Varför är Tvärbanan fortfarande begränsad till 50 km/h?

[Mr_C14]

Det finns (enligt mig iallafall) några sträckor som skulle kunna tillåta högre hastigheter, så varför är Tvärbanan fortfarande begränsad?

[daniel_s]

Tågskyddssystemet (ATP) har ännu inte fått Transportstyrelsens godkännande. Vagnarna framförs därför med systemet inkopplat men enligt reglerna för körning utan tågskydssystem.

[Mr_C14]

Tågskyddssystemet (ATP) har ännu inte fått Transportstyrelsens godkännande. Vagnarna framförs därför med systemet inkopplat men enligt reglerna för körning utan tågskydssystem.

Aha, tack!

[JohanB]

Tågskyddssystemet (ATP) har ännu inte fått Transportstyrelsens godkännande. Vagnarna framförs därför med systemet inkopplat men enligt reglerna för körning utan tågskydssystem.

Är detta ett godkännande som väntas erhållas inom någon snar framtid eller kräver det insatser som Trafikförvaltningen inte prioriterar?

[Hechtwagen]

Tågskyddssystemet (ATP) har ännu inte fått Transportstyrelsens godkännande. Vagnarna framförs därför med systemet inkopplat men enligt reglerna för körning utan tågskydssystem.

Trafikförvaltningen / SL saknar kompetens att upphandla tekniska system av denna sort, det framgår tydligt när man ser hur frågan om tvärbanans ATC skötts de senaste 30 åren.
Varför låter man personal utan kompetens ansvara för mångmiljonupphandlingar år efter år?

Hur många miljoner kastades i sjön när det första ATC-systemet skrotades, det som även monterades på Saltsjöbanan men inte togs i bruk där heller.

Behövs det ATC på Tvärbanan om man kunnat köra i princip utan i 25 år? Och varför behöver inte Nockebybanan en ickefungerande Atc?

[daniel_s]

Behövs det ATC på Tvärbanan om man kunnat köra i princip utan i 25 år? Och varför behöver inte Nockebybanan en ickefungerande Atc?

Tvärbanan har inte körts utan fungerande ATC i 25 år. Man gjorde det 2000-2007, då med som mest 10-minuterstrafik, sedan tog man ju ABB/ADTranz ATC i bruk och den fungerade utan större problem fram till 2017.

2017 bytte man ut det fungerande systemet söder om Alvik mot GE:s (idag Alstoms) system som då hade svåra driftsäkerhetsproblem. 2019 hade man åtgärdat dessa hjälpligt så att det rent tekniskt kunde tas i drift igen. Det var ungefär 18 månader som man körde helt utan tågskyddssystem på hela Tvärbanan (plus fyra år dessförinnan på ”solnagrenen” norr om Alvik) och då med en betydande ökning av passerade stoppsignaler och andra säkerhetshändelser som följd. Det var mest tur att ingen kollision eller svårare urspåring inträffade under den perioden. (Ett antal tillbud fanns det.)

Tvärbanan är byggd för att ha ett signalsystem med tågskyddssystem; siktsträckan är på stora delar av banan otillräcklig för att stanna om ett oväntat hinder skulle stå bakom en krök och det finns flera platser där hastigheten plötsligt måste minskas rejält. Det finns också en massa störningsfaktorer som gör att man lättare kommer ikapp vagnen framför. Nockebybanan är huvudsakligen byggd mer som en helhetslösning med en arkitektur som passar rätt bra för 1920-talets riskhantering och har en mer störningsfri trafik, därmed inte sagt att ett tågskyddssystem skulle vara helt omotiverat där.

[Hechtwagen]

Behövs det ATC på Tvärbanan om man kunnat köra i princip utan i 25 år? Och varför behöver inte Nockebybanan en ickefungerande Atc?

Tvärbanan har inte körts utan fungerande ATC i 25 år. Man gjorde det 2000-2007, då med som mest 10-minuterstrafik, sedan tog man ju ABB/ADTranz ATC i bruk och den fungerade utan större problem fram till 2017.

