Borde Spårväg Syd byggas utan kontaktledning?

[dr Cassandra Nojdh]

Visst, men det kanske är underförstått att om Spårväg Syd saknar kontaktledning så kan inte A32 eller A35/A36 täcka upp för eventuell vagnbrist som batterispårvagnarna skulle ha om det uppstår problem. Även om detta är det minst bärande argumentet så är det ett problem idag som man verkar försöka lösa.

Visst. Så är det, duo-vagnar (om jag får använda det uttrycket för vagnar som kan få ström både via kontaktledning och batterilager - även om det egentligen inte är en helt korrekt benämning) kan trafikera även kontaktledningsbanor. Det omvända gäller dock inte. Frågan är hur sannolikt det scenariet är. Sedan är det en annan sak att jag själv inte tror på att transportera runt vagnar mellan olika banor. Den nuvarande situationen är komplex och har sin grund i en rad missgrepp som gjorts tidigare.

Det är överhuvud taget en mängd frågor som måste få något slags kvantifierat svar innan det ens går att formulera någon slags åsikt beträffande trådinledarens (maskerade) påstående. Men det är inget jag avser att ägna mig ut, eftersom jag blivit indragen i denna tråd utan egen förskyllan.

[Enceladus]

Visst, men det kanske är underförstått att om Spårväg Syd saknar kontaktledning så kan inte A32 eller A35/A36 täcka upp för eventuell vagnbrist som batterispårvagnarna skulle ha om det uppstår problem. Även om detta är det minst bärande argumentet så är det ett problem idag som man verkar försöka lösa.

Kommer A32 fortfarande att trafikeras när Spårväg Syd öppnar? A32 är inte bara en av SL:s äldsta vagnar, utan också en av försvinnande få utan AC. Jag har tidigare skämtsamt sagt att A32 kan dumpas till Spårväg Syd så att Tvärbanan slipper eländet på sommaren, men nu börjar tiden rinna ut. Det är ju inte förrän Spårväg Syd förlängs till Gullmarsplan som det blir trängsel på linjen, och det dröjer ett bra tag. Nyare vagnar kan få batterier för bättre regenerativ bromsning.

Ja, vad som händer i Putin-diktaturens Moskva är mindre intressant, även om propagandakollektivet "Enceladus" ständigt återkommer till detta.

Wikipedia har en lista över trådbussnät i aktivt bruk:

Almost 300 cities around the world have a trolleybus system currently operating. More than one third of those cities are in Russia and Ukraine, and more than half of the revenue lines are in those countries. The trolleybus technology is still widely used in former Soviet Union countries and, to a lesser extent, in Eastern Europe; while in the Western world this technology has mainly been replaced by buses and did not experience a resurgence, unlike tram technology, in the last years of the 20th century. (For comparison, since 2000 fewer than 20 brand new trolleybus systems have opened, compared to more than 150 new tram systems.) Some exceptions in the western world are Italy and Switzerland.

Listan domineras av Ryssland i synnerhet och Östblocket i allmänhet. Om Putin fimpar trådbussen så försvinner en väldigt stor andel av världens trådbussnät!

[dr Cassandra Nojdh]

Ja, vad som händer i Putin-diktaturens Moskva är mindre intressant, även om propagandakollektivet "Enceladus" ständigt återkommer till detta.

Wikipedia har en lista över trådbussnät i aktivt bruk:

Almost 300 cities around the world have a trolleybus system currently operating. More than one third of those cities are in Russia and Ukraine, and more than half of the revenue lines are in those countries. The trolleybus technology is still widely used in former Soviet Union countries and, to a lesser extent, in Eastern Europe; while in the Western world this technology has mainly been replaced by buses and did not experience a resurgence, unlike tram technology, in the last years of the 20th century. (For comparison, since 2000 fewer than 20 brand new trolleybus systems have opened, compared to more than 150 new tram systems.) Some exceptions in the western world are Italy and Switzerland.

Listan domineras av Ryssland i synnerhet och Östblocket i allmänhet. Om Putin fimpar trådbussen så försvinner en väldigt stor andel av världens trådbussnät!

Som sagt, ointressant!

