Vidling skrev: ↑onsdag 10 april 2024 19:53
Om facket hade gått med på att tågvärdarna skulle röra sig i vagnarna i stället för att sitta i hytterna under tågets färd hade tågvärdarna funnits kvar idag.
Jag tyckte alltid att situationen med tågvärdar var något barock, och en del av det går att utläsa redan i deras benämning - och kanske också i deras arbetsbeskrivning. Tågvärdarna satt huvuddelen av ett arbetspass i en hytt, och däremellan så bedrev de avgångssignalering. Man hade kunnat tänka sig att en avgångssignalerande ombordpersonal även bedrev någon aktivitet ombord på tåget som stöd till resenärer för att motivera sin existens. Tågvärden skulle då kunnat kallas Ombordpersonal, eller kanske tillochmed Konduktör. Annars hade man också kunnat föreställa sig, att då behovet av ombordpersonal och stöd till resenärer faktiskt är rätt begränsat eftersom ingen biljettvisering sker på SL-tåg, att funktionen Avgångssignalerare skulle kunna utföras av personal knuten till stationen och inte till tåget. En sådan individ skulle däremellan faktiskt kunna vara resenären/kunden behjälplig. Man skulle kanske till och med kunna drista sig till att kalla personen Stins.
Konduktör beskriver en arbetsuppgift, och en nytta (förvisso större då biljetter faktiskt viseras men ändå). Likaså beskriver Stins en påtaglig nytta som inte enbart är kopplad till avgångssignalering.
Det skulle kanske dessutom ha varit tänkbart att Stationsvärdarna (se, ytterligare ett nyord) i sina spärrkurer som knappt heller de viserar eller ens säljer färdbevis skulle kunna röra sig fritt på stationen till stöd för resenärer och trafikens genomförande, och att de därför skulle förtjäna att kallas Stins.
Ergo, hade Tågvärdarna varit villiga till att (eller om deras arbetsgivare hade varit villiga att låta dem) utföra ett arbete som faktiskt nämnvärt bidragit till mervärde för resenären så hade de kanske kunnat finnas kvar. Och då hade man kanske dessutom sluppit uppfinna ett intetsägande nyord för att beskriva deras ringa bidrag till trafikens utförande, eller nödtorftigt försökt motivera deras existens som evig standbyresurs för sällsynta olycksfall.