2017 bytte man ut det fungerande systemet söder om Alvik mot GE:s (idag Alstoms) system som då hade svåra driftsäkerhetsproblem. 2019 hade man åtgärdat dessa hjälpligt så att det rent tekniskt kunde tas i drift igen. Det var ungefär 18 månader som man körde helt utan tågskyddssystem på hela Tvärbanan (plus fyra år dessförinnan på ”solnagrenen” norr om Alvik) och då med en betydande ökning av passerade stoppsignaler och andra säkerhetshändelser som följd. Det var mest tur att ingen kollision eller svårare urspåring inträffade under den perioden. (Ett antal tillbud fanns det.)

Tvärbanan är byggd för att ha ett signalsystem med tågskyddssystem; siktsträckan är på stora delar av banan otillräcklig för att stanna om ett oväntat hinder skulle stå bakom en krök och det finns flera platser där hastigheten plötsligt måste minskas rejält. Det finns också en massa störningsfaktorer som gör att man lättare kommer ikapp vagnen framför. Nockebybanan är huvudsakligen byggd mer som en helhetslösning med en arkitektur som passar rätt bra för 1920-talets riskhantering och har en mer störningsfri trafik, därmed inte sagt att ett tågskyddssystem skulle vara helt omotiverat där.

Bra redogörelse och guldstjärna i kanten för att du stavade urspåring rätt!

[JohanB]

Har man någonsin kört i trafik i högre hastighet än 50 km/h på Tvärbanan?

[Odd]

Har man någonsin kört i trafik i högre hastighet än 50 km/h på Tvärbanan?

Ja. Med det "gamla" signalsystemet och HS-systemet (kallat ATC på Tvärbanska) så körde man enligt banans projekterade hastighet. Notera dock att en del av HS-funktionen inte användes, exempelvis "termometern" som visade hur långt det var till nästa stoppunkt, men den fanns där bakom övertejpningen. I praktiken fungerade det som ett mer traditionellt ATC.

[daniel_s]

Faktiskt så var även det nya (nuvarande) systemet i drift med full hastighet mellan Alvik och Solna en kort period i januari 2017. Då visade sig den grundläggande fysikaliska brist i systemet som leverantören ägnat de senaste åtta åren åt att lösa. Det är nog helt enkelt ingen bra idé att sätta transpondrarna uppe i luften. Men nu är lösningen på väg att implementeras.

[dr Cassandra Nojdh]

Behövs det ATC på Tvärbanan om man kunnat köra i princip utan i 25 år? Och varför behöver inte Nockebybanan en ickefungerande Atc?

Tvärbanan har inte körts utan fungerande ATC i 25 år. Man gjorde det 2000-2007, då med som mest 10-minuterstrafik, sedan tog man ju ABB/ADTranz ATC i bruk och den fungerade utan större problem fram till 2017.

2017 bytte man ut det fungerande systemet söder om Alvik mot GE:s (idag Alstoms) system som då hade svåra driftsäkerhetsproblem. 2019 hade man åtgärdat dessa hjälpligt så att det rent tekniskt kunde tas i drift igen. Det var ungefär 18 månader som man körde helt utan tågskyddssystem på hela Tvärbanan (plus fyra år dessförinnan på ”solnagrenen” norr om Alvik) och då med en betydande ökning av passerade stoppsignaler och andra säkerhetshändelser som följd. Det var mest tur att ingen kollision eller svårare urspåring inträffade under den perioden. (Ett antal tillbud fanns det.)

Tvärbanan är byggd för att ha ett signalsystem med tågskyddssystem; siktsträckan är på stora delar av banan otillräcklig för att stanna om ett oväntat hinder skulle stå bakom en krök och det finns flera platser där hastigheten plötsligt måste minskas rejält. Det finns också en massa störningsfaktorer som gör att man lättare kommer ikapp vagnen framför. Nockebybanan är huvudsakligen byggd mer som en helhetslösning med en arkitektur som passar rätt bra för 1920-talets riskhantering och har en mer störningsfri trafik, därmed inte sagt att ett tågskyddssystem skulle vara helt omotiverat där.

