Gamla bussar i Göteborg

[Macke]

Hej,

Varför kör GS mer med gammalt skit till bussar nu än man gjorde innan? På linje 58 har många 600-bussar körst och även Swebus gamla äckliga ledbussar...

Varför??

[Slagpåse]

Det är nog undantagsfall du sett gammal 600-buss på 58:an
GS tog över ett fåtal bussar från Swebus så det är nog gamla bussar som GS har haft sedan tidigare.
Sedan är INGEN buss i stadstrafik äldre än 10 år....... skulle så vara fallet är det nog en reservbuss o ingen ordinarie

[Macke]

Varför skulle det vara ett undantag just på 58:an? I Angered körs ju bara nya, fräscha gasbussar, medans vi får ta all den övriga skiten.

[frethu]

Nu körs väl inte Nordosttrafiken och 58;an på samma avtal?

58:an upphandlades väl ihop med frölundatrafiken om jag inte missminner för ett par år sedan.

Om man ska tycka synd om några är det nog de som får åka linje 50 och stora delar av övriga frölundatrafiken, där är det gott om 600-vagnar och rejält slitna den oudstenleder.

[Macke]

Vet inte vilket avtal som styr, men Angered har ju körts av Swebus innan. Så dom linjerna som Swebus hade, har ju numera nya bussar. Det är upphandlingen som jag förstått det. Sen vet jag att man skyller på att gaspåfyllning bara kan ske från vissa depåer.

Linje 50 har mycket 600-vagnar och Den Oudsten-leder, och är också de busstyper som enligt trådar här, fått mest kritik. Inte så konstigt...

[Slagpåse]

34:an är den enda busslinjen som normalt sett ska ha gamla Swebussar, dessa är inte så gamla heller.
58 har till största delen bra bussar, dock är det avtalet äldre än det som togs över av Swebus.

Angeredsbussar sätts ut från Kville, 58:an t ex från Kruthusgatan/Majorna(?) med några undantag

[Fredrik E]

Varför skulle det vara ett undantag just på 58:an? I Angered körs ju bara nya, fräscha gasbussar, medans vi får ta all den övriga skiten.

Det var väl på tiden att Angered blev av med de gamla häckarna från Volvo och fin nya bussar dom med?

Man ser lätt på sig själv hela tiden av någon anledning?

[Hagrido]

Åkte med en 600 buss på linje 50 idag då den går till våran klubbstuga i kallebäck. Och jag måste säga att den var mycket skönare att åka med än många nya bussar i trafik.

[R.B.]

Om man ska tycka synd om några är det nog de som får åka linje 50 och stora delar av övriga frölundatrafiken, där är det gott om 600-vagnar och rejält slitna den oudstenleder.

Varför ska man det? Frölunda utgår ju från Garaget Majorna, som har mycket gamla bussar...

[pgbg]

Det är verkligen dags att skrota 600-serien !!!. Smutsiga, lösa säten, luktar avgaser och diesel inuti. Det går flera av dessa gamla skrothögar fortfarande i stadstrafik, bl a linje 50, 58, trafiken Frölunda och Mölndal.

[Calle]

Det är verkligen dags att skrota 600-serien !!!. Smutsiga, lösa säten, luktar avgaser och diesel inuti. Det går flera av dessa gamla skrothögar fortfarande i stadstrafik, bl a linje 50, 58, trafiken Frölunda och Mölndal.

Ja, jag kan bara hålla med dig, helt klart. Precis samma känsla får jag när jag nån fåtal gång kliver på en 600-buss. Enligt Västtrafiks åldersregler borde skrothögarna från 1994 försvunnit efter årsskiftet 2004/2005. Men enligt GS fick dom dispens att ha dom kvar. Ett riktigt skräckexempel var när jag härom dan' mötte 604 vid Garaget Majorna. Denna borde varit borta för längsen. Jag skulle gärna vilja vet hur det kommer sig att -94-serien inte är borta ännu.

[Coppas]

Det är verkligen dags att skrota 600-serien !!!. Smutsiga, lösa säten, luktar avgaser och diesel inuti. Det går flera av dessa gamla skrothögar fortfarande i stadstrafik, bl a linje 50, 58, trafiken Frölunda och Mölndal.