[ADDE]

Visst, men det kanske är underförstått att om Spårväg Syd saknar kontaktledning så kan inte A32 eller A35/A36 täcka upp för eventuell vagnbrist som batterispårvagnarna skulle ha om det uppstår problem. Även om detta är det minst bärande argumentet så är det ett problem idag som man verkar försöka lösa.

Kommer A32 fortfarande att trafikeras när Spårväg Syd öppnar? A32 är inte bara en av SL:s äldsta vagnar, utan också en av försvinnande få utan AC. Jag har tidigare skämtsamt sagt att A32 kan dumpas till Spårväg Syd så att Tvärbanan slipper eländet på sommaren, men nu börjar tiden rinna ut. Det är ju inte förrän Spårväg Syd förlängs till Gullmarsplan som det blir trängsel på linjen, och det dröjer ett bra tag. Nyare vagnar kan få batterier för bättre regenerativ bromsning.

Även om A32 saknar AC så är den mycket driftsäker. Nog skulle man kunna installera AC vid en ev. kommande renovering, om nu vagnskorgen klarar av den extravikten, något C20 inte klarade av. A35 och A36 är vagnar som har problem jämt och ständigt, vilket är varför man testade A32 på språväg city tidigare i våras. Spårväg City och Lidingöbanan har kroniska problem med vagnbrist pga. undermåliga vagntyper.

Jämför med GS som moderniserar sina M31-vagnar, även om de fortsatt saknar AC, så är de mycket driftdugliga. Däremot planerar man att ersätta det misslyckade M32 med en ny spårvagnstyp vid en kommande upphandling. SL skulle nog kunna göra samma sak och förtidspensionera CAF-vagnarna innan de pensionerar A32, eller att de pensioneras samtidigt när man upphandlar en ny spårvagnstyp, men jag tvivlar på att det kommer ske samtidigt som man upphandlar en vagntyp för Spårväg Syd. (Däremot borde man ha option på att köpa in fler vagnar till de andra banorna när man handlar upp typen till Spårväg syd.)

[Matsälgen]

Det nämns i tråden om att A35 är tunga. Detta inlägg i SMJ-forum omnämner ännu tyngre spårvagnståg förr i tiden på 1930-talet på 77 ton! : https://www.svensktmjforum.se/forum/ind ... #msg286749

SV: Gissa var...
« Svar #572 skrivet: Idag kl. 15:04:10 »
..........
De tunga spårvagnstågen, i form av motorvagn SS A13 med dubbla B21-släp (senare omlitterade till B13) i kroken, vägde hela 77 ton! På den tiden hade gatorna uppenbarligen tillräcklig bärighet för att två sådana tunga ekipage kunde mötas utan att gatubeläggningen gav vika eller att spåren rörde på sig.

Idag har man stora problem med spårläggningen på Spårväg City, vilket man skyller på att "de moderna vagnarna är så tunga". De väger 51 ton...

Visst har den tekniska utvecklingen gått framåt och dagens ingenjörer har blivit mycket duktigare! -- Eller? :geek:

/Pehr

Jag tycker att den kommentaren passar bra in i tråden här.

Jag tänker att tyngden bör inte vara ett enormt problem då det ju finns tyngre spårfordon, som tungt lastade godsvagnar, och de går ibland på gatuspår de med.

Jag ser inte batteridrift som ett viktproblem som inte kan hanteras,
men som jag skrev i mitt förra inlägg ser jag dem som ett onödigt moment
som inte behövs när det redan fungerar mycket bra med kontakt-luftledningstekniken.
Så batteritåg: NEJ tack!

Ska det vara något annat än luftledning, då förespråkar jag istället eller även,
En mittenskena så som det är på vissa sträckor i staden Bordeaux i Frankrike.

Så ur DEN synvinkeln säger jag JA till trådrubrikens fråga: "Borde Spårväg Syd byggas utan kontaktledning?"

