Detta stämmer väl inte helt och hållet med begreppet arkeologi här på forumet. Men spårvägsanknytning har det absolut! Någon som ser varför...?
Arkeologi...?
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Visa bilder på spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik här!
Allmänna forumregler
Visa bilder på spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik här!
Allmänna forumregler
Arkeologi...?
Detta stämmer väl inte helt och hållet med begreppet arkeologi här på forumet. Men spårvägsanknytning har det absolut! Någon som ser varför...?
-
Gunnar Ekeving
jag tror också det är f d snabbspårvägs-/stadsbanereservatet i Kålltorp. Tanken var väl att stadsbanan från centrala stadsdelarna skulle ha en station i berget under västra Lunden. Efter denna station skulle banan dela sig i en gren mot Angered och Bergsjön, och på sikt ytterligare en gren via bergstation under Östra Lunden - fram ur berget bakom Lilliegatan - det avbildade reservatet - befintlig spårväg - nytt spår till Munkebäckstorg - befintlig spårväg - Östra sjukhuset - Partille.
Reservatet låg kvar obebyggt under lång tid. Under några år på 1970-talet bodde jag i det hus som jag förmodar syns i bakgrunden på första bilden. Nedanför huset, där stadsbanan var tänkt att komma fram ur berget, fanns ett område som uppenbarligen lämnats orört i avvaktan på stadsbanan; de byggnader som fanns var gamla och förfallna, de annars så prydliga lytktstolparna saknades, istället fanns ålderdomliga armaturer på trästolpar med blanktråd, trottoaren upphörde. Jag gissar att detta "normaliserats" nu när man sedan länge givit upp tanken på stadsbana.
Ett annat "reservat" i Göteborgs östra utkanter, men som dock kom till användning, var den redan i början av 1950-talet påbörjade sträckningen Vidkärr - Ö Sjukhuset. När stadsbanetänkandet var som mest aktuellt under rekordåren på 1960-talet blev yttre delen av denna bandel utdömd såsom icke hållande stadsbanestandard. Dessutom skulle den vidare utbyggnaden till Partille underlättas av en västligare sträckning. Den sedan länge färdigsprängda skärningen blev därför igenfylld - för att i början av 1980-talet åter bökas upp för att möjliggöra spårvägens färdigställande
Reservatet låg kvar obebyggt under lång tid. Under några år på 1970-talet bodde jag i det hus som jag förmodar syns i bakgrunden på första bilden. Nedanför huset, där stadsbanan var tänkt att komma fram ur berget, fanns ett område som uppenbarligen lämnats orört i avvaktan på stadsbanan; de byggnader som fanns var gamla och förfallna, de annars så prydliga lytktstolparna saknades, istället fanns ålderdomliga armaturer på trästolpar med blanktråd, trottoaren upphörde. Jag gissar att detta "normaliserats" nu när man sedan länge givit upp tanken på stadsbana.
Ett annat "reservat" i Göteborgs östra utkanter, men som dock kom till användning, var den redan i början av 1950-talet påbörjade sträckningen Vidkärr - Ö Sjukhuset. När stadsbanetänkandet var som mest aktuellt under rekordåren på 1960-talet blev yttre delen av denna bandel utdömd såsom icke hållande stadsbanestandard. Dessutom skulle den vidare utbyggnaden till Partille underlättas av en västligare sträckning. Den sedan länge färdigsprängda skärningen blev därför igenfylld - för att i början av 1980-talet åter bökas upp för att möjliggöra spårvägens färdigställande
Visst är det spårvägsreservatet i Kålltorp!
Snart ett minne blott, eftersom mycket pekar på att marken kommer att bebyggas med bostäder inom en snar framtid. Daghemmet vi ser är en modulbyggnad för att lätt kunna tas bort om spårvägsplanerna hade blivit aktuella igen, men nu sätts sista spiken i kistan.
Jag vet inte exakt när reservatet lades ut men på stadsplanen från 1943 är det i alla fall med.
Lyktstolpen till höger på översta bilden blev aldrig riktigt färdig. Och pinnen i mitten har nog någon slags funktion för att mäta vattennivån i marken, det är ganska sankt här...
Jag gissar att du menar de två bostadshusen på det som heter Lilla Kärralundsgatan idag (tidigare Nobelgatan), ungefär där det stora hyreshusets garage slutar. Dessa två hus står fortfarande kvar och ser lika glömda ut än idag.
Var kan man hitta mer information om tunneln och den vidare vägen in mot centrum?
Snart ett minne blott, eftersom mycket pekar på att marken kommer att bebyggas med bostäder inom en snar framtid. Daghemmet vi ser är en modulbyggnad för att lätt kunna tas bort om spårvägsplanerna hade blivit aktuella igen, men nu sätts sista spiken i kistan.
