arv från tiden då muren fanns och/eller annan trafikering på S-bahn eller nåt sånt.

Det verkar dock finnas kvar sånadär "dum-korsningar", ett exempel är Mollstrasse/Otto Braunstrase, där både resor mot S Landsberger Allee och mot Alexanderplatz/Hackescher Markt har två olika hållplatslägen vardera. Idag finns ju displayer (som jag tror visar realtid dessutom) så problemet är ju inte lika stort, men jag förstår ändå inte varför man gör såhär. Konceptet med separata körfält för trafik i olika riktningar skulle man väl ändå kunna klämma in? Å andra sidan kanske det här är en korsning som har relativt få till/från-resenärer och det därmed inte är så jätteviktigt?

Bonus-P.S.: Är det bara jag som stör mig på att BVG har markerat pdf'erna som så hårt "skyddade" att man inte kan kopiera ur text ur dem? Det känns faktiskt rätt värdelöst att kunna markera text men sen är "redigera->kopiera" gråmarkerat...

[daniel_s]

P.S. bonusgrej angående Berlinbilden: jag tycker det är märkligt att man så ofta har hållplatsläget före korsningar, speciellt på de ställen där man kan åka mot en viss riktning från flera hållplatslägen. Det borde väl vara klart vettigare med ett hållplatsläge för resa i respektive riktning?

Det är väl inte särskilt märkligt egentligen? Det finns ett antal fördelar med att placera hållplatsen före korsningen:

- Kollisionsrisken minskar (lägre hastighet då korsningen passeras)
- Växelomläggning kan göras under uppehållet (i och för sig inte lika relevant numera)
- Vid divergerande linjer underlättas ev byte

[leifd]

Aha! Hur lika är vagnarna? Är det mest "årsmodell"-skillnader mellan dem, eller?

M98 är från 1989 (21), 1990 (24) och 1991 (22, 23).
BVG har fyra serier GT6-94, 1001-1060 levererade 1994-95, GT6-97, 1061-1105 levererade 1997-98, GT6-98ZR, 2001-2015 levererade 1999 och slutligen GT6-99ZR, 2016-2045 levererade 2001-02.
1001-1105 är väl tämligen lika Norrköpings M98, medan 2001-2045 är tvåriktningsvagnar och skiljer då en hel del. Dessutom är ju dessa avsevärt nyare varför komponenter skiljer en del.

Känns det skillnad på att åka i vagnarna i Berlin respektive i Norrköping?

Upplevelsen är väl att det är tämligen lika att åka i dessa vagnar. Den stora skillnaden är ju att det i Berlin ofta går betydligt snabbare.

Vagntypen i Berlin har jag alldeles säkert åkt. Är det där enda låggolvtypen eller kan det slumpat sig så att jag åkt en del i nån annan låggolvtyp men missat denna?

Fram til förra året, var GT6 de n enda låggolvstypen i Berlin, så du har nog inte missat något. Dock har man nu börjat leverera en stor mängd nya FLEXITY-Berlin från Bombardier.
http://www.bombardier.com/files/en/supp ... lin-HR.jpg

P.S. bonusgrej angående Berlinbilden: jag tycker det är märkligt att man så ofta har hållplatsläget före korsningar, speciellt på de ställen där man kan åka mot en viss riktning från flera hållplatslägen. Det borde väl vara klart vettigare med ett hållplatsläge för resa i respektive riktning?

Nu kanske de ändrat trafiken så att det inte är nåt problem längre. Jag minns från 2003 att man i korset Prenzlauer Allé/Danziger Strasse körde i alla möjliga riktningar och jag tror vi missade någon vagn för att vi inte hann byta hållplatsläge och det dessutom var dåligt ställt med displayer och tidtabeller. Jag minns också från 2008 att man då bara körde rakt genom korsningen (som jag tror är en "grand union"), och då blir ju allt mer begripligt. Den gamla trafikeringen var kanske nåt arv från tiden då muren fanns och/eller annan trafikering på S-bahn eller nåt sånt.

Det verkar dock finnas kvar sånadär "dum-korsningar", ett exempel är Mollstrasse/Otto Braunstrase, där både resor mot S Landsberger Allee och mot Alexanderplatz/Hackescher Markt har två olika hållplatslägen vardera. Idag finns ju displayer (som jag tror visar realtid dessutom) så problemet är ju inte lika stort, men jag förstår ändå inte varför man gör såhär. Konceptet med separata körfält för trafik i olika riktningar skulle man väl ändå kunna klämma in? Å andra sidan kanske det här är en korsning som har relativt få till/från-resenärer och det därmed inte är så jätteviktigt?

För min del tycker jag ju detta var en utmärkt lösning på denna platsen, främst då det fanns såväl korsande som svängande linjer.
Att sprida ut hållplatser på fyra ställen skulle nog bara skapa ännu mer spring över trafikerade gator. När vi var på platsen fanns ju realtidsskyltar, men frågan är om behovet är så stort med deras turtäthet.

