Hur många C4/C5 finns bevarade?

[Byggare Bob]

Men glöm inte att 2182, 2208, 2367 samt 2415 är målade i samma ljusa gröna kulör, alltså måste 2548 målas om i samma gröna kulör som dem, eller så får man måla om de 4 C2/C3 vagnarna också. Teckensnittet för nummer på 2548 skall vara lika som 2367 samt 2415 har, alltså SL grotesk som användes fr.o.m 1955.

Men vad är det som säger att 2548 MÅSTE vara i original från 1960-talet
Förlåt om jag låter negativ, men tanken bakom museivagnarna är ju inte ett krav på att de skall se ut som de gjorde när de levererades, utan att de överhuvudtaget har bevarats till eftervärlden.

Men om vi nu får en intressegrupp bakom C2-tåget, så kan vi ju börja samla in pengar till originalskicket (vilket i princip borde vara omöjligt om nu inte någon har samlat en komplett inredning från C2/C4,
Connex eller Tågia har det inte!!!)

[MA]

Jo, det är sant det.
Antingen bevarar man vagnen som den är, dvs efter sin trafik tid.
man snyggar bara till de tsom behövs.
Men annars är ju museivagnarna 2182, 2208, 2367 och 2415 någon typ av "bastader".
Eftersom man har fixat till dom till ett utsende dom aldrig haft i trafik.
Antingen hade man kunnat behålla dom som dom såg ut, eller så hade man även fixat till belysningen, för den saknar jag alra mest på på dom.
MA

[M224]

Antingen hade man kunnat behålla dom som dom såg ut, eller så hade man även fixat till belysningen, för den saknar jag alra mest på på dom.
MA

Vilken belsyning saknar du?

[M224]

Men glöm inte att 2182, 2208, 2367 samt 2415 är målade i samma ljusa gröna kulör, alltså måste 2548 målas om i samma gröna kulör som dem, eller så får man måla om de 4 C2/C3 vagnarna också. Teckensnittet för nummer på 2548 skall vara lika som 2367 samt 2415 har, alltså SL grotesk som användes fr.o.m 1955.

Men vad är det som säger att 2548 MÅSTE vara i original från 1960-talet
Förlåt om jag låter negativ, men tanken bakom museivagnarna är ju inte ett krav på att de skall se ut som de gjorde när de levererades, utan att de överhuvudtaget har bevarats till eftervärlden.

Men om vi nu får en intressegrupp bakom C2-tåget, så kan vi ju börja samla in pengar till originalskicket (vilket i princip borde vara omöjligt om nu inte någon har samlat en komplett inredning från C2/C4,
Connex eller Tågia har det inte!!!)

Jag menar bara att även C4:an ska vara ljusgrön som de andra, eller föredrar ni att en vagn har en avikande kulör gentemot de andra? Jag har aldrig nämt något om att de ska se ut som vid leverans, de gör ju inte heller C2/C3 vagnarna. Men jag tycker att alla borde ha samma kulör.

[Joakim Runnedal]

Det här med originalmålning och originalinredning är onekligen ett intressant område. Det finns både historieskrivnings-, tekniska-, praktiska och inte minst ekonomiska aspekter att ta hänsyn till. Vad är syftet med att spara ett föremål eller en miljö till eftervärlden? Det torde ju vara att visa ett exempel på något som en gång varit. Men frågan är vilken tidsepok vill man visa om föremålet/miljön i fråga har omvandlats under den tid det brukats? De sparade C2-C3-C4-orna såg ut på ett sätt vid respektive vagns leveransdatum, det kan vi kalla originalversionen. Men sedan har de ju reviderats under sin livstid, kanske både en och flera gånger. Vilken tidpunkt vill man "frysa"? Jag tror man kan ha många olika uppfattningar om detta, ingen är nog mer "rätt" än en annan. Men man bör vara konsekvent, d v s om man vill att det ska vara originalversionen som ska visas så bör man hålla sig till denna så långt det är möjligt. Om det är en senare version man vill visa, bör man istället försöka återskapa denna så långt det är möjligt. Om man t ex vill visa ett tunneltåg såsom det såg ut på 1950-talet (som vad jag förstår är syftet med C2-C2-C3-C2-tåget, inte minst med tanke på reklamskyltarna i vagnarna) borde man således målat det i den mörkare gröna originalkulören. Vill man visa en C4:a som den såg ut på 80-talet kan 2548 behålla nuvarande målning eller målas blå med vit rand eller återfå den mörkare gröna originalmålningen. Alla dessa färgsättningar förekom på C4:or på 80-talet. Personligen har jag en dragning åt originalutförande så långt det är möjligt, men det är som sagt min åsikt. Jag tycker således att man skulle försöka återskapa C4 2548 till originalutförande. Sen har vi naturligtvis de inledningsvis nämnda praktiska, tekniska och ekonomiska aspekterna. Finns det inte originaldetaljer sparade kan det bli svårt. Eller kosta på tok för mycket. Då är det bättre att låta den vara som den är. Men då upplysa om det på lämpligt sätt: "Vagntyp C4 - såsom den kunde se ut ca 1990."