Bra redogörelse och guldstjärna i kanten för att du stavade urspåring rätt!

Hr. Daniel skriver alltid bra redogörelser (i ämnet) och har gjort det i många år: viewtopic.php?p=204856#p204856

Hr. Gädda verkar däremot ha hamnat i gott (eller dåligt) sällskap med den värderade nr. 1: viewtopic.php?p=351488#p351488

Beträffande substantiveringen av "spåra ur" (äldre form "urspåra") så är ovan nämnda stavningsform inget som Sv. Akademiens ordböcker erkänner:
https://svenska.se/tre/?sok=ursp%C3%A5ring&pz=1

För vidare studier anbefalles Sv. Akademiens ordbok, SAOB: https://svenska.se/saob/?id=U_0733-0038 ... U733_97989

Men vad vet Sv. Akademien - egentligen?!

[dr Cassandra Nojdh]

Faktiskt så var även det nya (nuvarande) systemet i drift med full hastighet mellan Alvik och Solna en kort period i januari 2017. Då visade sig den grundläggande fysikaliska brist i systemet som leverantören ägnat de senaste åtta åren åt att lösa. Det är nog helt enkelt ingen bra idé att sätta transpondrarna uppe i luften. Men nu är lösningen på väg att implementeras.

Har vi inte berört det här tidigare: viewtopic.php?p=361273#p361273

Jo, det har vi:

På tal om radiostörningar på tvärbanan, har man löst problemen med det utstörda radiobaserade signalsystemet eller har man fortsatt
att inte använda det ?

Signalsystemet är inte radiobaserat, däremot är tågskyddssystemet baserat på en kombination av mikrovågs- och radioburen överföring, där det är den mikrovågsburna överföringen som det är mest problem med. En tillfällig ”work-around” för detta är implementerad och systemet är i drift sedan 2019; slutlig lösning är utvecklad men ännu ej implementerad.

Kistagrenen är dock inte försedd med något tågskyddssystem (och endast delvis med signalsystem) så just detta ligger väl egentligen något utanför trådens ämne.

Men hur ser "lösningen" ut? På Kistagrenen slipper vi detta - inget signalsystem, inget ATP, inga problem. Eller.............?

Fast klarar man inte av att bygga själva banan spelar det ju ingen roll.

OBS. Ovanstående kan innehålla spår(!) av ironi.

[Hechtwagen]

Då får vi väl räkna med en smäll var femte år på kistagrenen.

[dr Cassandra Nojdh]

Då får vi väl räkna med en smäll var femte år på kistagrenen.

Ja, just det - det är sådana smällar man får ta, vettu!

Tycker ni att säkerhet kostar? Prova då en olycka: viewtopic.php?t=39431

Men med tanke på den pengarullning som redan förevarit, och som ändå inte lett till mer än befintligt halvfabrikat, så torde risken för anskaffning av signalsystem/ATP på sträckan vara minimal.

[ADDE]

Förr eller senare så behöver man nog upphandla ett gemensamt säkerhetssystem till både Lidingöbanan och Tvärbanan, särskilt med tanke på att det hela tiden dyker upp idéer på utbyggnader för att bygga ihop banorna.

Varför inte bara börja med att ersätta det misslyckade ATP-systemet med det väl så fungerande ZUB-systemet Siemens har levererat till Lidingöbanan och nu Saltsjöbanan? Jag tror det är en tidsfråga innan man kommer fram till den insikten i landstingshuset och handlar upp detta hos Siemens.

[dr Cassandra Nojdh]

Förr eller senare så behöver man nog upphandla ett gemensamt säkerhetssystem till både Lidingöbanan och Tvärbanan, särskilt med tanke på att det hela tiden dyker upp idéer på utbyggnader för att bygga ihop banorna.

