Solceller på bussar?

[Enceladus]

Solceller på dieselbussar minskar utsläpp

Det tyska företaget Sono Motors hävdar att solceller på dieselbussar kan "minska utsläppen med upp till fyra ton koldioxid per buss och år" samt att "besparingarna [täcker] investeringskostnaden inom tre eller fyra år". Observera att detta avser bussar med konventionell drivlina.

Wikipedia skriver att australiska Tindo som lanserades 2007 blev världens första helt solcellsdrivna buss. Tindo är en vanlig batteribuss som laddas av solceller vid knutpunkter. Ovan avses emellertid solceller på själva bussarna, inte på stationerna. SL har solcellsdrivna busskurer sedan 2019.

Den 1 april 2016 lanserade Keolis den första solcellsbussen i Stockholm som trotsar luftmotståndet. Det tyska konceptet ser dock ut så här.

[Enceladus]

Minskad bränsleförbrukning med solfilm på taket

Ännu en artikel på Bussmagasinet om solceller på bussar. Är detta en fluga eller något mer bestående?

[Enceladus]

Det tyska företaget Sono Motors hävdar att solceller på dieselbussar kan "minska utsläppen med upp till fyra ton koldioxid per buss och år" samt att "besparingarna [täcker] investeringskostnaden inom tre eller fyra år". Observera att detta avser bussar med konventionell drivlina.

Drömmen om solbilen – en solskenshistoria?

Det är inte bara väder och vind som ställer till det, utan även att bilar har en begränsad yta för att ha solceller. Istället har framstegen, bland annat i Sverige, kommit att handla om att kombinera carports med solceller för att ladda elbilar. Och i Frankrike har man bestämt från politiskt håll att alla landets parkeringsplatser med plats för fler än 80 bilar ska utrustas med solceller.

Under tiden har företagen som utvecklat solljusdrift direkt i bilar kommit och gått. Tyska Sono Motors utvecklade modellen Sion i olika prototyper och genom solceller i karossen siktade man på 30 mils räckvidd. Företaget lade dock ned planerna i början av 2023. Efter det har man i stället satsat på att utveckla solcellsteknik åt bussar och lastbilar.

[...]

Nissan lanserade nyligen en lösning för sin bilmodell Ariya, där 3,8 kvadratmeter solceller ska omvandla solljus till el som ska räcka i upp till 23 kilometers utökad räckvidd. Effekten beror dock på var i världen du bor. Någon som är bosatt i soliga Barcelona ska kunna få ut i genomsnitt 17,6 kilometer dagligen, i Dubai är siffran 18,9 kilometer, medan en Londonbo får nöja sig med 10,2 kilometer från solcellerna. Nissan menar att tillskottet däremot kan bli betydande i regioner runt omkring i världen där laddinfrastrukturen inte är så väl utbyggd.

Utvecklingen av renodlade solljusdrivna fordon går trögt. Däremot kan solcellstekniken användas som räckviddsförlängare eller energikälla för laddinfrastruktur.

[dr Cassandra Nojdh]

Det där tramset tog jag hand om redan här: viewtopic.php?p=426694#p426694

[Enceladus]

Det där tramset tog jag hand om redan här: viewtopic.php?p=426694#p426694

Mot en fossilfri drift 2030

Vi är först i Sverige att sätta solceller på bussar i stadstrafik. Det är även första gången Scania monterar solceller på en buss. Projektet är ett samarbete mellan LLT, Scania samt Sono Solar. Syftet med detta pilotprojekt är att utvärdera hur pass effektiv lösningen är i vårt klimat.

LLT:s mål med projektet är att minska CO2 utsläppen. Den beräknade drivmedelsbesparingen under bussens trafikår hos oss beräknas till cirka 2 procent. Det betyder att dieselbesparingen blir cirka 4000 liter och därmed minskade CO2 utsläpp med cirka 10 ton.

[...]

Solceller behöver inte ha direkt solljus för att generera ström. De fungerar även i ”vanligt” dagsljus, men genererar då mindre ström. Nackdelen med att montera solcellerna på bussarna är att solcellerna inte kommer att ha optimal vinkel mot solen eftersom de ligger platt på bussens tak. Då bussen kör runt innebär det att positionen för solexponeringen inte kommer vara den mest gynnsamma.

LLT uppskattar att solceller på bussar minskar drivmedelsförbrukningen med 2 procent. Det kan förstås diskuteras om det är värt besväret, men det är inte larv.

På lite längre sikt ska LLT helt övergå till elbussar, i linje med EU-regler. Solceller på bussar kan ju minska energiförbrukningen för alla drivlinor, även elektriska. Solceller på just elbussar bör minska energiförbrukningen med ännu fler procent tack vare elmotorns extremt höga verkningsgrad. Ifrågasätt gärna mina siffror!

