Om den onda cirkeln ska brytas måste man börja någonstans. Och frågan är var det är lättast? Förmodligen är det lättare att utgå från förarna eftersom de är färre än alla resenärer i Göteborgsregionen. Men vad ska man göra? Jag tror man behöver ge förarna möjlighet att kunna hantera besvärliga situationer och otrevliga resenärer på ett smidigt sätt, att kunna ge ett trevligt svar på en otrevlig fråga eller helt enkelt välja ord "på rätt sätt" för att kunna hantera ett besvärligt klientel. Det handlar inte om att ge mer service än vad man har tid till (att trafikuppgiften och säkerhet ligger före allt annat är ju självklart) utan att den service man ger uppfattas som bättre för kunderna.Nautica skrev:Ibland känns det som om garden redan står högt gent emot varandra.
Utgångspunkten tycks vara att det hela Kommer att sluta i otrevligheter.
Problemen med detta ämne är många.
Åtminstone två infallsvinklar om orsak har redan nämnts i tråden.
Och goda synpunkter om åtgärder välkomnas med öppna armar!
Så mitt förslag är att man sätter lite press på arbetsgivaren (Västtrafik/GS eller vem det nu kan vara) att anordna kurser och seminarier i hur man hanterar kunder på ett bra sätt; på vilket sätt "tar man" på bästa sätt ett gäng fulla ungdomar en lördagkväll, hur bemöter man en arrogant otrevlig resenär på ett smidigt sätt utan att kompromissa med sin egen integritet; och hur svarar man på en fråga från en upprörd resenär på ett lugnande sätt. "Charmkurs", gruppsykologi eller vad som helst - det känns som att man från arbetsgivarens sida skulle kunna göra ganska mycket. Och det är ju trots allt förarnas arbetsmiljö vi talar om.
Ett annat sätt är ju att vända sig till resenärerna, och då handlar det om att informera om varför vissa saker är som de är i kollektivtrafiken. T.ex. att föraren inte kan vänta på någon som kommer springandes till hållplatsen inte beror på otrevlighet utan att vagnen är sen och ytterligare förseningar kommer skapa kaos i trafiken. Eller varför föraren inte har tid att vara pesonlig guide i rusningstrafik.
Alla blir nog lite irriterade eller förbannade om man precis missar en tur eller om föraren stänger igen dörren mitt framför näsan på en. Men om man får det inbankat i sig att det är bättre för kollektivtrafiken som helhet att inte invänta sena resenärer (i rusningstrafik) så blir det lättare att acceptera och förstå situationen, vilket förhoppningsvis leder till mer nöjda och trevliga resenärer. Så medicin nr 2 blir en informations- och PR-kampanj.
Och som en tredje åtgärd så tycker jag man bör skilja på service i högtrafik och lågtrafik. Att man inte hinner med vissa saker i högtrafik förstår jag naturligtvis, men i lågtrafik borde det finns helt andra möjligheter att svara trevligt på frågor och invänta sena resenärer en vinterdag i 15 minusgrader. Och här kanske det krävs att att tidtabellerna inte är optimerade till minsta minut så att föraren ändå har en chans att komma någorlunda i tid.
Så nog finns det saker man kan göra. Dessvärre kostar det mesta pengar. Men det kanske är nödvändigt för att skapa en trevligare miljö i kollektivtrafiken.
Funderar kildor,
som dock själv aldrig suttit bakom ratten/spakarna i kollektivtrafiken