Varför inte bara börja med att ersätta det misslyckade ATP-systemet med det väl så fungerande ZUB-systemet Siemens har levererat till Lidingöbanan och nu Saltsjöbanan? Jag tror det är en tidsfråga innan man kommer fram till den insikten i landstingshuset och handlar upp detta hos Siemens.

Ja, det blir väl vilket år som helst. Tiden är lång: viewtopic.php?p=39956#p39956

[Magnus Ahltorp]

Beträffande substantiveringen av "spåra ur" (äldre form "urspåra") så är ovan nämnda stavningsform inget som Sv. Akademiens ordböcker erkänner:
https://svenska.se/tre/?sok=ursp%C3%A5ring&pz=1

För vidare studier anbefalles Sv. Akademiens ordbok, SAOB: https://svenska.se/saob/?id=U_0733-0038 ... U733_97989

Men vad vet Sv. Akademien - egentligen?!

Nu är SAOL, SO och SAOB inte de bästa källorna för fackspråkstermer. De behandlar det som vi kallar allmänspråket (alltså det som inte är fackspråk) även om vissa termer kan finnas där också. En bättre källa för termer är Rikstermbanken, där urspårning är det som finns, och där man kan läsa att den termen definieras i TSFS 2011:87. Den kan förstås definieras på andra ställen också som inte finns med i Rikstermbanken, och alla termer finns inte heller i Rikstermbanken, utan de termer som finns i dess ungefär 3000 källor.

Svenska Akademiens olika ordböcker kan vara bra om man vill undersöka vad folk i allmänhet kan tänkas avse med ett ord, och då främst SO, som har en mer deskriptiv ambition. Använd Rikstermbanken för att undersöka vad folk verksamma i ett visst fack har för exakta definitioner av en term.

/Lingvist, lexikograf och terminolog

[dr Cassandra Nojdh]

Beträffande substantiveringen av "spåra ur" (äldre form "urspåra") så är ovan nämnda stavningsform inget som Sv. Akademiens ordböcker erkänner:
https://svenska.se/tre/?sok=ursp%C3%A5ring&pz=1

För vidare studier anbefalles Sv. Akademiens ordbok, SAOB: https://svenska.se/saob/?id=U_0733-0038 ... U733_97989

Men vad vet Sv. Akademien - egentligen?!

Nu är SAOL, SO och SAOB inte de bästa källorna för fackspråkstermer. De behandlar det som vi kallar allmänspråket (alltså det som inte är fackspråk) även om vissa termer kan finnas där också. En bättre källa för termer är Rikstermbanken, där urspårning är det som finns, och där man kan läsa att den termen definieras i TSFS 2011:87. Den kan förstås definieras på andra ställen också som inte finns med i Rikstermbanken, och alla termer finns inte heller i Rikstermbanken, utan de termer som finns i dess ungefär 3000 källor.

Svenska Akademiens olika ordböcker kan vara bra om man vill undersöka vad folk i allmänhet kan tänkas avse med ett ord, och då främst SO, som har en mer deskriptiv ambition. Använd Rikstermbanken för att undersöka vad folk verksamma i ett visst fack har för exakta definitioner av en term.

/Lingvist, lexikograf och terminolog

Nu är det ju det, va, att detta forum är inte (bara) till för folk "verksamma i ett visst fack". Inte heller handlar det här om någon "definition", det flesta - och inte bara "folk verksamma i ett visst fack" - förstår nog vad ordet ifråga representerar oavsett stavningsform.

Själv har jag inte heller hävdat att någondera stavningsformen är mer riktig än den andra. SAOB har f.ö. ambitionen att excerpera även andra källor än "vad folk i allmänhet kan tänkas avse".

Läser man i den av mig länkade SAOB-artikeln hittar man ex.vis excerpten ( https://svenska.se/saol/?sok=excerpt )

Urspåring på Upsala-Gefle jernväg. Uppgående godståget från Upsala urspårade i går eftermiddag kl. 3.20 vid Vattholma station. VL 1895

/CN - biovetare utan Lingvistiska, lexikografiska eller terminologiska ambitioner