Ja, jag kan bara hålla med dig, helt klart. Precis samma känsla får jag när jag nån fåtal gång kliver på en 600-buss. Enligt Västtrafiks åldersregler borde skrothögarna från 1994 försvunnit efter årsskiftet 2004/2005. Men enligt GS fick dom dispens att ha dom kvar. Ett riktigt skräckexempel var när jag härom dan' mötte 604 vid Garaget Majorna. Denna borde varit borta för längsen. Jag skulle gärna vilja vet hur det kommer sig att -94-serien inte är borta ännu.

Tja, jag har ju tjatat om det flera gånger tidigare. Troligen beror det på att man nu i Göteborg (liksom vi i Stockholm sedan tidigare har fått acceptera) har fått krypa till korset och anpassa sig efter ekonomin...och den tillåter ju inte att man byter vagnar alltför ofta. 10 år gamla vagnar är gammalt, men inte SÅ gammalt i alla fall om man tänker lite på det. Att sedan underhållet är undermåligt handlar även det om pengar. Entreprenörerna gör det som de får betalt för, men inte mer och varför skulle de det. Det är ju inte fråga om en ideell verksamhet för deras del. Tycker man inte att det rockar får man väl försöka påverka de politiker som är ansvariga för driften och upphandlingarna, men samhällsekonomin är ju lite grann på dekis som det verkar och det är ju inte bara direkt kollektivtrafiken som saknar pengar. Var stålarna sedan tar vägen och läggs på är väl en annan femma, men bl.a. generaldirektörer som knäcker extra som ambassadörer behöver ju få en buck eller sju i extrapension.

Mvh // Nico

[Calle]

10 år kan kanske tyckas som lite, men om man ser på både på val av fordon och underhåll, ja då är det illa. Och då menar jag som ovan; diesellukt inne i bussen, trasiga säten, remskrik, fläkttjut, ja allmänt dålig driftlina i bussen. Sen att den inte är handikappanpassad är väl en fråga om val av fordon.

[Coppas]

10 år kan kanske tyckas som lite, men om man ser på både på val av fordon och underhåll, ja då är det illa. Och då menar jag som ovan; diesellukt inne i bussen, trasiga säten, remskrik, fläkttjut, ja allmänt dålig driftlina i bussen. Sen att den inte är handikappanpassad är väl en fråga om val av fordon.

Dåligt underhåll beror väl till stor del på att mycket ska vara så ekonomiskt slimmat som möjligt. I grunden var nog det mesta ganska schysst, t.ex. drivlinor, men att det har sjangserat under åren. Där har väl både politiker och entreprenörer ett ansvar även om många verkar anse att det enbart entreprenörerna som man ska skylla för det hela. Grejen är väl dock att man får vad man betalar för. Inget är som sagt gratis och kollektivtrafiken är väl ett tydligt exempel på det tycker jag.

Sedan undrar jag lite vad som avses med handikappanpassat? 600-vagnarna är väl normalbyggda (höga, med trappsteg) vilket kanske inte är så lyckat i dagens läge. När de beställdes så gällde även andra förutsättningar. Å andra sidan måste man ju även tänka ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och då den breda allmänheten ändå kan använda dessa vagnar handlar det om att nyttja dessa så långt det går. Först när det verkligen blir dags så byter man ut dem mot något som är mera modernt. Att bara köpa nytt är inte heller någon generallösning ifall huvudmannen inte bekymrar sig om underhållet.

I det långa loppet måste man även ställa sig frågan om vad som är mest kostnadseffektivt – att bygga ut all kollektivtrafik så den användas av absolut alla som vill (vilket nog är en utopi då kostnaden lär bli avsevärd i både tid och pengar) eller acceptera att det kanske fortfarande måste till en viss uppdelning (ur rent praktiskt och ekonomiskt hänseende) mellan allmän kollektivtrafik med lite mera normala fordon och mera specialiserade transporter som t.ex. färdtjänst. Att man måste rätta mun efter matsäcken kanske är en sliten kliché, men den har en viss giltighet för det. I Stockholm har vi fått lära oss detta då våra bussar nog i många fall är i betydligt värre skick än de som man nu irriterar sig på i Göteborg. Nu har det möjligen blivit dags för göteborgarna att ta skeden i vacker hand. Kanske att vi har levt lite för bra innan, vem vet.

