Högoddsare

[C12C3C3C12]

Paris med sina linjer 3A+3B ger verkligen en nästan hyfsat stor rundtur när man förlängt L3B, misstänker att dom går genom många stadsdelar.

Paris lade ner sitt gamla nät 1938.

[Kristofer]

Helenelund är en del av Upplands Väsbys tätort.

Olika kommuner eller SCB-tätorter inom samma storstadsområde ska aldrig räknas separat!

Som Diripsi påpekar ska vi nog inte använda SCB:s tätortsbegrepp. Dock kan det - som kuriosa - nämnas att även Kista (samt Husby och Akalla, men de berörs ju inte av spårvägen) är en del av tätorten "Upplands Väsby och Sollentuna".
Jag skulle vilja hävda att det är ytterligare ett argument för att inte använda SCB:s tätortsdefinitioner, liksom det faktum att de förändras över tid. Det är till exempel inte så värst många nybyggda hus som ska till för att den tätorten ska upphöra för att i stället bli en del av tätorten "Stockholm".

Den som hellre grottar ner sig i tätortsgränser än spårvägstrafik är välkommen att besöka arcgis.com som omväxling till Spårvägssällskapets härvarande forum.

Slut på urspårningen!

[Anders Hanquist]

Suck. Tänk att det alltid ska vara så svårt i sådana här forum! Olika kommuner eller SCB-tätorter inom samma storstadsområde ska aldrig räknas separat!

Nu hoppas jag att vi slipper höra talas om Sollentuna/Upplands Väsby/Nacka/Sundbyberg/Solna/Lidingö/Mölndal/osv och liknande fall i andra länder i denna tråd!

Håller absolut med. Statistiska och framför allt administrativa indelningar är inte av intresse. Det finns ett spårvägsnät i Göteborg, även om det går in i en grannkommun. Mölndal är inte en separat "spårvägsstad", utan i detta sammanhang en del av Göteborg. I Stockholm är det lite mer komplicerat med flera inte hopkopplade spårvägar som inte bildar ett sammanhängande nät. Men Tvärbanan (går i fyra, senare fem kommuner) bör rimligen räknas som Stockholm i sin helhet, liksom Lidingöbanan (två kommuner) och självklart Spårväg city (en kommun).

[twr]

Paris hör också till städer som lagt ner spårvägen men sedan byggt ny. Finns kanske många fler i Europa som inte nämnts i startinlägget?

När det gäller Sverige kan man undra vilken f.d. spårvägsstad som kommer att bli först med bygga ny spårväg. (Knappast Kiruna eller Ulricehamn. Men de var ju lite udda.) Men möjliga kandidater är väl Malmö, Helsingborg, Jönköping och Uppsala. Skulle tro att det blir en av skånestäderna. Sätter nog lägst odds för Malmö.

Allt talar för att det blir Uppsala, eftersom man har beslut på att bygga spårväg där och ett långt gånget projekt, inget av detta inns i de andra städerna.

[twr]

Helenelund är en del av Upplands Väsbys tätort.

Olika kommuner eller SCB-tätorter inom samma storstadsområde ska aldrig räknas separat!

Som Diripsi påpekar ska vi nog inte använda SCB:s tätortsbegrepp. Dock kan det - som kuriosa - nämnas att även Kista (samt Husby och Akalla, men de berörs ju inte av spårvägen) är en del av tätorten "Upplands Väsby och Sollentuna".
Jag skulle vilja hävda att det är ytterligare ett argument för att inte använda SCB:s tätortsdefinitioner, liksom det faktum att de förändras över tid. Det är till exempel inte så värst många nybyggda hus som ska till för att den tätorten ska upphöra för att i stället bli en del av tätorten "Stockholm".

Den som hellre grottar ner sig i tätortsgränser än spårvägstrafik är välkommen att besöka arcgis.com som omväxling till Spårvägssällskapets härvarande forum.

Slut på urspårningen!

Suck. Tänk att det alltid ska vara så svårt i sådana här forum! Olika kommuner eller SCB-tätorter inom samma storstadsområde ska aldrig räknas separat!

