Körstil i tuben (Sthlm)

[LarsM]

Som regelbunden läsare på forumet och som "lekmanna"-resenär i tuben får man ibland sina funderginar över körstilen som olika tub-förare har.

Är det så svårt att bromsa mjukt och med bara varierande tryck? Antar att det är en ren intressesak från förares sida att köra mjukt.. eller är vissa stäckor mycket mer svårkörda? I jämförelse med ex.vis tåg så varierar väl inte miljön (backar/väder osv) lika mycket som gör att det blir svårkört.

Ex.vis på tub3 åker man ibland en ryckig färd även i C20-vagnar och när det är 5 minuters-trafik (Västa Skogen-Kungsträdgården).
Inte hoppar börvärdena upp och ner helt oförutsägbart där? Vissa förare ligger ju och kör fullt blås, hård broms och sedan ligger in på plattformarna och släpper broms/hård-bromsar.. istället för att göra en mjuk skön inbromsning med bara varierande tryck.

funderingar?

[Cero]

Det är mer kurvor osh backar i tunnelbanan än vad man som resenär normalt upplever och i många fall leder detta till hastighetsbegränsningar. Speciellt gäller detta tub1. Även tub2 och 3 har en del långa backar där det iofs är maxfart som gäller men i långa utförslöpor som Västra skogen-Stadshagen eller Tekniska högskolan-Universitetet-Bergshamra kan en oförsiktig förare lätt komma upp i farter där hastighetsbegränsningen träder in.

En sträcka som jag tycker ända sedan C4-ornas dagar skiljde agnarna från vetet är Midsommarkransen-Liljeholmen norrut, där första halvan är kraftig nedförsbacke med 50-begränsning med omslag till 80 när man når "botten". De som är riktigt proffsiga klarar den backen utan märkbara inbromsningar eller att HS griper in.

En annan sträcka som förefaller knepig är Hornstull söderut, där det förvisso är 80 km/h men nedförsbacke första sträckan efter stationen. Slipade förare slår ifrån precis så att tåget når "botten" strax under tillåten maxfart. Detta har blivit tydligare iom införandet av C20 som accelererar snabbare än Cx.

/Cero

[Lars Ödlund]

Nu har ju jag aldrig kört C20 utan "bara" C4 tom C15 men det finns ju väldigt många orsaker till att färden inte blir perfekt alltid utan att det enbart är förarens fel, en garvad förare kan i många fall förutse vad som ska komma och anpassa körningen efter detta, men det tar ett bra tag innan man når den nivån, sedan var vagnmaterialet i alla fall på min tid väldigt växlande i beteende, beroende vilken vagn som gick som ledande och tågets sammansättning i övrigt.

Numera finns ju belyst hastighetsmätare i vagnarna men det kom ju först med C14/15 (hastighetsmätare utan belysning kom iom C6:an).
Innan dess körde man på känn vilket kunde vara nog så svårt ibland, vagnarna i den äldre generationen var också väldigt individuella när man fick "H summer" så det undvek i alla fall jag i det längsta, en annan intressant nedförsbacke förutom dem Cero räknat upp är Vårby Gård s-ut.

//Lars

[A-train]

Signalsysytemet i tunnelbanan är inte på något sätt ett hjälpmedel för föraren att köra mjukt.Varken med det gamla eller nya systemet.Ingen försignalering finns som skulle underlätta oerhört med tåg framför ,signal i stopp,hastighetsbegränsningar.En erfaren förare kan köra på känn men alla har inte den förmågan,det man brukar kalla körkänsla.

[Sterner]

Det går att köra betydligt bekvämare med tunneltågen än vad ni kan föreställa er. Många tunneltågförare bryr sig överhuvudtaget inte om att försöka köra bekvämt men den lilla andel som bryr sig bevisar med all tydlighet att det går att köra bekvämt med alla vagnkombinationer och på alla tre banorna. Heder åt de tunneltågförare som lägger manken till och kör så bekvämt det går.

[Ingmar]

Det går att köra betydligt bekvämare med tunneltågen än vad ni kan föreställa er. Många tunneltågförare bryr sig överhuvudtaget inte om att försöka köra bekvämt men den lilla andel som bryr sig bevisar med all tydlighet att det går att köra bekvämt med alla vagnkombinationer och på alla tre banorna. Heder åt de tunneltågförare som lägger manken till och kör så bekvämt det går.

Jo nog är det så som Sterner skriver, anstränger man sig går det att köra mjukt. Det gick alldeles utmärkt att göra inbromsningar vid stationer utan att folk "for som vantar" i vagnarna, genom att ansätta mindre broms i ett tidigare skede. "Knorren" var att släppa bromsen precis innan tåget stannade. Det kunde resultatera i "omärkliga stopp".
Naturligtvis kan saker inträffa som gör att det blir svårare att köra mjukt, exempelvis ett "mindre lämpligt sammansatt tåg"; där det blir ryck vid uppkoppling och inbromsning, eller folk som rycker i dörrarna. Själv körde jag mestadels C4 och C6 men det var inte svårt att - under normala omständigheter - hantera dessa tåg så det blev mjukkörning. Hastighetsmätaren i C6 hade man ingen större glädje av beträffande H-summer. När det började "sjunga" i vagnen visste man att man var nära H-summer. Att hantera C4-or i längre nedförsbackar gick bra med en speciell teknik; att gå ner på 0-läge och sedan direkt gå upp på 2-läget, genom att sedan försiktigt ansätta bromsen under kortare tider kunde man undvika H-summer. På C4-orna fick man med tiden en känsla för när man närmade sig H-summer.
Dessutom gäller det som förare att vara förutseende, att helt enkelt planera körningen. Att oförutsedda saker kan ske är inget jag som förare kan planera för, vilket jag däremot kan göra för exempelvis vetskapen om kommande restriktivt hastighetsbesked eller permanent/tillfällig hastighetsbegränsning, att utnyttja uppförsbacke tillsammans med bromsförberedelse (C4) inför stationsankomst (exempelvis SLU norrut) och inte "kasta mig" på bromsen direkt efter att ha fört kontrollerveven till 0-läge.