[M_M]

P.S. bonusgrej angående Berlinbilden: jag tycker det är märkligt att man så ofta har hållplatsläget före korsningar, speciellt på de ställen där man kan åka mot en viss riktning från flera hållplatslägen. Det borde väl vara klart vettigare med ett hållplatsläge för resa i respektive riktning?

Det är väl inte särskilt märkligt egentligen? Det finns ett antal fördelar med att placera hållplatsen före korsningen:

- Kollisionsrisken minskar (lägre hastighet då korsningen passeras)

Fast samtidigt måste man vänta på kör vid signalreglerade korsningar efter man haft resandeutbyte, istället för före. Jag gissar att det är lättare att "begära kör" i lagom god tid (dessutom automatiskt) om man korsar före man har resandeutbyte. Det borde väl i sin tur kanske kunna ge säkrare körning, eller åtminstone effektivare och lugnare trafikrytm?

- Växelomläggning kan göras under uppehållet (i och för sig inte lika relevant numera)
- Vid divergerande linjer underlättas ev byte

Fast det beror förstås på hur linjerna ser ut. Tänk en grand junction med linjer i alla möjliga och omöjliga kombinationer, så går det väl egentligen på ett ut om man ska byta till en viss specifik linje. Om man däremot ska byta till valfri linje som kör vidare i en viss riktning så måste det vara bättre med hållplatsläget efter korsningen (förutsatt att man med "viss riktning" avser det som finns hyffast nära korsningen, och inte en bra bit längre bort. Exempelvis så har man i Brunnsparken i Göteborg i riktining västerut sorterat vagnarna efter var de tar vägen efter att ha kört varsin runda inne i centrum, d.v.s. ska man åka en kort sträcka så är det flera hållplatslägen som gäller men ska man åka längre så är det ett specifikt läge som gäller).

[M_M]

Känns det skillnad på att åka i vagnarna i Berlin respektive i Norrköping?

Upplevelsen är väl att det är tämligen lika att åka i dessa vagnar. Den stora skillnaden är ju att det i Berlin ofta går betydligt snabbare.

Aha, då kan jag indirekt konstatera att det antagligen är rätt trevligt att åka i Norrköping

Vagntypen i Berlin har jag alldeles säkert åkt. Är det där enda låggolvtypen eller kan det slumpat sig så att jag åkt en del i nån annan låggolvtyp men missat denna?

Fram til förra året, var GT6 de n enda låggolvstypen i Berlin, så du har nog inte missat något. Dock har man nu börjat leverera en stor mängd nya FLEXITY-Berlin från Bombardier.

Aha, då är det garanterat den typen jag har åkt med.

P.S. bonusgrej angående Berlinbilden: jag tycker det är märkligt att man så ofta har hållplatsläget före korsningar, speciellt på de ställen där man kan åka mot en viss riktning från flera hållplatslägen. Det borde väl vara klart vettigare med ett hållplatsläge för resa i respektive riktning?

Nu kanske de ändrat trafiken så att det inte är nåt problem längre. Jag minns från 2003 att man i korset Prenzlauer Allé/Danziger Strasse körde i alla möjliga riktningar och jag tror vi missade någon vagn för att vi inte hann byta hållplatsläge och det dessutom var dåligt ställt med displayer och tidtabeller. Jag minns också från 2008 att man då bara körde rakt genom korsningen (som jag tror är en "grand union"), och då blir ju allt mer begripligt. Den gamla trafikeringen var kanske nåt arv från tiden då muren fanns och/eller annan trafikering på S-bahn eller nåt sånt.

Det verkar dock finnas kvar sånadär "dum-korsningar", ett exempel är Mollstrasse/Otto Braunstrase, där både resor mot S Landsberger Allee och mot Alexanderplatz/Hackescher Markt har två olika hållplatslägen vardera. Idag finns ju displayer (som jag tror visar realtid dessutom) så problemet är ju inte lika stort, men jag förstår ändå inte varför man gör såhär. Konceptet med separata körfält för trafik i olika riktningar skulle man väl ändå kunna klämma in? Å andra sidan kanske det här är en korsning som har relativt få till/från-resenärer och det därmed inte är så jätteviktigt?

För min del tycker jag ju detta var en utmärkt lösning på denna platsen, främst då det fanns såväl korsande som svängande linjer.
Att sprida ut hållplatser på fyra ställen skulle nog bara skapa ännu mer spring över trafikerade gator. När vi var på platsen fanns ju realtidsskyltar, men frågan är om behovet är så stort med deras turtäthet.

Ja, på den platsen är det antagligen rätt bra som de har det nu. Jag skulle tro att de har "rensat upp" rätt mycket i sitt nät de senaste åren.

Det vore intressant att läsa om det finns nån slags utredningar eller liknande kring detta, fast de kanske inte publicerar värsta omfattande rapporterna på så sätt som ibland görs i Sverige?