Nu hoppas jag att vi slipper höra talas om Sollentuna/Upplands Väsby/Nacka/Sundbyberg/Solna/Lidingö/Mölndal/osv och liknande fall i andra länder i denna tråd!

Håller absolut med. Statistiska och framför allt administrativa indelningar är inte av intresse. Det finns ett spårvägsnät i Göteborg, även om det går in i en grannkommun. Mölndal är inte en separat "spårvägsstad", utan i detta sammanhang en del av Göteborg. I Stockholm är det lite mer komplicerat med flera inte hopkopplade spårvägar som inte bildar ett sammanhängande nät. Men Tvärbanan (går i fyra, senare fem kommuner) bör rimligen räknas som Stockholm i sin helhet, liksom Lidingöbanan (två kommuner) och självklart Spårväg city (en kommun).

Helt rätt! Absolut intressant kuriosa, men inte relevant i denna diskussion. Frågan handlade ju om städer, inte tätorter. Ingen kan påstå att Upplands Väsby/Sollentuna/Kista/Husby/Akalla är en stad.

[LÅ1]

Paris hör också till städer som lagt ner spårvägen men sedan byggt ny. Finns kanske många fler i Europa som inte nämnts i startinlägget?

När det gäller Sverige kan man undra vilken f.d. spårvägsstad som kommer att bli först med bygga ny spårväg. (Knappast Kiruna eller Ulricehamn. Men de var ju lite udda.) Men möjliga kandidater är väl Malmö, Helsingborg, Jönköping och Uppsala. Skulle tro att det blir en av skånestäderna. Sätter nog lägst odds för Malmö.

Allt talar för att det blir Uppsala, eftersom man har beslut på att bygga spårväg där och ett långt gånget projekt, inget av detta inns i de andra städerna.

Att Uppsala var så långt gången med sina planer var okänt för mig till Enceladus påpekade det. Har väl inte varit så mycket om det här på forumet.
Jag trodde striden stod mellan Malmö och Helsingborg. Helsingborg tyck ha lagt sina planer djupt ner och lägst in i någon skrivbordslåda.

[Enceladus]

Eftersom Lund, Tammerfors och Århus redan har nya spårvägar så är ju oddset oändligt (sannolikhet 1) för dessa städer. Nästa stad att få spårväg i Norden är Odense (invigs 2022). Nästa stad att få spårväg i Sverige är Uppsala (invigs 2029). Åbo kanske får spårväg ungefär samtidigt som Uppsala, men beslut saknas fortfarande. Bland de skånska städerna ligger nog Helsingborg före Malmö. Återigen saknas beslut hos bägge.

Spårväg ger stadsbor sömnlösa nätter

För att minska störningarna har dock Letbanen sedan den 24 juni sänkt hastigheten på vissa delsträckor mellan klockan 22 och 06. Letbanens konsultföretag COWI har också gjort kontrollmätningar som bekräftar att tågen på banan generellt har svårt att klara gränsvärdena för vibrationer och lågfrekvent buller. På vissa delsträckor överskrids dessa gränsvärden markant. På dessa kör nu tågen 25 – 40 procent långsammare för att minska bullerstörningarna.

Odense blev mycket riktigt nästa stad att få spårväg i Norden. Eftersom Odense inte är Stockholm fick spårvägen också nattrafik, med blandade reaktioner.

[Enceladus]

Regeringsbeslut hotar utbyggnad av snabbussar

Varje år har regioner och kommuner kunnat ansöka om stadsmiljöavtal med upp till hälften av kostnaderna för vissa investeringar i infrastruktur. Det har exempelvis varit förbättring av busshållplatser, anläggande av busskörfält men också stora projekt som spårvägssatsningar i Uppsala och Lund. Där har staten beviljat stöd med flera miljarder.

Nu är det slut på det roliga. Den högerkonservativa regeringen avskaffar de så kallade stadsmiljöavtalen. Därmed blir det sannolikt ingen mer än Uppsala.

[Hechtwagen]

Av dessa fyra kandidater skulle jag nog säga att Jönköping har lägst odds, givet att odds = sannolikheten / (1 - sannolikheten). Uppsalas odds är nästan oändligt eftersom det redan finns ett beslut. Malmö har problem med styret i Skåne, men behovet är ändå större än i Jönköping.

