Forum - Spårvägssällskapet.se

Filen er til Google earth, last ned denne, så skal den la seg åpne

Andy skrev:Filen er til Google earth, last ned denne, så skal den la seg åpne

Bra, Google Earth hade jag ju inte återinstallerat sen mitt diskhaveri för tre veckor sedan. Men nu är de gjort... Tack !

Idag låg det kontaktledningsbryggor på gården. Dessutom låg det delar till ytterligare en växel. Alla växlar som behövs till de nuvarande spåren är redan utlagda, så det kanske blir spår på östra sidan i alla fall, fast asfalten är orörd där ännu.

Kontaktledningsbryggor? Är det nån som projar järnväg som är i farten?

Stefan

För att underlätta snöröjning ska det vara fritt från stolpar mellan spåren.

Harald skrev:För att underlätta snöröjning ska det vara fritt från stolpar mellan spåren.

Ja det förstår jag men duger inte en vanlig bärlina? så långt spann är det väl inte?

Stefan

Bryggorna har nog betalat sig vid första ledningsraset om man kan få ut/in de flesta vagnarna istället för att bli helt lamslagen, eller?

M_M skrev:Bryggorna har nog betalat sig vid första ledningsraset om man kan få ut/in de flesta vagnarna istället för att bli helt lamslagen, eller?

Om en ledning rivs ned lär man ändå göra spänningslöst på hela bangården, du får nog vara glad om man kan undvika att det drabbar trafikspåren...

M_M skrev:Bryggorna har nog betalat sig vid första ledningsraset om man kan få ut/in de flesta vagnarna istället för att bli helt lamslagen, eller?

Nej. Bryggorna räddar inga ras. För övrigt är det inte i första hand på vagnhallsområde sådana förekommer.

//T

De som har projekterat har tydligen ansett att det är lämpligt att använda bryggor på några ställen. Det är inte överallt så den som gillar bärlinor kommer säkert att få se sådana också. Det går att se på mina bilder var det står fackverksstolpar. Det är väl där det ska bli bryggor. Jag har lite svårt att se hur det är tänkt, men allt ska nog uppenbaras en dag, och då lovar jag att ni ska få se bilder.

F.ö. är det väl ingen större konst att ordna så att det går att skilja ifrån hallen utan att trafikspåret blir spänningslöst.

2763 skrev:

M_M skrev:Bryggorna har nog betalat sig vid första ledningsraset om man kan få ut/in de flesta vagnarna istället för att bli helt lamslagen, eller?

Nej. Bryggorna räddar inga ras.

Givetvis inte, men om EN ledning rasar så är det oftast bara just en ledning som rasar när bryggor är inblandade (förutom när Trafikverket stagar upp bryggor med ej förankrade trästockar så att en brygga välter två dagar i rad i Stockholmstrakten ), medan är det bärlinor så är väl risken halvstor att mer än bara en ledning hamnar på sniskan vid ett ras?

Givetvis behöver man troligtvis göra hela kalaset strömlöst vid ett ras men medan reparation pågår av en riven lina så kan man kanske i värsta fall få ut "inlåsta" vagnar på de andra spåren genom att bogsera dem (med vägfordon) fram till spänningsförande tråd...

Har inga bilder, men kan säga att alla tre portarna har nu samma blåa portar.

Hur ser det ut med tidplanen, kommer man att hinna färdigt till den 9 december? Det är ju en del kontaktledning att hänga upp, och det ser inte helt klart på planen heller, även om det mesta av spåren verkar vara på plats.
Det ser dessutom ut som om det blir en växel för spåren mellan hallen och trafikspåret, även om de nog inte blir klara till den 9:de december.
Kan det bli så att hallen inte kommer att ha full kapacitet den 9:de men användas ändå?

Det är ju nästan fyra veckor kvar, så det ska väl gå bra. Nu har man börjat arbeta lite mera intensivt än tidigare. Det var t.o.m. folk där igår på söndagen. Det ligger en växel som delar spår 5 och 6 nu, men asfalten är kvar på planen öster om huset. Man vill kanske ha den kvar så länge som möjligt för transporter till platsen. Det ser ut som om ett par av kontaktledningsbryggorna ska gå även över trafikspåren. Då får man väl stänga av trafiken när de ska upp. Jag undrar om man ska ta ned kontaktledningen eller om man ska ha en maffig kran som kan stå på hallgården och lyfta bryggorna över kontaktledningen. Det skulle vara intressant att se på när de sätter upp de bryggorna.

