Tack för Baard för intressanta insikter om Trondheim. Det var alltså museitrafiken som var den ursprungliga orsaken varför Gråkallbanen behålls även trots nedläggningsbeslutet. Det troligtvis också hjälpte att en stor del av banan var på eget reservat som inte "behövdes" för nya körfält eller parkeringsplatser för bilar som väl hände annarstans ....
Då kunde framsynta folk bilda den nya trafikbolagen och återuppta trafiken!
Jag vet nog att det har länge diskuterats om att bygga en ny slinga i centrum för Gråkallbanen. Men har det utvärderats också att återuppbygga större delar av nätet? T.ex. det ser som en logiskt möjlighet att bygga spårväg igen till Lade och då skulle
linjen vara en logisk pendellinje genom stan. Jag vet nog intet om trafikunderlag, men enligt nyaste forskning så borde ca. 2000 invånare i 600 m zon / linje-km räcka till att spårväg kan vara ekonomiskt försvarsbart. De existerande 11 ledvagnar skulle väl räcka till trafik på denna linje?
Hur mycket rester av spårvägen till Lade finns kvar? T.ex. likriktare och kvarvarande spårreservat eller kontaktledningsstolpar skulle avsevärt minska investeringskostnader för nytt linje. Också skulle det behövas väl inga nya vagnar heller, och om låggolv skulle onskas, så har det övervägts t.ex. att bygga nya mittdelar till ledvagnarna? Dom borde ju ha ca. 20-25 år framtid för sig med bra underhåll.
Mvh Mikko
Trondheim - Återupptagningsidéer?
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
-
Mikko Laaksonen
- Inlägg: 264
- Blev medlem: torsdag 05 september 2002 17:36
- Ort: Åbo, Finland
-
anders karlsson
-
Ulrik Berggren
- Inlägg: 2939
- Blev medlem: tisdag 03 september 2002 12:05
- Ort: Byn längs linjen vid havet
- Kontakt:
Nepp, allt är borta, sånär som en stolpe i korsningen Lade allé/Olav Engelbrektssons allé/Jarlevegenanders karlsson skrev:den sista biten ut mot lade ligger kvar med räls och allt, däremot är rälsen inne istan överalsfalterad/uppriven.
(bilder på väg 
).Däremot så finns det en växel kvar österut på GB i slingan i korset Kongens gt/Tordenskjolds gt samt lite tråd österut på Kongens gt:s norra sida (Utan spår under sig...)
Mikko:
En ny linje mot Lade längs den gamla sträckningen får tyvärr ett alltför lågt passagerarunderlag för att motivera driften. Men om linjen lades så att arbetsplatserna och stormarknaderna längs Håkon VII:s gate ut mot Leangen kan nås på ett bekvämt sett så är mycket vunnet.T.ex. det ser som en logiskt möjlighet att bygga spårväg igen till Lade och då skulle
linjen vara en logisk pendellinje genom stan.
/UB
Pendeltåg till N Botkyrka, NU! Pengar finns ju...
Pendeltåg till N Botkyrka, NU! Pengar finns ju...
-
Johannes Erra
- Inlägg: 169
- Blev medlem: torsdag 14 november 2002 16:48
- Ort: Helsingfors, Finland
En fråga: hur många nya vagnar skulle man behöva, om man förlängde linjen till Lade på nytt? (Med den förutsättningen att man också bygger den nya grenen från Munkvoll till Hallset)
I mitten av 1980-talet hade man ju alla 11 ledvagnar i trafik, samt några äldre vagnar till, så nuvarande 7 ledvagnar samt en äldre vagn knappast räcker, eller hur?
mvh
J Erra
I mitten av 1980-talet hade man ju alla 11 ledvagnar i trafik, samt några äldre vagnar till, så nuvarande 7 ledvagnar samt en äldre vagn knappast räcker, eller hur?
mvh
J Erra
-
BaardB
- Inlägg: 1765
- Blev medlem: fredag 06 september 2002 7:19
- Ort: Oslo, utflyttet fra Trondheim!
- Kontakt:
Erke-entusiastene har planlagt å bygge opp hele sporveisnettet slik det var i 1967, men man trenger ikke engang å være idiot for å forstå at det ikke er aktuelt 
Men et mer sentrumsnært endestoppested har vært diskutert og planlagt, og strekningen er vel mer eller mindre regulert. Men man ønsker å flytte en del av biltrafiken ut av sentrum (skal kjøre over Brattøra - den kunstige øya som jernbanestasjonen ligger på) før man endrer gater og kjøremønster i city. Også vil ikke bystyret betale for forlengelsen, da. Man tenkte at det kunne staten gjøre, og det kunne den! Men så fant noen ut at man kunne bruke de samme pengene på buss, og da falt litt av bunnen ut av prosjektet...