Missat att Uppsala tydligen har beslutat om att bygga spårväg.
Jag räknar odds ungefär som på travet etc. Alltså låg odds betyder hög sannolikhet. Och liten vinst vid spel på det alternativet.

Tyvärr finns det flera definitioner av odds som är diametralt motsatta. Den statistiska definitionen enligt ovan verkar dock vara den mest vedertagna.

Diametralt motsatt, är man inte tillbaka på ruta ett då om det är det motsatta till något diametralt?

[Enceladus]

När det gäller Sverige kan man undra vilken f.d. spårvägsstad som kommer att bli först med bygga ny spårväg. (Knappast Kiruna eller Ulricehamn. Men de var ju lite udda.) Men möjliga kandidater är väl Malmö, Helsingborg, Jönköping och Uppsala. Skulle tro att det blir en av skånestäderna. Sätter nog lägst odds för Malmö.

Åter på spåret: Spårvagnarna försvann – och kom tillbaka igen

Men spårvagnarnas guldålder varade bara några få decennier. Det blev ett långsamt farväl, men 1967 slutade de sista innerstadslinjerna i Stockholm att gå. Likadant gick det i de flesta andra svenska städer under 50- och 60-talet, med undantag för Göteborg och Norrköping.

[...]

Slutsatsen i Tomas Ekmans avhandling var att det främst var subjektiva värderingar och ”tidsanda” som gjorde att spårvägen nästan helt försvann från Stockholm och många andra svenska städer. Inte rationalism eller ekonomi. Och definitivt inte högertrafikomläggningen, som emellanåt har lyfts fram som skäl. H-dagen blev snarare en lämplig slutdag eftersom man annars hade behövt bygga om vagnar och hållplatser.

[...]

År 2000 öppnades den första etappen av Tvärbanan, som senare förlängdes till en halvcirkel söder, väster och norr om Stockholms innerstad. Fler projekt är på gång i Stockholm. I övriga landet fick Lund en spårväg 2020 och i Uppsala ska en ny spårväg börja anläggas 2025.

Tidningen "Ny Teknik" har skrivit en lång artikel om svenska spårvägsstäder och deras uppgång, fall och renässans. Vilken kan bli nästa stad efter Uppsala?

• Gävle (1909–56)
• Göteborg (1902–)
• Helsingborg (1903–67)
• Jönköping (1907–58)
• Karlskrona (1910–49)
• Kiruna (1907–58)
• Lund (2020–)
• Malmö (1906–73)
• Norrköping (1904–)
• Stockholm (1901–)
• Stocksund (1911–66)
• Sundsvall (1910–52)
• Uppsala (1906–53)
• Ulricehamn (1910–17, togs aldrig i bruk)

(Notera att spårvägarna i Lidingö, Nacka, Solna och Sundbyberg räknas som en del av Stockholm, Mölndal som en del av Göteborg, Ramlösa som en del av Helsingborg och Skön som en del av Sundsvall. Långängsbanan i Stocksund var däremot fristående, till skillnad från exempelvis Sundbybergsbanan i Solna.)

Det spekuleras om att 1970-talets oljekris bidrog till spårvagnarnas renässans. I så fall borde trådbussar ha haft samma fördel, men så blev det bevisligen inte.

[C12C3C3C12]

Det verkar att dom spårvägsstäder som lade ner spårvägstrafiken 1960 -1970 talet kämpar med näbbar och klor för att inte få tillbaka den trafiken vilket borde betraktas som högoddsare, dessutom att 2 städer som aldrig haft spårvägstrafik fick spårvagnar var verkligen en överraskning. Stockholm fick ju sin utökade Djurgårdstrafik trots motstånd. För mig som kommer ihåg hur det var att försöka pressa sig i en fullastad buss vid Sergels Torg måste det blivit lättare nu att komma till Gröna Lund. Köpenhamn får ju sin "tvärbana" men Hamburg motsätter sig det fortfarande ny spårvägstrafik. Har för mig att jag läst någonstans att Kiel upptäckt att det var en dålig idé att lägga ner deras sista linje nr 4. Yupp det stämmer: https://tram-kiel.de/

Kan man säga att det var en högoddsare?

