Om jeg husker riktig ble det annlagt sporvei i Stavanger. Skinner ble lagt i gaten og en trikk prøvekjørte anlegget. Men det ble med dette og Stavanger solgte skinnene til en høyere fortjeneste enn innkjøpet.
De ble ingen sporvei men Trolleybuss i stede.
Er det noen som har bilder, trasebkart.... you name it om dette prosjektet som nesten ble norges fjerde by med sporvei!
Sporveien i Stavanger
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
-
Nils Carl Aspenberg
- Inlägg: 1999
- Blev medlem: tisdag 02 mars 2004 0:18
- Ort: Oslo
Det ble kjøpt skinner og et ble gjort forberedelser til å legge dem. Det var planlagt å kjøpe brukte vogner fra Oslo, men kostnadsøkningen under første verdenskrig gjorde at prosjektet aldri ble fullført. Det kom nok aldri noen vogn til Stavanger, men sporveien kan jo komme samtidig med Århus, Åbo og Malmø. Planer finnes.
Sporveien i Stavanger
Sporveisprosjektet i Stavanger ble beskrevet inngående i en artikkel i Stavanger Aftenblad 4. august 1979. Som Nils allerede har påpekt, skinner ble aldri lagt i gaten og ingen trikk ble prøvekjørt. Og når du nevner salg av brukte skinner med fortjeneste, så tror jeg heller at du har beskrevet sporveien i Ulricehamn.
Men det ble altså utarbeidet detaljerte planer om et sporveisanlegg i Stavanger i 1916. Anlegget skulle bestå av to normalsporede linjer med en total lengde av 5,43 km. Planene forutsatte enkeltspor, men fordelen med dobbelspor ble diskutert, og senere tatt med i reguleringsplanene. Det skulle anskaffes 10 motorvogner med plass til 18 sittende og 24 stående, altså relativt små vogner. Tilhengere var ikke aktuelt pga. store stigninger. I 1920 ble planene lagt på is pga. økonomiske nedgangstider. I mellomtiden var det gjort en del forberedelser for en kommende sporvei ved gatearbeider, fundamentering etc. Et synlig bevis var Rektor Steens gate, der man frem til 70-tallet kunne se et brolagt felt på den ene siden av gaten, der trikken skulle gått.
Avisartikkelen forholder seg kun til planene og bystyrebehandlingen. En annen kilde beretter om forhandlinger med Kristiania Elektriske Sporvei om overtagelse av prosjektet. KES hadde ved slutten av 1. verdenskrig en del overflødige UEG-vogner, som ville kunne passet perfekt i Stavanger. KES nærmet seg også slutten på konsesjonsperioden i Kristiania. Et rykte forteller at det ble kjøpt inn skinner og en likeretter for bruk i Stavanger. Trolig forlot dette utstyret aldri Kristiania.
Det ble ikke trikk i Stavanger, og i 1921 ble det startet privat bussdrift som først i 1937 ble kommunal. I 1947 kom trolleybussene, som igjen forsvant i 1963. I dag verserer det planer om en bybane, så vi får se om de endelig klarer å få det til.
Men det ble altså utarbeidet detaljerte planer om et sporveisanlegg i Stavanger i 1916. Anlegget skulle bestå av to normalsporede linjer med en total lengde av 5,43 km. Planene forutsatte enkeltspor, men fordelen med dobbelspor ble diskutert, og senere tatt med i reguleringsplanene. Det skulle anskaffes 10 motorvogner med plass til 18 sittende og 24 stående, altså relativt små vogner. Tilhengere var ikke aktuelt pga. store stigninger. I 1920 ble planene lagt på is pga. økonomiske nedgangstider. I mellomtiden var det gjort en del forberedelser for en kommende sporvei ved gatearbeider, fundamentering etc. Et synlig bevis var Rektor Steens gate, der man frem til 70-tallet kunne se et brolagt felt på den ene siden av gaten, der trikken skulle gått.
