leifd skrev:kildor skrev:leifd skrev:
Nej det är nog ingen som vill uttala ett sådant krav, men som du säger blir det ju ändå resultatet, vilket sen får till följd att trafiken havererar vid störningar som är lite större.
Så det jag vill säga, men som kanske inte framgick så tydligt, är ju att man nog borde ställa krav på enkla reduseringsmöjligheter, när så kräva av oförutsedda orsaker. Då måste ju alla anbudsgivare räkna på detta och redovisa hur man tänker, samtidigt som de ju också måste ta höjd prismässigt.
Sen blir det ju upp till upphandlaren att välja om man vill ha ett robust trafiksystem, eller ett så billigt som möjligt.
I det här fallet handlar det ju om ett trafikupplägg (linjer, turtäthet och tåglängder) som är svårt att reducera. Och trafikupplägget för pendeltågen bestämmer SL - inte trafikoperatören. Men ett enkelt reducerbart trafikupplägg går inte alltid att kombinera med andra önskemål på trafiken, alternativt att kostnaden blir för hög. Om man t.ex. skulle sätta som krav att pendeltågstrafiken i alla tidslägen ska kunna reduceras till lågtrafiksupplägget där tågen går Södertälje-Märsta/Uppsala och Bålsta/Kungsängen-Västerhaninge/Nynäshamn i jämn kvartstrafik (med halvtimmestrafik i ytterändarna) blir det samtidigt svårt att t.ex. skapa jämn kvartstrafik till Märsta och ha snabbtåg till Nynäshamn större delen av trafikdygnet.
Nåja, låt mej då säga såhär... Tvivlar starkt på att det är SL som räknar ut vilket tåg som ska vända till vilket osv. SL torde ju bara hitta på vilka tåg som ska gå vilka sträckor och med vilka intervall. Men är det nu så att man detaljstyr så hårt, att man t o m bestämmer vändningarna, så har man ju verkligen "bundit ris åt egen rygg" (vilket iofs kan förväntas av just SL). Trafikoperatören torde ju vara den som är bäst skickad att räkna ut vilka vändningar man ska göra, för att dels få de linjer och de intervall som SL vill ha, men samtidigt få ett tillräckligt robust trafiksystem, så att det går att trafikera, dels i ostört tillstånd, men också vid rejält störda lägen. Om inte trafikoperatören har makten över trafiken operativt, så är man ju egentligen bara ett bemanningsföretag, vilket jag tror få trafikoperatörer är intresserade av.
Men låt mej då tro, att klumpiga organisationer som SL, faktiskt tänker om i framtiden och skriver bättre anbudsunderlag, som även innehåller krav på att kunna hantera även tidigare otänkbara situationer.
Som kIldor konstaterar är skapandet av pendeltågstidtabellen en kompromiss om man kan fundera på om det är mest kostnadseffektivt för samhället/företaget/aktieägarna/personalorganisationerna att lägga all redundans i tidtabellskonstruktionen.
Men om man utgår från innevarande tidtabell och sedan bygger omlopp för att det ska vara lätt att operativt reducera mellantrafiken till lågtrafikupplägget. Dvs du ska kunna ge ordern reducera! och sedan ska du slippa planera om personalturer och omlopp. Det enda man gör är att reducera trafiken.
I princip vill du att tågserier 29xx som normal vänder i Upplands Väsby går vidare till Märsta och att tågserie 28xx/25xx som vänder i Västerhaninge går vidare till Nynäshamn i halvtimmestrafik. Tågserie 126XX/123XX som går Märsta-Tumba/Nynäshamn kör du hem till depå/uppställnignsspår och så får du ett litet personalöverskott som kan åka hem och vila upp sig.
I Märstafallet skulle vi då behöva bygga ut vändkapaciteten så att två vändande tåg kan samtidigt vara inne i Upplands Väsby
det skulle kunna kosta 1 ytterligare omlopp och lite investering i banan.
Dvs vi gör vändtiderna i Upplands Väsby så långa att man inom den vändtiden (ca 30min extra) hinner fram och tillbaka till Märsta.
I Nynäshamnsfallet så skulle det kunna kosta 3 omlopp + förbättrad uppställningskapacitet i Västerhaninge. D.v.s. att vi gör vändtiderna i Västerhaninge så långa att vi inom den vändtiden hinner till Nynäshamn och tillbaka ca 90 min
Varje omlopp á 2 fordon kostar kanske 200MSEK i investering med en livslängd på 30 år. Det ger en fordonsinvestering på 4*200 = 800MSEK. Delat på 30 år ger det en årskostnad på 26MSEK/år
under de 30 åren underhåller man fordonen för kanske lika mycket, dvs 26MSEK/år
investeringen i depåplats kanske ligger på 20MSEK/omlopp, vilket ge en kostnad på 2,6MSEK/år
bemanningen av de 4 omloppen kostar kanske 6 lokförare/omlopp/år, jag räknar bort tågvärdarna dvs 4*6= 24 lokförare/år. Anta att en lokförare kostar 0,6MSEK/år . Det ger en årskostnad på 14,4MSEK
Om vi lägget till lite investering i vändspår och liknande för kanske 100MSEK med en livslängd på 60 år får vi en årskostnad på 2MSEK/år
Så för att göra pendeltågstrafikupplägget modulärt så får vi en årkostnad på ca 70MSEK
Min fråga blir då är det här det mest kostnadseffektiva sättet att lägga 70MSEK/år för att underlätta störningshantering i pendeltågssystemet
Om man skulle lägga lika mycket pengar på TRV:s och MTR:s trafikledning inklusive fordons- och personalplanering vad får vi då?