[Byggare Bob]

Bra Joakim, du ser poängen i det hela...

Vi skall vara väldigt glada att SL/Connex överhuvudtaget har ett C2/C3/C4-tåg att kunna visa upp för omvärlden.

Orsaken till att tågen sedan inte har reviderats till "originalutförande" inredningsmässigt hänger på som jag tidigare sagt att det troligen inte finns kvar några originaldelar från 1950/60/70-talet.

En billigare lösning anser jag är, att man istället bör byta ut reklamen och destinations/sidoskyltarna i vagnarna så att de speglar cirka 1980-1990-tal.
En mycket billigare och enklare åtgärd, eftersom reklamaffischer och sidoskyltar borde gå attt skapa på nytt i efterhand.

[Kvarne]

En billigare lösning anser jag är, att man istället bör byta ut reklamen och destinations/sidoskyltarna i vagnarna så att de speglar cirka 1980-1990-tal.
En mycket billigare och enklare åtgärd, eftersom reklamaffischer och sidoskyltar borde gå attt skapa på nytt i efterhand.

...Eller låna från Spårvägsmuseum....

[Lars Stegenius]

Vi skall vara väldigt glada att SL/Connex överhuvudtaget har ett C2/C3/C4-tåg att kunna visa upp för omvärlden.

Orsaken till att tågen sedan inte har reviderats till "originalutförande" inredningsmässigt hänger på som jag tidigare sagt att det troligen inte finns kvar några originaldelar från 1950/60/70-talet.

Ett exempel på det som inte längre finns är lysrörsbelysning som drivs med 700 volt. Alla vi som var med minns väl blinkandet i belysningen vid varje strömgap och klonket från polvändningsreläet.

I övrigt är det bara att hålla med - SL kunde mycket väl ha tyckt att det räckte med C2an på Spårvägsmuseum och skrotat resten av vagnarna.

Personligen tycker jag det är helt OK att 2548 behålls i sitt "senaste" skick, alltså det skick den hade när den ställdes undan, dock efter en mindre uppfräschning. Det är viktigare att få den körbar igen.

//Lars S

[Joakim Runnedal]

Alla vi som var med minns väl blinkandet i belysningen vid varje strömgap och klonket från polvändningsreläet.

Ja visst minns vi det!! Underbart!! Trist att aldrig mer få uppleva det, men, men, man får som sagt glädjas åt det som finns kvar!

Tänk egentligen vilka underbara ljud de gamla vagnarna erbjöd oss trafikanter/förare: Snabblossventilen, körveven, tidmagnetventilen, polvändningsreläet, lastväxeln, kompressorn, motorgeneratorn, tyfonen, hyttdörrspanjoletten, den pneumatiska vindrutetorkaren, koppellossventilen, och inte minst nödbromsen, "pysaren", med efterföljande uppladdning!

[Lars Stegenius]

Tänk egentligen vilka underbara ljud de gamla vagnarna erbjöd oss trafikanter/förare: Snabblossventilen, körveven, tidmagnetventilen, polvändningsreläet, lastväxeln, kompressorn, motorgeneratorn, tyfonen, hyttdörrspanjoletten, den pneumatiska vindrutetorkaren, koppellossventilen, och inte minst nödbromsen, "pysaren", med efterföljande uppladdning!

Sluta nu innan jag faller i gråt!!! Jag kan höra alla ljuden i mitt inre öra!!!

//Lars S

[Byggare Bob]

För att inte tala om när det var is på strömskenan, då var barndomens tunnelbaneresor väldigt spännande, det blixtrade både här och där, och all elektrisk utrustning levde sitt eget liv...

[Joakim Runnedal]

Sluta nu innan jag faller i gråt!!! Jag kan höra alla ljuden i mitt inre öra!!!

*skrattar högt* Javisst kan man det!!

[Ingmar]

Joakim Runnedal skrev:
Tänk egentligen vilka underbara ljud de gamla vagnarna erbjöd oss trafikanter/förare: Snabblossventilen, körveven, tidmagnetventilen, polvändningsreläet, lastväxeln, kompressorn, motorgeneratorn, tyfonen, hyttdörrspanjoletten, den pneumatiska vindrutetorkaren, koppellossventilen, och inte minst nödbromsen, "pysaren", med efterföljande uppladdning!