Jeg tror ikke det har vært gjort en seriøs vurdering av flere utvidelser, eller gjenåpning av strekninger. Når man har allikevel har snakket om det er linjen til Lade den som nevnes, for det var et stort trafikkgrunnlag her på dagtid, dog sämre på kveldstid. Jeg er uenig med Ulrik som sier at det ikke er grunnlag for gjenåpning her, men det er helt klart at siden all gammel infrastruktur er borte må man tenke trasè på nytt. De 11 leddvognene som man har rekker til "gamle" linje 1 Lian - Lade, også med utvidelsen til Hallset (annenhver vogn Lian/Halset?). Man brukte tidligere 1-2 s.k. Strømmenvogner i reserve. Nå er 2 av leddvognene hardt skadet etter en kollisjon for 2-3 år siden, men det går selvsagt an å reparere de...
Likeretterstasjonen i Voldsminde vognhall er tatt ut, likeså brukes bare en av to likerettere i Hospitalsløkkan likeretterstasjon. Skinnegangen er nå fjernet nesten hele strekningen, det som evt finnes er asfaltert over. Men sporområdet som sådan finnes. Kontaktledningsstolpar skulle det være en del av i Innherredsveien, hvis de ikke er tatt ned i den seneste tiden. Ellers hadde hele denne strekningen mange veggfester. Men jeg tror dette utgjør en liten del av en total investeringskostnad for en ny linje.
Den enkeltsporede strekningen fra Lade kirke til Fagerheim (endeholdeplasen) lå lenge igjen, men ble tatt opp for 1-2 år siden og er nå fortau. Skinnegang og sviller herfra som var fra 1983 og nyere fikk Gråkallbanen overta, tror sporveismuseet fikk en veksel.
Her er sløyfa på Fagerheim en av de siste helgene trikken kjørte i 1988
/Baard
Men et mer sentrumsnært endestoppested har vært diskutert og planlagt, og strekningen er vel mer eller mindre regulert. Men man ønsker å flytte en del av biltrafiken ut av sentrum (skal kjøre over Brattøra - den kunstige øya som jernbanestasjonen ligger på) før man endrer gater og kjøremønster i city. Også vil ikke bystyret betale for forlengelsen, da. Man tenkte at det kunne staten gjøre, og det kunne den! Men så fant noen ut at man kunne bruke de samme pengene på buss, og da falt litt av bunnen ut av prosjektet... Jeg tror ikke det har vært gjort en seriøs vurdering av flere utvidelser, eller gjenåpning av strekninger. Når man har allikevel har snakket om det er linjen til Lade den som nevnes, for det var et stort trafikkgrunnlag her på dagtid, dog sämre på kveldstid. Jeg er uenig med Ulrik som sier at det ikke er grunnlag for gjenåpning her, men det er helt klart at siden all gammel infrastruktur er borte må man tenke trasè på nytt. De 11 leddvognene som man har rekker til "gamle" linje 1 Lian - Lade, også med utvidelsen til Hallset (annenhver vogn Lian/Halset?). Man brukte tidligere 1-2 s.k. Strømmenvogner i reserve. Nå er 2 av leddvognene hardt skadet etter en kollisjon for 2-3 år siden, men det går selvsagt an å reparere de...
Likeretterstasjonen i Voldsminde vognhall er tatt ut, likeså brukes bare en av to likerettere i Hospitalsløkkan likeretterstasjon. Skinnegangen er nå fjernet nesten hele strekningen, det som evt finnes er asfaltert over. Men sporområdet som sådan finnes. Kontaktledningsstolpar skulle det være en del av i Innherredsveien, hvis de ikke er tatt ned i den seneste tiden. Ellers hadde hele denne strekningen mange veggfester. Men jeg tror dette utgjør en liten del av en total investeringskostnad for en ny linje.
Den enkeltsporede strekningen fra Lade kirke til Fagerheim (endeholdeplasen) lå lenge igjen, men ble tatt opp for 1-2 år siden og er nå fortau. Skinnegang og sviller herfra som var fra 1983 og nyere fikk Gråkallbanen overta, tror sporveismuseet fikk en veksel.
