Enceladus skrev: ↑måndag 25 juli 2022 5:32
Det finns två vägbroar och en järnvägsbro som korsar floden Dnipro i Cherson-området (nästa bro finns inte förrän i Zaporizjzja). Den första bron blev som tidigare diskuterat attackerad två gånger under den gångna veckan, med svåra skador. Den andra bron har fortfarande inte attackerats, trots att Ryssland är beroende av järnväg för sin logistik. Den tredje bron attackerades nyligen, men skadorna kunde tydligen lagas snabbt (se artikeln).
Det finns också en fjärde bro i området som går över Dnipros biflod Inhulets. Den attackerades en gång under den gångna veckan. Samtliga tre vägbroar i området har alltså attackerats. Därav följande sammanfattning:
Russian Offensive Campaign Assessment, July 24
ISW skrev:Ukrainian officials are increasingly acknowledging Ukrainian counteroffensive operations in Kherson Oblast.
[...]
Ukrainian strikes have damaged all three Russian-controlled bridges leading into Kherson City within the past week.
Därmed har motoffensiven inletts på riktigt.
Ja, det återstår väl att se. PÅ ISW:s kartor syns i alla fall ingenting som inte är förenligt med beskrivningen att striderna böljar fram och tillbaka kring en frontlinje, än så länge. Självklart försöker Ukraina förstöra Antonivka-broarna (landsväg+järnväg) i Kherson stad. Frågan är hur mycket skada M31-missilerna - med sin 91 kg stridsladdning - från HIMARS-enheterna kan göra ens om de avfyras i salvor, på en så massiv konstruktion som landsvägsbron. Tyvärr måste broarna förstöras ordentligt, så att åtminstone ett spann störtar samman, vilket naturligtvis kommer att ställa till problem för Ukraina när/om offensiven fortsätter öster om Dnepr. Den video som länkats till här tidigare visar att M31-missilerna förmår att slå hål på farbanan, men brospannen är fortfarande intakta. Givet att det här är fråga om missilangrepp - Excalibur-granaten har, som jämförelse en stridsladdning på 22 kg., och det egentligen bara den som har tillräcklig träffsäkerhet om det är konventionellt eldrörsartilleri som använts. Men det bygger på att Ukraina har batteriplatser inom tillgänglig skottvidd, 40 - (kanske) 50 km.
Vilket hållfasthet spannen har kvar är naturligtvis en annan fråga. En samlad attack med ATACMS-missiler, med den kraftfulla WDU-18/B stridsspetsen (221/230 kg, uppgifterna varierar), samma som i Harpoon-missilen, skulle kanske göra skillnad (även om denna missiltyp, som tidigare framhållits egentligen inte heller är avsedd att förstöra stora strategiska mål), men fortfarande finns inga tecken på att Ukraina får tillgång till denna missiltyp.
Kantbalkarna verkar inte vara i bästa skick
Den tredje bron är som sagt bron över kraftverksdammen vid Kakhovkareservoaren, och den blir nog svårare att förstöra, i synnerhet om man riskerar dammbrott, vilket vore förödande (man skulle kunna tänka sig att ryssarna övervägde något sådant, men såvitt jag förstår är de också beroende av Kakhovkareservoaren för att få vatten till Krim).
Brom över Kakhovkadammen. Här ser man t.v. en bit av den enorma Kakhovkareservoaren, en konstgjord sjö med en volym på 18,2 kubikkilometer vatten (typiskt sovjetiskt jätteprojekt)
Frågan är heller om det behövs. Den vägen är en betydande omväg om man vill nå Kherson från öster om Dnepr, och på vägen finns också den tidigare omnämnda bron över bifloden Inhulets, som på denna plats är bortåt 100 m bred (den bron visar också på ungefär samma träffmönster som Antonivka-bron på tillgängliga bilder).
En taktisk möjlighet vore om Ukraina kunde slå en kil genom ryskockuperat område och nå fram till Kakhovkadammen. Då skulle de ryska styrkorna norr därom vara instängda mellan fronterna och Kakhovkareservoaren och troligen tvingas att kapitulera. Men som sagt, ryssarna kunde erövra detta område alldeles för enkelt, och hur mycket förräderi som var inblandat i detta får vi väl aldrig reda på.
Men precis som Ilmari Käihkö ställer jag mig frågan om Ukraina faktiskt har tillräckligt med stridskraft för att ta tillbaka Kherson.
Ukrainas nya strategi: Så kan Putin förlora kriget
Expressen/Ilmari Käihkö skrev:Men även om ukrainarna börjat lägga grunden för att kunna slå tillbaka de ryska styrkorna finns fortfarande mycket som är ovisst.
– Den stora frågan är fortfarande om Ukraina faktiskt har tillräckligt med stridskraft för att ta tillbaka Cherson. Om man skulle lyckas förstöra två större broar som leder över floden Dnepr kan man försöka isolera de ryska soldaterna som befinner sig i staden, och det kan i sådana fall innebära att man inte behöver så mycket styrkor för att befria den.
– Det vi vet nu är att Ukraina försökt förstöra minst en av dessa broar.
Långräckviddigt raketartilleri är nog bra, men det räcker inte. Ukraina måste ha tillräckligt med infanteri, och också tempo i framryckningen. Dessutom behöver det ukrainska infanteriet mer stridsfordon med splitterskydd eftersom ryssarna kan förväntas använda antipersonella vapen i stor skala. Det är ju det som det ryska raketartilleriet är uppbyggt för, ytverkan (klusterammunition, termobarisk ammunition) och eldhastighet, snarare än räckvidd och precision (det är stalinorgel-tänkandet från WW2 som sitter i), och Ukraina har inte råd att ta stora personella förluster. I motsats till hur enkelt ryssarna lyckades ockupera området så kommer befrielsen nu att kräva mycket svett och blod (och en hel del tårar, för att travestera sir Winston Churchill). Misslyckas man med detta betyder det ett strategiskt nederlag för Ukraina.
Jag avslutar detta inlägg med ett citat från ett indiskt(!) nyhetsmedium (dock icke den förhatlige Joseph P. Chacko):
Ukraine tries to make the case that it can win, citing recent strikes
The Indian Express skrev:Despite the Ukrainians’ renewed optimism, military analysts and Western officials say that it’s far too soon to forecast a turn in fortunes and that a long slog seems likely. They caution against hanging too many hopes on particular weapons amid the chaos and fluidity of the front line.
“We are now achieving what we have not achieved before,” said Taras Chmut, director of a nongovernmental group aiding Ukrainian soldiers. “But there was no breakthrough at the front. There is no panacea, no magic wand, that will lead to victory tomorrow.”