Precis!

Det var en sann fröjd att köra/åka i dessa vagnar.

Glöm inte heller det distinkta pyset som (ofta) uppstod då man släppte körveven, naturligtvis med tillräckligt högt bromstryck. Annars blev det en riktig "pysare" (nödbroms) .
Dessutom dessa underbara ljud som alstrades då man "slog ur" bromsklubban och lade fartnyckeln i 0-läge!

Tidmagnetventilen hade ju två skilda ljudsensationer att erbjuda: dels då den "trädde i funktion" (utan att utlösa "pysare") ett kort och abrupt avbrutet "fnys" då tillräckligt bromstryck uppnåtts, dels när den återmatades med luft efter det att man klarat en uppsummer. Det sistnämnda ljudet lät som en kort snarkning.

Vid uppladdning från nödbroms uppstod också ett speciellt ljud, nästan som en "skrikande gris" .
Fick aldrig veta varifrån i bromssystemet det kom, men ett klart diggabelt ljud.

Tyfonerna var ju av två fabrikat; WABCO (D5 eller C5 horn var det visst) och Kockums Supertyfon. Den förra var inte mycket att orda om, ett ganska gnälligt skrik, att jämföra med Kockumstyfonen - med metalltratt.
Man kunde nästan känna ljudvibrationerna i luften. Det var alltid trevligt att prova Kockumsblåsan i vissa tunnelavsnitt!
C5-orna hade en speciell manövreringsknapp för tyfonen, en cirkulär mönstrad trycknapp (fotmanövrerad) mer distinkt än C4:ornas "fotplatta med hävarm".
Alla C5:or hade Kockumstyfon.


Lastväxeln "suckade" tungt efter dörrständningsmanöver, och man kunde ofta höra den röra sig innan "sucken".
Det var också skillnad på hur tågen uppförde sig vid den slutliga inbromsningen, beroende på hur spärrmagnetventilen arbetade. Den ombesörjer att luftbromsen tar över när bromsverkan från motorerna blir för låg. Ibland kände man riktigt hur det ryckte till i tåget när spärrmagnetventilen "tog över" bromsarbetet.

Snabblossläget erbjöd lite varierande ljud! På vissa vagnar var ett rör draget från förarbromsventilen ner genom hyttgolvet. Då blev det inte något direkt diggabelt ljud. Men på andra vagnar saknades röret utan utloppet var försett med en ljuddämpare. Denna kunde om "häftigare" ljud önskades lätt lossas en aning. Snacka om evakueringsljud !


Ja, det finns så mycket trevliga minnen av dessa vagnar.


Hälsningar
Ingmar, fd tutf LI

[Byggare Bob]

Vid uppladdning från nödbroms uppstod också ett speciellt ljud, nästan som en "skrikande gris" .
Fick aldrig veta varifrån i bromssystemet det kom, men ett klart diggabelt ljud.

Det var väl inte bara då, även vid aktivering efter byte av körända vid ändstation förekom detta "skrikande"; det började med ett svagt "pysch" igenom hela tåget vagn för vagn, varefter omformaren i varje vagn slog till med ett stigande hummande

(ja hur beskriver man det bättre???, ni som minns ni vet ju vad jag menar, men för er övriga?)

[M224]

Alla vi som var med minns väl blinkandet i belysningen vid varje strömgap och klonket från polvändningsreläet.

Ja visst minns vi det!! Underbart!! Trist att aldrig mer få uppleva det, men, men, man får som sagt glädjas åt det som finns kvar!

Tänk egentligen vilka underbara ljud de gamla vagnarna erbjöd oss trafikanter/förare: Snabblossventilen, körveven, tidmagnetventilen, polvändningsreläet, lastväxeln, kompressorn, motorgeneratorn, tyfonen, hyttdörrspanjoletten, den pneumatiska vindrutetorkaren, koppellossventilen, och inte minst nödbromsen, "pysaren", med efterföljande uppladdning!

Snälla sluta påminn mig, jag saknar ljudet från snabbloss, lastväxeln, komressorerna, alla omformare, dörrar mm samt nödbroms så det är inte sant. Borde spelat in alla ljud medans jag hade chansen

[Ingmar]

Vid uppladdning från nödbroms uppstod också ett speciellt ljud, nästan som en "skrikande gris" .
Fick aldrig veta varifrån i bromssystemet det kom, men ett klart diggabelt ljud.