Avisartikkelen forholder seg kun til planene og bystyrebehandlingen. En annen kilde beretter om forhandlinger med Kristiania Elektriske Sporvei om overtagelse av prosjektet. KES hadde ved slutten av 1. verdenskrig en del overflødige UEG-vogner, som ville kunne passet perfekt i Stavanger. KES nærmet seg også slutten på konsesjonsperioden i Kristiania. Et rykte forteller at det ble kjøpt inn skinner og en likeretter for bruk i Stavanger. Trolig forlot dette utstyret aldri Kristiania.
Det ble ikke trikk i Stavanger, og i 1921 ble det startet privat bussdrift som først i 1937 ble kommunal. I 1947 kom trolleybussene, som igjen forsvant i 1963. I dag verserer det planer om en bybane, så vi får se om de endelig klarer å få det til.
Hur många invånare hade Stavanger år 1916? Ett finskt uppslagsverk från 1930-talet uppger att år 1930 var invånartalet ca 47.000. Vidare står det att de äldsta stadsdelarna finns vid Vågen och nyare bebyggelse har uppstått i sykanten av staden. Fabrikerna ("superb fiskekonservindustri") och fabriksperosnalbostäderna ligger i östkanten av staden. Speciellt denna detalj väcker frågan: vem skulle ha utnyttjat spårvägen? De fabriksanställda skulle knappast ha åkt spårvagn då de bodde på gångavstånd från fabrikerna.
Spårvägsfrågan i Stavanger för tankarna till Lahtis, Finlands 7:e stad fyllde 100 år i går. Ett par år efter att staden fick sina stadsprivilegier (1905) fanns det en grupp köpmän som ville grunda ett spårvägsbolag i staden. De ansåg att trafikförbindelserna hamnen och järnvägsstationen emellan var usla och ville därför bygga en spårvägslinje. Planerna förverkligades aldrig, delvis pga att befolkningsmängden var ringa (ca 4.000 i själva staden + ca 2.000 i intilliggade förstäder), delvis pga brist på kapital.
Lahtis fick aldrig någon spårväg, men trots det har det funnits/finns det två spårvagnar i staden. En fd Åbovagn och HST 19 från Helsingfors. Den senare har vad jag läst rört sej på en 50 m lång bana. Vagnen körde i långsam fart med hjälp av solpaneler.
Piirka
---------------
Språklektion 24 i Mumindalen
arbetskoloni - öppen fångvårdsanstalt avsedd för avtjänande av vissa kortare frihetsstraff eller förvandligsstraff för böter
Spårvägsfrågan i Stavanger för tankarna till Lahtis, Finlands 7:e stad fyllde 100 år i går. Ett par år efter att staden fick sina stadsprivilegier (1905) fanns det en grupp köpmän som ville grunda ett spårvägsbolag i staden. De ansåg att trafikförbindelserna hamnen och järnvägsstationen emellan var usla och ville därför bygga en spårvägslinje. Planerna förverkligades aldrig, delvis pga att befolkningsmängden var ringa (ca 4.000 i själva staden + ca 2.000 i intilliggade förstäder), delvis pga brist på kapital.
Lahtis fick aldrig någon spårväg, men trots det har det funnits/finns det två spårvagnar i staden. En fd Åbovagn och HST 19 från Helsingfors. Den senare har vad jag läst rört sej på en 50 m lång bana. Vagnen körde i långsam fart med hjälp av solpaneler.
Piirka
---------------
Språklektion 24 i Mumindalen
arbetskoloni - öppen fångvårdsanstalt avsedd för avtjänande av vissa kortare frihetsstraff eller förvandligsstraff för böter
Sporveien i Stavanger
Stavanger hadde ca 40 000 innbyggere på den tiden da sporveisplanene ble lansert. Dette kan synes lite, men husk at det var helt vanlig at byer på denne størrelsen hadde sporvei, både i Skandinavia og på kontinentet. Åbo hadde 45 000 innbyggere i 1920, og sporvei. At det kunne være lønnsomt å fylle en sporvogn med 30 passasjerer og kjøre 2-3 km synes utenkelig i dag, men den gang brukte hele middelklassen sporvogn, og etter hvert også arbeiderklassen, som nå kunne bosette seg lenger unna fabrikkene. Det var sporvognene som gjorde det mulig for byene å vokse. I byer uten sporvei kom utviklingen senere.