Jag vet inte exakt när reservatet lades ut men på stadsplanen från 1943 är det i alla fall med.
Lyktstolpen till höger på översta bilden blev aldrig riktigt färdig. Och pinnen i mitten har nog någon slags funktion för att mäta vattennivån i marken, det är ganska sankt här...
Jag gissar att du menar de två bostadshusen på det som heter Lilla Kärralundsgatan idag (tidigare Nobelgatan), ungefär där det stora hyreshusets garage slutar. Dessa två hus står fortfarande kvar och ser lika glömda ut än idag.
Var kan man hitta mer information om tunneln och den vidare vägen in mot centrum?
Inte spårvägsreservat, stadsbanereservat (det vill i princip säga tunnelbana)
I alternativ "snabbspårväg" fanns dagens linjesträckningar kvar. Denna gräsmatta har aldrig varit tänkt för spårväg.
När det gäller sträckan upp mot angered/bergsjön vill jag påpeka att de ej var tänkta att gå denna väg vare sig i en eller tvåbanesystemet.
//Tony
I alternativ "snabbspårväg" fanns dagens linjesträckningar kvar. Denna gräsmatta har aldrig varit tänkt för spårväg.
När det gäller sträckan upp mot angered/bergsjön vill jag påpeka att de ej var tänkta att gå denna väg vare sig i en eller tvåbanesystemet.
//Tony
Med reservation för tyckfel.
-
Gunnar Ekeving
Eftersom reservatet fanns åtminstone 1943 kanske det från början var ett "lokalbanereservat" - så kallades väl det spårtrafiksystem som var påtänkt på 1930-talet. Termen "snabbspårväg" dök nog upp senare i Göteborg, och användes synnerligen frekvent under 1960-talet, i varje fall fram till dess Snabbspårvägsutredningen kommit fram till att det, när man extrapolerade stadens dåvarande tillväxtkurva, behövdes en Stadsbana (tunnelbana) för att transportera de gigantiska mängderna göteborgare som förväntades finnas under 1900-talets sista decennier.
Jag har bestämt för mig att Snabbspårvägsutredningen föreslog att banorna från Bergsjön och Angered skulle gå ihop i trakten av Gamlestaden, sedan i tunnel via Redbergsplatsen - Västra Lunden - Ullevi - i Fattighusån (en ny vattenspegel skulle ordnas ovanpå tunneln) - station under Brunnsparken - station under Stora Otterhällan? - station under Järntorget - Sveaplan - upp ur tunneln och anslutning till befintlig banvall vid Linnéplatsen.
Jag har bestämt för mig att Snabbspårvägsutredningen föreslog att banorna från Bergsjön och Angered skulle gå ihop i trakten av Gamlestaden, sedan i tunnel via Redbergsplatsen - Västra Lunden - Ullevi - i Fattighusån (en ny vattenspegel skulle ordnas ovanpå tunneln) - station under Brunnsparken - station under Stora Otterhällan? - station under Järntorget - Sveaplan - upp ur tunneln och anslutning till befintlig banvall vid Linnéplatsen.
Redan då Hisingsbanan projekterades talades det om Stadsbana, alltså under slutet av 1930-talet.Gunnar Ekeving skrev:Eftersom reservatet fanns åtminstone 1943 kanske det från början var ett "lokalbanereservat" - så kallades väl det spårtrafiksystem som var påtänkt på 1930-talet. Termen "snabbspårväg" dök nog upp senare i Göteborg, och användes synnerligen frekvent under 1960-talet, i varje fall fram till dess Snabbspårvägsutredningen kommit fram till att det, när man extrapolerade stadens dåvarande tillväxtkurva, behövdes en Stadsbana (tunnelbana) för att transportera de gigantiska mängderna göteborgare som förväntades finnas under 1900-talets sista decennier.
Jag har bestämt för mig att Snabbspårvägsutredningen föreslog att banorna från Bergsjön och Angered skulle gå ihop i trakten av Gamlestaden, sedan i tunnel via Redbergsplatsen - Västra Lunden - Ullevi - i Fattighusån (en ny vattenspegel skulle ordnas ovanpå tunneln) - station under Brunnsparken - station under Stora Otterhällan? - station under Järntorget - Sveaplan - upp ur tunneln och anslutning till befintlig banvall vid Linnéplatsen.
I övrigt är din beskrivning av stadsbanans huvusträckning i huvudsak korrekt. (det finns vissa variationer vad avser en och tvåbanesystemet)
Kålltorpgrenen skulle anslutit vid Station "Ränten" mellan Redbergsplatsen och Brunnsparken. Märk väl att mellan "E6" och Åkareplatsen skulle banan gått i dagen!
//Tony
//Tony
Med reservation för tyckfel.