Her er sløyfa på Fagerheim en av de siste helgene trikken kjørte i 1988
/Baard
-
BaardB
- Inlägg: 1765
- Blev medlem: fredag 06 september 2002 7:19
- Ort: Oslo, utflyttet fra Trondheim!
- Kontakt:
Bare spør du gutten min, det er det du lærer av 
Det er vogn 33 med tilhenger 69. Vi kjørte en del lørdagsturer med dette settet og vogn 21, mellom Ila og Lade, for å "vekke" innbyggere og politikere, men forgjeves!
Her er vogn 33 (HaWA/Siemens Schukert 1921) med tilhenger 69 fra samme fabrikk på Bakke bru på vei til Lade sommeren 1988. "Royal Garden" til høyre i bildet.
Og her er vogn 21 (Skabo/Siemens Schukert 1913-18 ) på samme sted 20 min senere!
Vogn 91 og 98 kolliderte mellom Kyvannet og Vestmarka for 1-2 år siden (samme sted som man kolliderte i 1975 med vognene 17 og 29). De står ute med bare presenning over seg
Vogn 7, som aldri har hatt nr 97, hadde ved nedleggelsen en feil som man ikke rettet. Den ble kjørt til Voldsminde dagen før nedleggelsen (for egen maskin), men pga dette ble den delelager for nye Gråkallbanen etter 1990. Den er aldri vært brukt av nye GB.
90 og 92 er antagelig bortsatt pga at de har passert grensene for ettersyn, eller at hjulflensene er for små. GB holder bare 5 leddvogner i trafikk, det er det som skal ut på en vanlig hverdag.
/Baard
Det er vogn 33 med tilhenger 69. Vi kjørte en del lørdagsturer med dette settet og vogn 21, mellom Ila og Lade, for å "vekke" innbyggere og politikere, men forgjeves!
Her er vogn 33 (HaWA/Siemens Schukert 1921) med tilhenger 69 fra samme fabrikk på Bakke bru på vei til Lade sommeren 1988. "Royal Garden" til høyre i bildet.
Og her er vogn 21 (Skabo/Siemens Schukert 1913-18 ) på samme sted 20 min senere!
Vogn 91 og 98 kolliderte mellom Kyvannet og Vestmarka for 1-2 år siden (samme sted som man kolliderte i 1975 med vognene 17 og 29). De står ute med bare presenning over seg
Vogn 7, som aldri har hatt nr 97, hadde ved nedleggelsen en feil som man ikke rettet. Den ble kjørt til Voldsminde dagen før nedleggelsen (for egen maskin), men pga dette ble den delelager for nye Gråkallbanen etter 1990. Den er aldri vært brukt av nye GB.
90 og 92 er antagelig bortsatt pga at de har passert grensene for ettersyn, eller at hjulflensene er for små. GB holder bare 5 leddvogner i trafikk, det er det som skal ut på en vanlig hverdag.
/Baard
-
Gäst
Alltså 11 vagnar kunde ställas i trafik efter de vagnar som är avställda pga. kollisionen och användning som reservdelslager skulle återställas.
Av annat infrastruktur så kan bara banvallen och spårområden räknas till. Dom är dock en viktig del av investeringen.
Som slutsats det kan räknas att t.ex. en genomgående pendellinje
med ungefår likadan längd som Lian-Lade och med t.ex. en förgrening till Hallset kunde byggas utan att det skulle behövas
nya vagnar ... och stora delar av gammal banvall / spårområde kunde användas.
Alltså, om det fanns politiskt vilja att dubbla spårvägen i Trondheim, så kunde det göras mycket billigt jämfört till helt
nybyggd spårväg.
Men det tycks inte att politikerna vet vilka möjligheter som Trondheim har. Suck.
Mvh Mikko
Av annat infrastruktur så kan bara banvallen och spårområden räknas till. Dom är dock en viktig del av investeringen.
Som slutsats det kan räknas att t.ex. en genomgående pendellinje
med ungefår likadan längd som Lian-Lade och med t.ex. en förgrening till Hallset kunde byggas utan att det skulle behövas
nya vagnar ... och stora delar av gammal banvall / spårområde kunde användas.
Alltså, om det fanns politiskt vilja att dubbla spårvägen i Trondheim, så kunde det göras mycket billigt jämfört till helt
nybyggd spårväg.
Men det tycks inte att politikerna vet vilka möjligheter som Trondheim har. Suck.
Mvh Mikko