Den mittskenan aktivas endast när spårvagnen står ovan på den.
Det systemet borde man testa skarpt i Stockholm, och blir det bra, då förespråkar jag att den installeras överallt på samtliga banor. Då kan T-banor och spårvagnar bruka varandras spår vid transportering av vagnar utan draglok. De kan troligtvis köra besvärsfritt som vanligt på alla normala icke gatuspår. (Tyvärr är de planerade saltsjötågen för breda av lokalpatriotiska skäl menar jag. )



//Matsälgen🫎

[dr Cassandra Nojdh]

Det nämns i tråden om att A35 är tunga. Detta inlägg i SMJ-forum omnämner ännu tyngre spårvagnståg förr i tiden på 1930-talet på 77 ton! : https://www.svensktmjforum.se/forum/ind ... #msg286749

SV: Gissa var...
« Svar #572 skrivet: Idag kl. 15:04:10 »
Lite mer historik avseende tunnelbygget och den dåtida spårvägstrafiken:
>.............................. sammandrag....................................

De tunga spårvagnstågen, i form av motorvagn SS A13 med dubbla B21-släp (senare omlitterade till B13) i kroken, vägde hela 77 ton! På den tiden hade gatorna uppenbarligen tillräcklig bärighet för att två sådana tunga ekipage kunde mötas utan att gatubeläggningen gav vika eller att spåren rörde på sig.

Idag har man stora problem med spårläggningen på Spårväg City, vilket man skyller på att "de moderna vagnarna är så tunga". De väger 51 ton...

Visst har den tekniska utvecklingen gått framåt och dagens ingenjörer har blivit mycket duktigare! -- Eller? :geek:

/Pehr

Jag tycker att den kommentaren passar bra in i tråden här.

Det där är trams och helt ointressant här. Det är axellasten som är intressant, inte totalvikten, se nedan. Men A13 var en påfallande tung vagn, även historiskt. Hur det kom sig får någon SÖP (analogt med MÖP) förklara.

Ska man göra jämförelser så borde de göras mellan idag kommersiellt tillgängliga vagntyper. Tyvärr är det kronisk svårt att få fram uppgifter, åtminstone från "de fyras gäng" (Alstom, Siemens, Stadler, CAF)

• Coventry TDI prototype: 11 / 4 = 2,75 ton / axel
• A31: 15,4 / 4 = 3,85 ton / axel (historisk jämförelse)
• M06/A34:40 / 8 = 5 ton axel
• M33B 40 / 8 = 5 ton/ axel (osäker siffra)
• Moderus Gamma LF 10 AC BD: 20,5 / 4 = 5,13 ton/ axel
• A32: 37,5 / 6 = 6,25 ton/axel
• A35: 51 / 8 = 6,38 ton / axel
• L1 (Lund): 41 / 6 = 6,83 ton/ axel
• SL18 (Oslo): 42,7 / 6 = 7,12 ton/ axel
• A13: 30,3 / 4 = 7,58 ton (historisk jämförelse)
• SL95 (Oslo): 64 / 8 = 8,13 ton/ axel

[dr Cassandra Nojdh]

Ska det vara något annat än luftledning, då förespråkar jag istället eller även,
En mittenskena så som det är på vissa sträckor i staden Bordeaux i Frankrike.

Så ur DEN synvinkeln säger jag JA till trådrubrikens fråga: "Borde Spårväg Syd byggas utan kontaktledning?"

Den mittskenan aktivas endast när spårvagnen står ovan på den.
Det systemet borde man testa skarpt i Stockholm, och blir det bra, då förespråkar jag att den installeras överallt på samtliga banor. Då kan T-banor och spårvagnar bruka varandras spår vid transportering av vagnar utan draglok. De kan troligtvis köra besvärsfritt som vanligt på alla normala icke gatuspår. (Tyvärr är de planerade saltsjötågen för breda av lokalpatriotiska skäl menar jag. )



//Matsälgen🫎

Det är troligen Alstoms APS-system som avses: https://www.alstom.com/solutions/infras ... operations

Leverantörsspecifika system ska man akta sig för. Fast fransoserna tror givetvis stenhårt på detta, fattas bara annat.

Det här är en hyfsat lärd genomgång av olika sätt att överföra elektrisk energi till spårvägsfordon:
https://research-management.mq.edu.au/w ... 558603.pdf

[twr]

Saltsjöbanan får breda tåg för att profilen tillåter det, och på så sätt få högre kapacitet. Att tro att det är ”lokalpatriotism” som Matsälgen skriver är ogrundat, långsökt och ganska dumt.