Det var väl inte bara då, även vid aktivering efter byte av körända vid ändstation förekom detta "skrikande"; det började med ett svagt "pysch" igenom hela tåget vagn för vagn, varefter omformaren i varje vagn slog till med ett stigande hummande

(ja hur beskriver man det bättre???, ni som minns ni vet ju vad jag menar, men för er övriga?)

Helt riktigt, blev lite väl kortfattat i min beskrivning .
Tack för kompletteringen .

Hälningar
Ingmar Ingemansson, fd tutf LI som gick utbildningen tillsammans med Joakim Runnedal -88, under AGR´s kunniga ledning. AGR ordnade också fram C5:orna vid några tillfällen åt oss.

[Pontus]

Ni får ta en tur till skrotspåren i HY. Har man tur (vilket inte är ofta) så står någon av skrotvagnarna aktiverade, och man kan lyssna till kompressorn en lugn sommarkväll... Just nu kan jag från köksfönstret "bara" vila ögonen på en strippad vagn 2659 (ej aktiverad) som saknar både fram- och baklyktor och en mängd stolsdynor... Den går nog till skrot snart...
Ska nog gå och sätta mig i köket med en kopp te när allt kommer omkring...

Alla vi som var med minns väl blinkandet i belysningen vid varje strömgap och klonket från polvändningsreläet.

Ja visst minns vi det!! Underbart!! Trist att aldrig mer få uppleva det, men, men, man får som sagt glädjas åt det som finns kvar!

Tänk egentligen vilka underbara ljud de gamla vagnarna erbjöd oss trafikanter/förare: Snabblossventilen, körveven, tidmagnetventilen, polvändningsreläet, lastväxeln, kompressorn, motorgeneratorn, tyfonen, hyttdörrspanjoletten, den pneumatiska vindrutetorkaren, koppellossventilen, och inte minst nödbromsen, "pysaren", med efterföljande uppladdning!

[Gunnar Eriksson]

Härlig uppräkning av en massa gamla ljud.
Ska man uppleva något maximalt så är det med ALLA sinnen.

Fast jag tycker ni har glömt bort några ljud:

1. Ljudet när vagnen krängde så kopplet for iväg åt sidan med ett klonk
2. De gifta C2 som INTE hade snabbloss utan det där ljudet när luften långsamt pyste ut och pyste och pyste när bromsen lossades. Å andra sidan kunde de stå stilla vid station med endast 3 kg tryck.
3. Klickandet i reläerna när klarsignalen bröts. Och både klick och kluck någonstans ifrån när den kom tillbaka.

Sedan är ju som alltid radion med dess olika ljud en härlig del i ljudbilden.

Vänliga hälsningar

Gunnar Eriksson

[M224]

Härlig uppräkning av en massa gamla ljud.
Ska man uppleva något maximalt så är det med ALLA sinnen.

Fast jag tycker ni har glömt bort några ljud:

1. Ljudet när vagnen krängde så kopplet for iväg åt sidan med ett klonk

Vänliga hälsningar

Gunnar Eriksson

Ett fantasiskt ljud som man inte hör idag. Det var mera intryck för sinnena att åka med tuben förr, nu är det bara grått o tyst. Får nöja mig med Knorr VV120 kompressorn när jag åker C20. C6/C9/C14 har inte heller så mycket ljud för sig som C1-C4/C5 men dom är ju häftigare än C20.

[Byggare Bob]

Härlig uppräkning av en massa gamla ljud.
Ska man uppleva något maximalt så är det med ALLA sinnen.

Fast jag tycker ni har glömt bort några ljud:

1. Ljudet när vagnen krängde så kopplet for iväg åt sidan med ett klonk
2. De gifta C2 som INTE hade snabbloss utan det där ljudet när luften långsamt pyste ut och pyste och pyste när bromsen lossades. Å andra sidan kunde de stå stilla vid station med endast 3 kg tryck.
3. Klickandet i reläerna när klarsignalen bröts. Och både klick och kluck någonstans ifrån när den kom tillbaka.

Sedan är ju som alltid radion med dess olika ljud en härlig del i ljudbilden.

Vänliga hälsningar

Gunnar Eriksson

Och jag kan lägga ut ett ljud till:
Spiralsladden till handmikrofonerna som alltid slog i väggen när ett södergående tåg på linje 18 lämnade Skärmarbrink mot Blåsut, tillsammans med blinkande lysrör och polvändningsreläet som slog av och till samt sidoskyltarna som vaggade! Vaggade det gjorde hela tåget förresten på 70-och 80-talet!

(det var ju en glipa i taket mellan dörr 20 och Passagerarutrymmet, kommer ni ihåg det!)