X60

[Reimersholme71]

Det finns väl ett jättelikt och jättebra lokstall i Katrineholm att ställa in X1 3001 i för eftervärldens behov? Och då blir det ju vips som ett Abba-museum också!

M

[GN]

Om benämningen på plattformshöjder. Blev lite fundersam när jag läste detta.

Och så litet om plattformshöjder:
* X60 är byggd för plant insteg från s k mellanhög plattform, som nominellt ligger på höjden 730 mm över r.ö.k. Denna plattformshöjd gäller i hela pendeltågsnätet i Storstockholmsområdet.
* Om X40 angör mellanhög plattform, vilket man normalt inte skall behöva göra, så måste passagerarna ta ett steg ned i tåget resp upp ur tåget. Nivåskillnaden blir vad jag vet ca 15 cm.
* Mellanhög plattform är mycket vanlig ute i Europa och Alstom ser en möjlighet att låta X60 bli en produkt i sitt sortiment för många fler kunder än SL.

Nu är det ju en semantisk fråga utan principiellt värde men visst är det väl låg plattform som är 35 cm rök, mellanhög 58 cm och hög 73 cm samt att den extrahöga som endast X3 använder är ytterligare någon decimeter högre?

Sedan är det väl så att låg plattform endast finns på landsorten (där det å andra sidan inte finns höga eller extrahöga plattformar) och alltså inte är aktuell, men med ovanstående definitioner är X40 byggd för mellanhög, X60 för hög och X3 för extrahög plattform. Men som sagt i sak är det ju ingen skillnad utan X40 är byggd för en 15 cm lägre plattform än de som pendeltågen använder.

Det skulle dock vara intressant att veta om X60 undantagsvis kan angöra de extrahöga plattformarna eller om dessa också ligger fel i sidled och vise versa kan X3 angöra höga plattformar?


vänligen

/GN

[nb]

Arlanda express plattformshöjd är 119 cm. Döfött att angöra där med något annat respektive att angöra något annat med aex tågsätt. Och ingångarna till en X10 blir nästintill kryphål om man skulle vela höja insteget så pass mycket.

(Jag sökte på 'plattformshöjd "arlanda express"' i google, första träffen var http://www.banverket.se/upload/pdf/jarn ... 21-188.pdf
där plattformshöjden t.o.m. stod i den lilla sammanfattnming som google presenterade. (så jag har ingen aning om vad dokumentet handlar om))

[nb]

Det finns väl ett jättelikt och jättebra lokstall i Katrineholm att ställa in X1 3001 i för eftervärldens behov? Och då blir det ju vips som ett Abba-museum också!

M

Vem ska betela renoveringen av lokstallet? Nu droppar det i princip vatten genom taket. Jag är också långt ifrån säker att vändskivan samt spåren i stallet klarar 25 m (en halv x1). Att dela en x1 i kortkopplet innebär också att man mer eller mindre aldrig kommer att köra med den för att det är lite meck att få ihop den igen (men inte så mycket).
En överslagsberäkning för lokalkostnader:
X1 korglängd 50 m, korgbredd 3,2 m (fritt ur minnet, torde stämma hyfsat). Minst 40 cm på varje sida fritt ger 4*50=200 m^2 lokal. Denna skulle dock då endast räcka för ren uppställning och inget annat. Hårddrar man det skulle det i princip också vara för trångt för klargörning. Låg varmhyra: 500 kr m^2 och år ger 100 000 kr i årliga hyreskostnader. Ställer man fordonet kallt kostar det mindre, men då måste det ut och röra sig ofta, annars kommer det att "mugga ihop". Elektroniken med alla dess små kontakter och alla reläer kommer annars fort att få oxid på kontaktytorna och då är det mer eller mindre bara att glömma att få ett fordon som man vågar ge sig ut med, det kommer att rasa när som helst med diverse mystiska fel.
Så en finansiering om minst 150 000 / år och ett rejält reservdelsförråd så blir det nog bra. Jag tror inte att överoptimism löser något, är man realist är det mycket lättare att hitta folk som tror på en och ställer upp med resurser. Krux 2 är dock att det inte finns någon sådan lokal ledig i stockholmsområdet, det är stor brist på lokaler med spåranslutning. Å andra sidan kan ju det ändras i takt med att nya fordon får nya verkstäder.
Och jag ser definitivt möjligheter, men visst är det både mycket jobb och kostar stora pengar. Ett alternativ som jag dock förkastar omedelbart är att starta en ny förening som ska ta tag i hela baletten med trafiktillstånd. Den lösningen man bör söka efter är att "bilda" en ny grupp/förening som verkar under någon etablerad organisation och som sköter det "byrokratiintensiva". Sedan måste man ha klart för sig att underhåll av ett "modernt" fordon, som X1 ju är, kräver helt andra kunskaper och verktyg än äldre fordon. Det är mycket mindre "hantverk" och mycket mer teori man måste läsa sig till. Självklart finns dock också den andra delen kvar, i form av korg, boggier, broms, koppel mm.

