Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Brommabanorna är precis i skarven mellan spårväg och T-bana:
Linje 2 är omlagd till Västerbroplan trots att Drottningholmsvägen fortfarande trafikeras av linjena 11 och 12
Linje 12 har provisorisk förbindelse med innerstaden i Alvik som i övrigt är ombyggd för T-bana
Åkeshov är uppenbarligen färdig för T-bana.
Islandsplan har fortsättningen till Vällingby streckad, medan Råcksta och Blackeberg är utritade
Och så den stora överraskningen: den nedlagda linje 13 ligger kvar, enkannerligen för att Ulvsundahallen fortfarande är i bruk, MEN ena spåret är tydligtvis rivet, så Ulvsundavägen är enkelspårig.
(Att nedlagda linje 8 också finns kvar är däremot ingen överraskning eftersom Enskedehallen användes tills Söderhallen invigdes 1956.)
Lustigt att det inte görs större skillnad mellan spårväg och T-bana på spårplanen.
Mycket intressant. Jag har ett dunkelt minne av ett förbindelsespår mellan femmans slinga vid Östra station och fyrans spår i Valhallavägen. Har dock inte fått de bekräftat förrän nu. Jag minns lite fel, dock. Har för mig det gick från norrgående spår i Uggleviksgatan vänster in på Valhallavägen. Men tydligen gick det från slingan i Valhallavägens södra körbana (utanför Engelbrektsskolan som jag gick i) till fyrans spår i allén riktning Odenplan. Inte så konstigt att ta fel på en sådan detalj efter så många år. Kul dock att se att jag inte hade helt fel om ett sådant förbindelsespår. Det måste dock ha försvunnit rätt snart. När femman lades ner i november '62 fanns det definitivt inte kvar.
Stefan Isaksson skrev: ↑tisdag 21 juni 2022 21:16
Lustigt att det inte görs större skillnad mellan spårväg och T-bana på spårplanen.
En av användningarna var nog planering av verkvagnskörningar och då var det intressanta vilka spår och växlar som fanns oavsett vad de kallades. F.ö. så har väl Daniel_s i någon diskussion visat att de första tunnelbanorna hade koncession som spårväg med strömskena.
Notabelt är att SJ vid Värtan bara är visat som ett korsande spår. Anslutningen till den bangård där överlämning mellan SJ och Lidingöbanorna skedde finns inte med.
Harald skrev: ↑onsdag 22 juni 2022 12:14
Notabelt är att SJ vid Värtan bara är visat som ett korsande spår. Anslutningen till den bangård där överlämning mellan SJ och Lidingöbanorna skedde finns inte med.
Den anslutningen låg väl på lidingöbrostyrelsens spåranläggning, alltså strax utanför SS ansvarsområde på kartan?
Korsningen över bangården vid Värtans station går ju på en viadukt åtminstone sedan 40-talet eller så, och jag har aldrig lagt märke till några rester av något som kan ha varit en ramp, men det var kanske plankorsning med spårförbindelse tidigare?
Harald skrev: ↑onsdag 22 juni 2022 21:38
2190-231.jpg
Då var alltså spåret som Lidingötåget står på här inte SS spår, mer än möjligen en bit som skulle kunna vara det som visas som ett stickspår med stoppbock på planen.
Precis, det är felritat där, det spåret borde också ha haft ”streckad” fortsättning i stället för stoppbocken. Det grenade ju sedan ut sig mot de två spåren på bron så att godstågen kunde köra i vänstertrafik som vanliga människor
Stefan Isaksson skrev: ↑tisdag 21 juni 2022 21:16
Lustigt att det inte görs större skillnad mellan spårväg och T-bana på spårplanen.
F.ö. så har väl Daniel_s i någon diskussion visat att de första tunnelbanorna hade koncession som spårväg med strömskena.
Jag visade det kanske logiskt men det var Gunnar Ekeving som grävde fram äkta verifikat bl a i form av ett dokument där spårvägen begär förlängning av koncessionen: https://ekeving.se/rt/Sth/konc/1956_1_tub.pdf
Just nu kommer jag inte ihåg hur länge de nya koncessionerna faktiskt kom att gälla men de blev hur som helst irrelevanta senast 1994 då dåvarande järnvägssäkerhetslagen trädde i full kraft. Någon gång mellan 1991 och 1993 måste SL ha fått tillstånd som spårinnehavare enligt den nya lagen vilket då ”dödade” koncessionerna.
Om jag fattar det rätt så är det spåret där Lidingötåget står på som leder till godsspåret, växeln är under första vagnen. Det avvikande spåret borde vara godsspåret. Det borde vara tråd ner till överlämningen till SJ. Körde inte Lidingöbanan med 2-axliga lok med strömavtagare för godstrafiken till AGA?