Tittade på kartan, en sträckning verkar bli som den gamla linje 4. Totala längden av den planerade utbyggnaden är 35,8 km. https://www.kiel.de/de/umwelt_verkehr/k ... t_sich.php

Den gröna delen av V:et borde vara som den gamla linje 4, tyvärr hann jag inte åka med den då men jag får väl ta med rullatorn för att kunna åka den när den invigs 2035

[Hechtwagen]

Hur framtiden för spårvägarna artar sig i Stockholm kan man ju fråga sig efterson linje 7 blivit ett riktigt sorgebarn och sämsta tänkbara reklam för spårvägar.

[C12C3C3C12]

Hur framtiden för spårvägarna artar sig i Stockholm kan man ju fråga sig efterson linje 7 blivit ett riktigt sorgebarn och sämsta tänkbara reklam för spårvägar.

Skaffa riktiga välbeprövade vagnar, gör inga ändringar, köp dom från hyllan, t. ex. dom som finns i Riga, har för mig att dom finns i Prag också, dom borde väl vara inkörda nu.

[Enceladus]

Det verkar att dom spårvägsstäder som lade ner spårvägstrafiken 1960 -1970 talet kämpar med näbbar och klor för att inte få tillbaka den trafiken vilket borde betraktas som högoddsare, dessutom att 2 städer som aldrig haft spårvägstrafik fick spårvagnar var verkligen en överraskning.

Malmö kommun kämpade hårt för att få en spårväg i Sverigeförhandlingen, men Region Skåne ville inte betala för vagnar och depå. Högern gillar inte Malmö...

Hur framtiden för spårvägarna artar sig i Stockholm kan man ju fråga sig efterson linje 7 blivit ett riktigt sorgebarn och sämsta tänkbara reklam för spårvägar.

Tunnelbanans unika status är nog ett större problem än struliga spanska spårvagnar i Stockholm. Om gula linjen blir som i Köpenhamn så är det i princip kört.

[Bussmicke]

.

Att Stockholm skall konvertera L4 till spårväg är nog tyvärr en högoddsare.

Stockholm är tyvärr livrädda för spårvagnar inne i centrum…

[Hechtwagen]

.

Att Stockholm skall konvertera L4 till spårväg är nog tyvärr en högoddsare.

Stockholm är tyvärr livrädda för spårvagnar inne i centrum…

Om det inte vore för att det finns en spårväg just i centrum av Stockholm så skulle jag kanske hålla med dig!

[Per Lind]

.

Att Stockholm skall konvertera L4 till spårväg är nog tyvärr en högoddsare.

Stockholm är tyvärr livrädda för spårvagnar inne i centrum…

Om det inte vore för att det finns en spårväg just i centrum av Stockholm så skulle jag kanske hålla med dig!

Det är den som bekräftar regeln.
-Per

[Bussmicke]

.

Att Stockholm skall konvertera L4 till spårväg är nog tyvärr en högoddsare.

Stockholm är tyvärr livrädda för spårvagnar inne i centrum…

Om det inte vore för att det finns en spårväg just i centrum av Stockholm så skulle jag kanske hålla med dig!

Ja det var inte mycket för att imponera på mig, det är bara en liten stump, resten är utanför. Den dagen sjuan kör till Fridhemsplan och fyran är spårväg då kan vi snacka

[Enceladus]

Hon blir ansvarig för Spårvagnsstäderna

I jobbet ingår bland annat att arrangera Spårvägsforum två gånger om året och att hålla kontakten med ansvariga politiker i de kommuner som är medlemmar – Göteborg, Jönköping, Norrköping, Stockholm och Uppsala. Av dem är tre redan spårvagnsstäder medan spårvägar planeras i Jönköping och Uppsala. Å andra sidan är Lund inte medlem fastän staden har ett spårvagnsnät.

Hur kommer det sig att Lund inte är medlem medan Jönköping är det?