[GN]

Arlanda express plattformshöjd är 119 cm. Döfött att angöra där med något annat respektive att angöra något annat med aex tågsätt. Och ingångarna till en X10 blir nästintill kryphål om man skulle vela höja insteget så pass mycket.

Hmm, jag tror att vi har lite olika definitioner på kryphål. 119 cm är förvisso ganska högt, men jag är inte så säker på att det är högre än golvet i en X10:a. Jag trodde att den extrahöga plattformen var något lägre och att golvet i X10:an snarare skulle vara något högre än plattformen. Men det lär inte vara någon skillnad att prata om i vilket fall.

Dagens dörröppningar är alltså anpassade för att man i två kliv, varav det första ganska stort skall nå golvhöjden i X10:an. Visst man måste ta bort den nedre delen av dörren som motsvarar trappsteget, men det spelar knappast någon roll. Eventuellt måste man ta ett par centimeter till, men någon centimeter finns kanske till att höja dörren. Så detta kryphål skulle jag nog uppskatta till någon stans mellan 1,90-2,00 meter. Visst jag kan ha fel med någon centimeter, detta är ju endast en uppskattning och visst är det lägre än önskvärt. Men att bara påstå att det skulle vara omöjligt tycker jag är fel.

Man får nog ändå säga att det är ett val man har gjort och det kan i och för sig mycket väl vara ett riktigt val. Men det hör inte dit, när man konstaterar att det fanns fler möjlighter. Något annat än en teoretisk disskussion är det ju inte ändå eftersom de nya vagnarna kommer snart och jag tycker själv inte att handikappanpassningen är så högt prioriterad att varje tåg måste anpassas omedelbart, men det hör å andra sidan inte heller till det teoretiska resonemanget.

vänligen

/GN

[Reimersholme71]

Jag är också långt ifrån säker att vändskivan samt spåren i stallet klarar 25 m (en halv x1).

Alldeles riktigt tvivel. Skivan vid lokstallet i K lär vara 20 meter, låter Q hälsa.

M

[nb]

Jag är också långt ifrån säker att vändskivan samt spåren i stallet klarar 25 m (en halv x1).

Alldeles riktigt tvivel. Skivan vid lokstallet i K lär vara 20 meter, låter Q hälsa.

M

Men när jag tänker efter lite spelar ju korglängden ingen roll utan avståndet mellan ytteraxlarna. Men det hjälpte inget; avstånd mellan boggicentra är 18200 mm, axelavstånd i boggierna 2400 mm. Borde alltså ge 20,6 m mellan ytteraxlarna.
Och sedan tillkommer ju alla andra problem...

---*---

Till Gn: golvhöjd över rök för X1 är 1140 mm (dvs lägre än aex plf), fotstegshöjden är 200 mm. För att det ska funka får du alltså dra av 300 mm från dörrhöjden (tyvärr har jag inga mått på den). Alla stockholmare kommer att klaga över notorisk huvudvärk... I övrigt tänkte jag inte på "meningslösheten" i frågeställningen när jag svarade första gången, så jag kommer att dra mig ur debatten och låta dig spekulera fritt.