Mvh // Nico

[Calle]

Visst handlar det om ekonomi. Varför 600-bussarna från årgång -94 inte är borta helt, det kanske någon här på forumet kan svara på?

Garaget Majorna, som har 600-bussarna (även Mölndal har en del), har även MAN (100-serien) och skruttiga Den Oudsten-leder. Många fordon skulle säkert behövas bytas ut, men GS har inte råd just nu. Dock, kan man tycka att underhållet skulle vara bättre, än vad det faktiskt är idag.

Finns det egentligen någon som tycker om 600-bussarna?

[Ulrik Berggren]

Sedan undrar jag lite vad som avses med handikappanpassat? 600-vagnarna är väl normalbyggda (höga, med trappsteg) vilket kanske inte är så lyckat i dagens läge. När de beställdes så gällde även andra förutsättningar. Å andra sidan måste man ju även tänka ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och då den breda allmänheten ändå kan använda dessa vagnar handlar det om att nyttja dessa så långt det går. Först när det verkligen blir dags så byter man ut dem mot något som är mera modernt. Att bara köpa nytt är inte heller någon generallösning ifall huvudmannen inte bekymrar sig om underhållet.

I det långa loppet måste man även ställa sig frågan om vad som är mest kostnadseffektivt – att bygga ut all kollektivtrafik så den användas av absolut alla som vill (vilket nog är en utopi då kostnaden lär bli avsevärd i både tid och pengar) eller acceptera att det kanske fortfarande måste till en viss uppdelning (ur rent praktiskt och ekonomiskt hänseende) mellan allmän kollektivtrafik med lite mera normala fordon och mera specialiserade transporter som t.ex. färdtjänst. Att man måste rätta mun efter matsäcken kanske är en sliten kliché, men den har en viss giltighet för det. Mvh // Nico

Just det; rätta munnen efter matsäcken, d v s riksdagsbeslutet om tillgänglighet i samhället, inklusive kollektivtrafiken, till 2020. dessutom borde samhället rätta munnen efter matsäcken genom att föra över dyra färdtjänstresor till den betydligt billigare kollektivtrafiken

[Coppas]

Sedan undrar jag lite vad som avses med handikappanpassat? 600-vagnarna är väl normalbyggda (höga, med trappsteg) vilket kanske inte är så lyckat i dagens läge. När de beställdes så gällde även andra förutsättningar. Å andra sidan måste man ju även tänka ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och då den breda allmänheten ändå kan använda dessa vagnar handlar det om att nyttja dessa så långt det går. Först när det verkligen blir dags så byter man ut dem mot något som är mera modernt. Att bara köpa nytt är inte heller någon generallösning ifall huvudmannen inte bekymrar sig om underhållet.

I det långa loppet måste man även ställa sig frågan om vad som är mest kostnadseffektivt – att bygga ut all kollektivtrafik så den användas av absolut alla som vill (vilket nog är en utopi då kostnaden lär bli avsevärd i både tid och pengar) eller acceptera att det kanske fortfarande måste till en viss uppdelning (ur rent praktiskt och ekonomiskt hänseende) mellan allmän kollektivtrafik med lite mera normala fordon och mera specialiserade transporter som t.ex. färdtjänst. Att man måste rätta mun efter matsäcken kanske är en sliten kliché, men den har en viss giltighet för det. Mvh // Nico

Just det; rätta munnen efter matsäcken, d v s riksdagsbeslutet om tillgänglighet i samhället, inklusive kollektivtrafiken, till 2020. dessutom borde samhället rätta munnen efter matsäcken genom att föra över dyra färdtjänstresor till den betydligt billigare kollektivtrafiken

Efter att under ganska många försörjt mig genom att ha kört både buss för SL, färdtjänst för bl.a. Samtrans och massor med vanlig färdtjänst inom taxi Stockholm och taxi 020 så kan jag bara konstatera att av alla som idag åker färdtjänst så är det faktiskt fortfarande en hel del som inte kan åka med den reguljära kollektivtrafiken som den ser ut nu och troligen kommer att te sig även långt in i framtiden.

Frågan är då följande. Anpassar man kollektivtrafiken efter den mindre gruppen som har behoven (och tvingar majoriteten som inte har några behov av det att kanske försämra sina kollektiva resevillkor) eller är det bättre och mera samhällsekonomiskt sunt att behålla en del särlösningar för dem som behöver det även om kostnaden i sig blir något högre?