Som det ser ut nu kommer det att kunna sättas ut vagnar från Slottsskogen måndag 10 dec. Det är ett intensivt arbete som återstår. Mycket kraft har ägnats åt problem inne i hallen, att göra arbetsgraven på spår 5 längre och djupare har bjudit på en del överraskningar. Det visade sig vara 15 m ner till fast berg. Innebar spontning och pålning inomhus. Försenade växlar, och problem att skaffa kontaktledningsmaterial gör att det blir intensivt på slutet, men ser ut att lösa sig. Spåren mellan hallen och trafikspåret kommer inte att vara helt färdigbyggt till 10 dec, problem med husgrunden och behov av transportvägar har gjort att vi väntat med detta bygget. Skiljeväxeln är dock levererad. Det blir två spår ett utefter muren fram till preem-skylten och ett utefter väggen. Lägger ut några bilder inifrån (man har ju nyckel!) och på gården lördag 10 nov.

Tack för information och bilder.

De dåliga grundförhållandena nämns i utredningen 1925 om elektrifiering och motorvagnsdrift, som jag skrev om i Ringlinien 2/2012. Motorvagnshallen skulle byggas av trä. Sten skulle bli dyrare p.g.a. grundförhållandena och plåt skulle bli för fult, vilket man tydligen brydde sig om på den tiden. Men på 1950-talet blev det ändå en hall i betong och tegel. Om det inte var pålat, så måste väl botten vara byggd som en tät låda som flyter på leran?

Harald skrev:Tack för information och bilder.

De dåliga grundförhållandena nämns i utredningen 1925 om elektrifiering och motorvagnsdrift, som jag skrev om i Ringlinien 2/2012. Motorvagnshallen skulle byggas av trä. Sten skulle bli dyrare p.g.a. grundförhållandena och plåt skulle bli för fult, vilket man tydligen brydde sig om på den tiden. Men på 1950-talet blev det ändå en hall i betong och tegel. Om det inte var pålat, så måste väl botten vara byggd som en tät låda som flyter på leran?

Ganska så vanligt när det är stort djup till fast berg är att ha flytande grund. Man får studera ritningarna för att se vilken typ de använd sig av att bygga huset. Om hela huset flyter så är det ingen större risk för sättningsskador vilket däremot kan bli ett problem om delar av huset står på fast berg. Ett problem som kan uppstå med flytande grund är att marken ger vika, inte orkar bära tyngden. Ibland förstärker man under med att bygga en luftficka mellan själva huset och golvet en annan variant är att ha makadam under huset.

Största flytande bygget i Göteborg är Nordstadstorget vilkens flytförmåga regleras med pumpar.

Igår arbetades det med signaleriet. Det såg ut som om man drog kabel till ställverket vid Änggårdsplatsen. Det har också kommit upp en signal vid utdragsspåret:



På hallgården höll man på med asfaltering:

Trevligt!
"Mössa" på de två övre men inte på den nedre ljusöppningen på signalen - varför?

Dum fråga men exakt hur bär man sig åt för att asfaltera i ett spårområde? Samma sätt - vad det nu är - som vid andra hårt avgränsade ytor, och i så fall vad är det för sätt?

Jag antar att det inte är nån höjdare att råka fylla rännorna med asfalt även om det säkert går att skrapa bort.

M_M skrev:Trevligt!
"Mössa" på de två övre men inte på den nedre ljusöppningen på signalen - varför?

För att det inte behövs någon mössa över en svart plåt.

M_M skrev:Dum fråga men exakt hur bär man sig åt för att asfaltera i ett spårområde? Samma sätt - vad det nu är - som vid andra hårt avgränsade ytor, och i så fall vad är det för sätt?

Jag antar att det inte är nån höjdare att råka fylla rännorna med asfalt även om det säkert går att skrapa bort.

Som man ser på bilden går det åt rätt mycket folk. Det låg varm asfalt i flaket som grävaren tog med skopan och lade mellan rälerna och sedan drog gubbarna ut den med rakor. Notera också dunken som syns på bilden. Man kan nog anta att den innehåller någon lämplig vätska som de smörjer in rännorna med så att det är lätt att få bort asfalt ur dem.