[nb]

Till Gn: golvhöjd över rök för X1 är 1140 mm (dvs lägre än aex plf), fotstegshöjden är 200 mm. För att det ska funka får du alltså dra av 300 mm från dörrhöjden (tyvärr har jag inga mått på den). Alla stockholmare kommer att klaga över notorisk huvudvärk... I övrigt tänkte jag inte på "meningslösheten" i frågeställningen när jag svarade första gången, så jag kommer att dra mig ur debatten och låta dig spekulera fritt.

Äsch, glömde: Golvhöjd för X10 har jag ingen uppgift om, torde dock vara .... Nu hittade jag den: 730+200+200 = 1130 mm utan last och med nya hjulringar.
Taket som du vill kapa lite i "byggs upp av bockad 450 mm hög och 3 mm tjock takramsplåt med pressade 2 mm spryglar i U-form svetsade mot ramen ..." Kring dörrarna är konstruktionen förstärkt för att kompensera den stora försvagnig som dörrarna utgör...

[GN]

Till Gn: golvhöjd över rök för X1 är 1140 mm (dvs lägre än aex plf), fotstegshöjden är 200 mm. För att det ska funka får du alltså dra av 300 mm från dörrhöjden (tyvärr har jag inga mått på den). Alla stockholmare kommer att klaga över notorisk huvudvärk... I övrigt tänkte jag inte på "meningslösheten" i frågeställningen när jag svarade första gången, så jag kommer att dra mig ur debatten och låta dig spekulera fritt.

Äsch, glömde: Golvhöjd för X10 har jag ingen uppgift om, torde dock vara .... Nu hittade jag den: 730+200+200 = 1130 mm utan last och med nya hjulringar.
Taket som du vill kapa lite i "byggs upp av bockad 450 mm hög och 3 mm tjock takramsplåt med pressade 2 mm spryglar i U-form svetsade mot ramen ..." Kring dörrarna är konstruktionen förstärkt för att kompensera den stora försvagnig som dörrarna utgör...

Har lite svårt att förstå varför golvet höjs med 30cm när man bygger bort ett trappsteg på 20cm. Vill man ha exakt samma höjd som X3 så får man förvisso lägga till 6 cm genom ett lutande plan. Men bättre vore väl att ta ned insteget med låt oss säga 6 cm ungefär som på A32. Då finns det absolut ingen som helst risk att dörren blir för låg eftersom den idag är dimensionerad för att man skall kunna kliva upp till 113 cm utan att slå i huvudet och vi då får en vagn som har ett insteg på 107 cm rök. Till det skulle en plattform på 104 cm rök vara utmärkt.

Att dra slutsatsen att man måste höja övrkanten på dörren bara för att man höjer nederdelen är fel av den enkla anledningen att dörr i en plan passage inte behöver vara lika hög som en som ligger i en trappa. Att man ändå måste höja överdelen på X10p beror på att man har fler trappsteg inne i vagnen.

Nåväl, vi kan konstatera att det är ett val, för Stockholm är det gjort, för andra länstrafikbolag återstår det eventuellt.

Att välja en högre plattform har följande fördelar:

* Nya tåg kan byggas med helt plant golv, även över hjulen.
* Alla tåg kan göras handikappanpassade omedelbart.
* I Stockholmsfallet att X3 skulle kunna trafikera de nya plattformarna och pendeltågen Arlandabanans, skillnaden blir tillräckligt liten.

Nackdelar:

* X40 och X50 kan ej angöra de nya plattformarna och pendeltågen kan ej angöra SJs mellanhöga plattformar.
* En något dyrare reversion av X10orna.
* Banverket skulle säkert ställa till en hel del bråk eftersom man fortfarande verkar paranoida över Arlandabanan och allt som liknar den.

Huruvida det skulle bli dyrare eller inte att bygga om till en högre höjd är inte självklart.

Det om valet man gjort och beträffande stockholmarnas befarade huvudvärk, så tror jag att en mycket effektivare åtgärd för att bekämpa den är att bygga om armarna som håller dörren än själva dörrhöjden.


vänligen

/GN