Jag är tillräckligt gammal för att komma ihåg växlingen på Skeppsbron samt Stadsgården.
Här är ett utsnitt ur en karta från 1940 som finns på Stockholmskällan. Man kan förstås inte vara säker på att alla spår återges korrekt på sådana kartor, men jag har intrycket att man har försökt vara noggrann. Här grenas godsspåret av vid brofästet och sedan finns ingen förbindelse med spårvägsspåren. Det stämmer ju med hur spåren är ritade på planen förutom stickspåret då. Kanske såg det ut så här först och sedan har man gjort ett spår från godsspåret till spårvägsspåren för att linje 10 ska kunna stå och invänta avgångstid utan att stå i vägen för något Lidingötåg.
Så noterade jag att även Stockholm har numrerade gator, Första, Andra och Tredje tvärvägen.
C12C3C3C12 skrev: ↑torsdag 23 juni 2022 19:45Det borde vara tråd ner till överlämningen till SJ. Körde inte Lidingöbanan med 2-axliga lok med strömavtagare för godstrafiken till AGA?
Jo, men de hade batterier också! Förbindelsespåret och överlämningsbangården hade ingen kontaktledning, så vid färd från Lidingö fick man ta ned strömavtagaren innan Ropsten passerades.
Stefan Isaksson skrev: ↑tisdag 21 juni 2022 21:16
Några intressanta detaljer:
Brommabanorna är precis i skarven mellan spårväg och T-bana:
Linje 2 är omlagd till Västerbroplan trots att Drottningholmsvägen fortfarande trafikeras av linjena 11 och 12
Linje 12 har provisorisk förbindelse med innerstaden i Alvik som i övrigt är ombyggd för T-bana
Åkeshov är uppenbarligen färdig för T-bana.
Islandsplan har fortsättningen till Vällingby streckad, medan Råcksta och Blackeberg är utritade
Och så den stora överraskningen: den nedlagda linje 13 ligger kvar, enkannerligen för att Ulvsundahallen fortfarande är i bruk, MEN ena spåret är tydligtvis rivet, så Ulvsundavägen är enkelspårig.
(Att nedlagda linje 8 också finns kvar är däremot ingen överraskning eftersom Enskedehallen användes tills Söderhallen invigdes 1956.)
Lustigt att det inte görs större skillnad mellan spårväg och T-bana på spårplanen.
När byggdes Åkeshov om på detta sätt? Och byggdes om för T-bane-standard direkt?
JohanB skrev: ↑söndag 26 juni 2022 9:44
När byggdes Åkeshov om på detta sätt? Och byggdes om för T-bane-standard direkt?
Enligt linjedata i "Stockholm på spåret" försvann förstärkningslinjen 11Å september 1951 eftersom slingan vid Åkeshov slopades.
I arbetsplanen för omställning från spårvägs- till tunnelbanedrift natten mellan den 25 och 26 oktober 1952 https://ekeving.se/rt/tub/vastra/1952_A ... stalln.pdf nämns att (provisoriska) plattformar skulle rivas. Och sedan var stationen klar för tunnelbanetrafik!
Man brukar ju bara prata om omställningen mellan spårvagn och tunnelbana på Linje 14 men uppenbarligen var det samma tidsschema även på Linje 11.
Gillar att man även hade med mat till gubbarna.
Sen kan man slås över att det inte är så många detaljer i själva bygget men utgår från att det fanns ett antal ritningar som beskrev hur vissa arbeten skulle utföras.
Det skulle vara kul att få fram samtlig dokumentation kring en omläggning som denna, och jämföra med hur man planerar idag med allt.
Stefan
Infrastrukturexpert med ansvar infrastrukturfrågor, hållplats- och spårnära underhåll
Hur är det med förbindelsespåret mellan slingan vid Högalid och Långholmsgatan? Under vilken tidsperiod fanns det? Det finns ju i alla fall inte med på den här spårplanen.
Om man inte vet vart man ska, är det ingen idé att skynda sig. Man vet ju ändå inte när man är framme. (Nalle Puh)
Kristofer skrev: ↑måndag 27 juni 2022 10:51
Hur är det med förbindelsespåret mellan slingan vid Högalid och Långholmsgatan? Under vilken tidsperiod fanns det? Det finns ju i alla fall inte med på den här spårplanen.
Växlarna var ju borttagna varför spåret var ointressant, men spåret fanns kvar. Det är för övrigt kvar än idag.
Senast någon linje regelmässigt vände där var väl innan Västerbron öppnades (1935).