Hälsningar
Ingmar

[hupp]

Det går att köra betydligt bekvämare med tunneltågen än vad ni kan föreställa er. Många tunneltågförare bryr sig överhuvudtaget inte om att försöka köra bekvämt men den lilla andel som bryr sig bevisar med all tydlighet att det går att köra bekvämt med alla vagnkombinationer och på alla tre banorna. Heder åt de tunneltågförare som lägger manken till och kör så bekvämt det går.

Precis vad jag tänkte skriva

Men i rusningen är det jäkla svårt att få till det, hur uppmärksam man än är eftersom man aldrig riktigt vet var föregående tåg befinner sig. Man kan lösa det genom att köra i 30-50 överallt men inte heller det är någon perfekt lösning, jag har lärt mig ungefär vart jag får summer om jag har ett tåg framför mig men man kan aldrig veta exakt. Dessutom känns det som att trafikanterna hittar på något att klaga på hur man än gör. Antingen kör man för ryckigt eller så är man för sen. Därför kan jag tänka mig att vissa förare skiter i att engagera sig i sin körning.

Jag personligen kör mjukt för min egen skull och ibland för de äldres. Dessutom gör summerljudet mig GALEN

[Förare 37368]

Hej allesammans,

Egentligen är det ingen som helst konst att köra mjukt och fint så länge man inte har något tåg framför, eftersom man vet (eller iaf borde veta) vilka maxhastigheter som gäller vart.

På CX-tåg som ej är anpassade för nya signalsystemet (d.v.s. alla utom C14-15) finns ingen börmätare, utan man har 3 lampor som lyser L, M eller H som motsvarar 15, 50 eller 80 km/h. Tyvärr är dessa lampor inte intrimmade mot tågets hastighetsmätare, d.v.s. ett tåg kan automatbromsa redan vid 45 km/h om man har M-signal, medan ett annat kan köras i 55 innan det händer något. Dessutom är det endast - som någon här påpekade - vissa tåg som har belysning på hastighetsmätaren (C6H, C8H, C14, C15), så mycket körning är på känn.


Jag tycker däremot det är ett principiellt fel att så fort man överskrider hastigheten så lägger tåget i fullbroms på en gång, och sedan släpper den från max till inget bromstryck alls när man kommit ned i hastighet. Hade automatbromsen istället tagit 2 sekunder på sig att gå från min till maxbromstryck hade det blivit mycket mjukare.

Ett (enligt mig) intressant ställe i systemet är spår 2 vid kungsträdgården: De inkommande tågen har M-signal första halvan av perrongen och får sedan L i mitten av perongen. De allra flesta förarna kör maxfart (50 km/h) in på perrongen och låter ATP bromsa ned (då hamnar man ganska lagom långt in på perrongen för att öppna dörrarna och behöve inte köra fram sista biten i 15 km/h). Ryckigt, men snabbt och praktiskt. Alternativet är att bromsa ner till 15 innan mitten på perrongen, men då slår ATP ändå till i mitten eftersom man måste kvittera L-signalen när man fått den (för er oinvigda: "kvittera" innebär att man trycker på en knapp som säger "OK, jag är med på att det är 15" efter det att man fått L-signal. Annars bromsar tåget ned till 0, som en säkerhetsåtgärd ifall föraren t.ex. skulle ha svimmat). Om man då kör CX, så hinner man trycka på kvitteringsknappen innan bromsarna slår till och passagerarna märker inget. Kör man C20 däremot, så spelar det ingen roll hur snabbt man trycker på kvitteringsknappen för att bromsarna hinner alltid slå till innan systemet förstår att man kvitterat (j-kla C20-dator), och då blir det ryckigt som f-n...

Visste ni förresten att C20 går på en 486SX 25MHz-processor på vilken windows 3.11 snurrar?

C6H forever!

[Kalle]

Visste ni förresten att C20 går på en 486SX 25MHz-processor på vilken windows 3.11 snurrar?

C6H forever!

I bildskärmen (IDU:n) Ja, men resten är andra saker...
Någon som vet siffran på hur många datorer det är i en vagn?
Tänkte räkna lite i huvudet och se om det går ihop.

[Tutf tub 1,2,3]

Det är 72 datorer i en vagn har jag för mig.. Säkert fel...

[Bussföraren]

Jag personligen kör mjukt för min egen skull och ibland för de äldres. Dessutom gör summerljudet mig GALEN

Bra. Då åker jag helst med dig i fortsättningen (innan du blir galen).

[Besser V]

Jag tycker däremot det är ett principiellt fel att så fort man överskrider hastigheten så lägger tåget i fullbroms på en gång, och sedan släpper den från max till inget bromstryck alls när man kommit ned i hastighet. Hade automatbromsen istället tagit 2 sekunder på sig att gå från min till maxbromstryck hade det blivit mycket mjukare.

Automatbroms?! Aldrig hört att det finns något som heter så!