Vad gäller handikappanpassning så är jag personligen t.ex. positiv till rullstolsramper (annars har jag sett ganska många med lättviktsrullstolar som numera tar sig på en låggolvsbuss ganska smidigt och snabbt) vid hållplatser som fungerar för vanliga rullstolar. Ska man däremot börja köra med liftar och annat så visst, det kommer att funka det med, men det kommer att ta längre tid överlag. Bara någon är villig att betala så fungerar det nog, men frågan är bl.a. hur en långsammare kollektivtrafik kommer att tilltala folk. De resenärer som har alternativ kommer att jämföra dessa.

Sedan är det ingen som verkar tänka på vad alternativkostnaderna (och även t.ex. produktionsbortfallet) blir för alla tusentals övriga som kanske får längre resväg osv. Även tid är pengar och man kan inte göra alla nöjda, men för politikerna handlar det ju även i många fall om vad som är politiskt korrekt och det är ju som sagt inte alltid det fungerar rent praktiskt. Utredningar och beslut hit och dit innebär inte att något sedan fungerar per automatik i verkligheten bara för att en del (i vissa fall ganska världsfrånvända) individer har beslutat om det.

Mvh // Nico

[pgbg]

Sedan undrar jag lite vad som avses med handikappanpassat? 600-vagnarna är väl normalbyggda (höga, med trappsteg) vilket kanske inte är så lyckat i dagens läge. När de beställdes så gällde även andra förutsättningar. Å andra sidan måste man ju även tänka ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och då den breda allmänheten ändå kan använda dessa vagnar handlar det om att nyttja dessa så långt det går. Först när det verkligen blir dags så byter man ut dem mot något som är mera modernt. Att bara köpa nytt är inte heller någon generallösning ifall huvudmannen inte bekymrar sig om underhållet.

I det långa loppet måste man även ställa sig frågan om vad som är mest kostnadseffektivt – att bygga ut all kollektivtrafik så den användas av absolut alla som vill (vilket nog är en utopi då kostnaden lär bli avsevärd i både tid och pengar) eller acceptera att det kanske fortfarande måste till en viss uppdelning (ur rent praktiskt och ekonomiskt hänseende) mellan allmän kollektivtrafik med lite mera normala fordon och mera specialiserade transporter som t.ex. färdtjänst. Att man måste rätta mun efter matsäcken kanske är en sliten kliché, men den har en viss giltighet för det. Mvh // Nico

Just det; rätta munnen efter matsäcken, d v s riksdagsbeslutet om tillgänglighet i samhället, inklusive kollektivtrafiken, till 2020. dessutom borde samhället rätta munnen efter matsäcken genom att föra över dyra färdtjänstresor till den betydligt billigare kollektivtrafiken

Efter att under ganska många försörjt mig genom att ha kört både buss för SL, färdtjänst för bl.a. Samtrans och massor med vanlig färdtjänst inom taxi Stockholm och taxi 020 så kan jag bara konstatera att av alla som idag åker färdtjänst så är det faktiskt fortfarande en hel del som inte kan åka med den reguljära kollektivtrafiken som den ser ut nu och troligen kommer att te sig även långt in i framtiden.

Frågan är då följande. Anpassar man kollektivtrafiken efter den mindre gruppen som har behoven (och tvingar majoriteten som inte har några behov av det att kanske försämra sina kollektiva resevillkor) eller är det bättre och mera samhällsekonomiskt sunt att behålla en del särlösningar för dem som behöver det även om kostnaden i sig blir något högre?

Vad gäller handikappanpassning så är jag personligen t.ex. positiv till rullstolsramper (annars har jag sett ganska många med lättviktsrullstolar som numera tar sig på en låggolvsbuss ganska smidigt och snabbt) vid hållplatser som fungerar för vanliga rullstolar. Ska man däremot börja köra med liftar och annat så visst, det kommer att funka det med, men det kommer att ta längre tid överlag. Bara någon är villig att betala så fungerar det nog, men frågan är bl.a. hur en långsammare kollektivtrafik kommer att tilltala folk. De resenärer som har alternativ kommer att jämföra dessa.