[dr Cassandra Nojdh]

Det där tramset tog jag hand om redan här: viewtopic.php?p=426694#p426694

Mot en fossilfri drift 2030

Vi är först i Sverige att sätta solceller på bussar i stadstrafik. Det är även första gången Scania monterar solceller på en buss. Projektet är ett samarbete mellan LLT, Scania samt Sono Solar. Syftet med detta pilotprojekt är att utvärdera hur pass effektiv lösningen är i vårt klimat.

LLT:s mål med projektet är att minska CO2 utsläppen. Den beräknade drivmedelsbesparingen under bussens trafikår hos oss beräknas till cirka 2 procent. Det betyder att dieselbesparingen blir cirka 4000 liter och därmed minskade CO2 utsläpp med cirka 10 ton.

[...]

Solceller behöver inte ha direkt solljus för att generera ström. De fungerar även i ”vanligt” dagsljus, men genererar då mindre ström. Nackdelen med att montera solcellerna på bussarna är att solcellerna inte kommer att ha optimal vinkel mot solen eftersom de ligger platt på bussens tak. Då bussen kör runt innebär det att positionen för solexponeringen inte kommer vara den mest gynnsamma.

LLT uppskattar att solceller på bussar minskar drivmedelsförbrukningen med 2 procent. Det kan förstås diskuteras om det är värt besväret, men det är inte larv.

På lite längre sikt ska LLT helt övergå till elbussar, i linje med EU-regler. Solceller på bussar kan ju minska energiförbrukningen för alla drivlinor, även elektriska. Solceller på just elbussar bör minska energiförbrukningen med ännu fler procent tack vare elmotorns extremt höga verkningsgrad. Ifrågasätt gärna mina siffror!

Now we are getting somewhere. 2 % ? Låter extremt ineffektivt, jämfört med fasta solpaneler vid depåer o. dyl.Och dessutom rena gissningar (sk. uppskattningar). Det kan verkligen diskuteras. Men om LLT vill göra ett försök så.. Kan ju vara bra att få siffror på detta.

"Larv" ingår inte i min vokabulär, men kanske i andras.

[dr Cassandra Nojdh]

Solceller på bussar kan ju minska energiförbrukningen för alla drivlinor, även elektriska. Solceller på just elbussar bör minska energiförbrukningen med ännu fler procent tack vare elmotorns extremt höga verkningsgrad. Ifrågasätt gärna mina siffror!

Ja, jag ifrågasätter gärna, trots papegojandet ovan. Så värst mycket siffror eller beräkningar verkar det ju inte vara fråga om, dock. Dessutom är gissningen felaktigt. Solceller/batterpacke i en dieselbuss kan verkligen minska motorns energiförbrukning eftersom effektuttaget som driver generatorn (som ju drivs från motorns vevaxel) - som i sin tur levererar el till div. hjälpsystem ombord - minskar.

I en eldriven buss inträffar ingenting sådant, eftersom traktionsmotorerna endast har en uppgift - att driva bussens hjul. Den el som tillförs bussens batteripacke kan komma från nätet eller solceller, det saknar betydelse ur energiförbrukningssynpunkt.

[Odd]

Enligt en sida på nätet så producerar 1 Kw installerad solceller ca 1000 kWh/år, mer eller mindre.
Så en 12-metersbuss har kanske en användbar yta på taket på ca 15 kvadratmeter (grov uppskattning), vilket skulle ladda bussen med ca 15000 kWh/år. Låt säga att batteriet i en stadsbuss är på 400-500 kWh så kan solpanelerna ladda energi värt ca 30 dagars körning, dvs 1/12-del av behovet. Sen är det naturligtvis andra parametrar som spelar in för detaljerna.

Men, detta påverkar knappast möjligheten att köra längre, eller ens möjligheten att slippa ladda bussen. Med tanke på det slitage som troligen sker på ett fordon i rullning så är det nog mer lönsamt att förse en depåbyggnad och ramptak etc med solpaneler och låta dessa ladda de bussar som står vid ramp, och möjligen ladda ett peakförbrukningsbatteri.

Lägg därtill en mer komplicerad och underhållskrävande installation och drift av många små rullande solpanelsanläggningar jämfört med några få stora. Därför drar jag slutsatsen, utifrån information jag kan hämta in utan hjälp av AI, att även om det är tekniskt möjligt så är det varken energimässigt eller ekonomiskt fördelaktigt att genomföra detta, särskilt inte så långt norrut som i Sverige.