Sedan är det ingen som verkar tänka på vad alternativkostnaderna (och även t.ex. produktionsbortfallet) blir för alla tusentals övriga som kanske får längre resväg osv. Även tid är pengar och man kan inte göra alla nöjda, men för politikerna handlar det ju även i många fall om vad som är politiskt korrekt och det är ju som sagt inte alltid det fungerar rent praktiskt. Utredningar och beslut hit och dit innebär inte att något sedan fungerar per automatik i verkligheten bara för att en del (i vissa fall ganska världsfrånvända) individer har beslutat om det.

Mvh // Nico

Entreprenörerna (de företag som kör trafiken för huvudmannen t ex SL resp Västtrafik) har i sina anbud kalkylerat med byte av fordon efter den tid som huvudmannen föreskriver. Det ska med andra ord finnas pengar för att byta fordon inom denna tidsram. Det verkar lite förvirrat att här försöka förklara, och ursäkta, problemen på så sätt som görs med att "politiker inte skjuter till pengarna" - det är inte alls detta det handlar om. Orsaken är försumlig hantering av underhåll (alltså utan att det beror på pengar som saknas) och en kombination mindre lyckade upphandlingar där fordonen visar sig ha en väsentligt sämre kvalitet än förväntat. I den sistnämnda delen är det ju svårt att förutse den omständigheten men man kan ju lära sig till nästa upphandlingstillfälle och då välja bättre fabrikat...

[NerdBoy]

Apropå handikappade i kollektivtrafiken så råkade jag av en slump höra en av P1:s sommarpratare i somras. Det var Sari Nykvist, en rullstolsbunden journalist, och programmet gav mig flera tankeställare. Programmet började för övrigt inte med en vanlig presentation av henne utan med en berättelse om hur en rullstolsbunden kvinna sätter sig på marken framför en röd SL-buss och protesterar mot kollektivtrafikens otillgänglighet för rörelsehindrade. Först ett par minuter senare fick man som lyssnare veta att det var Sari Nykvist själv som var kvinnan i berättelsen.

Här finns mer om programmet:
http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/art ... kel=630193

Här finns en arkiverad version som tyvärr saknar musiken i programmet:
http://www.sr.se/laddahem/podradio/SR_p ... 050805.mp3

[2763]

Entreprenörerna (de företag som kör trafiken för huvudmannen t ex SL resp Västtrafik) har i sina anbud kalkylerat med byte av fordon efter den tid som huvudmannen föreskriver. Det ska med andra ord finnas pengar för att byta fordon inom denna tidsram. Det verkar lite förvirrat att här försöka förklara, och ursäkta, problemen på så sätt som görs med att "politiker inte skjuter till pengarna" - det är inte alls detta det handlar om. Orsaken är försumlig hantering av underhåll (alltså utan att det beror på pengar som saknas) och en kombination mindre lyckade upphandlingar där fordonen visar sig ha en väsentligt sämre kvalitet än förväntat. I den sistnämnda delen är det ju svårt att förutse den omständigheten men man kan ju lära sig till nästa upphandlingstillfälle och då välja bättre fabrikat...

Till viss del kan man faktiskt säga att "politikerna inte skjuter till pengar", eller kanske snarare att givna medel ej räcker till.

Anbuden är kalkylerade utifrån vissa förutsättningar såsom underhållskostnader (vilka baseras på vad tillverkaren angett) ett visst pris på drivmedel m.m.

Ett anbud är en prognos över hur trafikutöveren bedömer att hans kostnadssituation kommer att se ut - verkligheten är ofta en helt annan.

Trovärdigheten i en prognos känner väl alla som någon gång tittat på väderleksrapporten till.....

Kontringen på det här är att då borde entreprenören ta höjd för detta i sitt anbud. Men allvarligt talat - hur kan man ta tillräcklig höjd för oförutsedda utgifter vilka beror på omständigheter helt eller delvis utanför entreprenörens kontroll.

Under pågående anbudsperiod har GS haft stora problem med att lösa trafikeringen av bl.a. linje 16 - befintligt utbud räcker inte till. Därför har man bl.a. gjort satsningen på dubbelledbussar - i samråd med Trafikkontoret och Västtrafik. Pengarna till en sådan satsning kommer inte som manna från himmelen. Anbud och prognos är en sak - verklighet och trafikering en annan.

//Tony

//Tony