Kontantlösa butiker

[Odd]

Och en till väldigt viktig aspekt, att du som konsument faktiskt har möjlighet att välja vilken bank du vill bli bankkund hos, att du inte skall tvingas bli bankkund hos en specifik bank som förutsättning för att du skall kunna handla online.

[Enceladus]

Och en till väldigt viktig aspekt, att du som konsument faktiskt har möjlighet att välja vilken bank du vill bli bankkund hos, att du inte skall tvingas bli bankkund hos en specifik bank som förutsättning för att du skall kunna handla online.

Det låter nästan som att signaturen "Odd" lever i en alternativ verklighet. Storbankerna äger infrastruktur som staten i praktiken kräver att medborgarna använder. Att i detta läge fokusera på Klarna är bara löjligt. I den verklighet som resten av befolkningen lever i är storbankerna ett mycket större bekymmer. Här är förra årets anseendeindex för företag från Kantar Sifo:

Klarna 56
Handelsbanken 55
SEB 41
Danske Bank 23
Swedbank 22
Nordea 20

Trustpilots omdömen visar samma mönster. Skribenten har säkert rätt i att Klarna missbrukar sin dominerande ställning på marknaden, men det finns betydligt större problem i denna genomruttna bransch. Exempelvis har det under de senaste dagarna framkommit att Swedbank uppför sig som en maffiaorganisation:

FI:s kassaskåps-räd hindrades av Swedbank
Swedbank kallade in toppadvokater för att jaga medieläckor

Nyligen annonserade SEB kraftigt höjda avgifter för företag och privatpersoner, trots att SEB och de andra storbankerna redan har avsevärt högre avgifter än mindre banker. Reaktionerna lät inte vänta på sig på internetforumet Flashback (visserligen ett kontroversiellt forum, men det representerar en stor del av det svenska folket).

Vanligt folk hatar storbankerna. Om staten inte förlitade sig så mycket på deras infrastruktur så hade de flesta övergivit dem för länge sedan. Att tala om att "tvingas bli bankkund" och då syfta på Klarna är höjden av att leva i en bubbla.

[Lennart Petersen]

Och en till väldigt viktig aspekt, att du som konsument faktiskt har möjlighet att välja vilken bank du vill bli bankkund hos, att du inte skall tvingas bli bankkund hos en specifik bank som förutsättning för att du skall kunna handla online.

Men jag kan ju inte välja vilken bank som min affär anlitar för inlösen.
Min affär har t.ex Swedbank ,vilket står på kvittot, vilket inte är min bank men transaktionen när jag handlar med kort går ju via Swedbank vare sig jag vill det eller inte. Och sedan vidare till min bank.

[LÅ1]

Och en till väldigt viktig aspekt, att du som konsument faktiskt har möjlighet att välja vilken bank du vill bli bankkund hos, att du inte skall tvingas bli bankkund hos en specifik bank som förutsättning för att du skall kunna handla online.

Men jag kan ju inte välja vilken bank som min affär anlitar för inlösen.
Min affär har t.ex Swedbank ,vilket står på kvittot, vilket inte är min bank men transaktionen när jag handlar med kort går ju via Swedbank vare sig jag vill det eller inte. Och sedan vidare till min bank.

Ja, men du behöver inte bli kund hos Swedbank bara för att handla i din affär. Inte ens om du betalar med kort.

[Odd]

Och en till väldigt viktig aspekt, att du som konsument faktiskt har möjlighet att välja vilken bank du vill bli bankkund hos, att du inte skall tvingas bli bankkund hos en specifik bank som förutsättning för att du skall kunna handla online.

Men jag kan ju inte välja vilken bank som min affär anlitar för inlösen.
Min affär har t.ex Swedbank ,vilket står på kvittot, vilket inte är min bank men transaktionen när jag handlar med kort går ju via Swedbank vare sig jag vill det eller inte. Och sedan vidare till min bank.

Det beror på att det är din butik som är kund hos Swedbank, inte du. Jämför med att din butik är kund hos andra varu- och tjänstleverantörer. När jag skall reklamera en vara eller tjänst så går jag till min butik för att lösa det ärendet, jag går ju inte till Swedbank. Om jag behöver reklamera en korttransaktion så går jag till min kortutgivare, inte Swedbank. Nästa butik du handlar i kanske har Babs eller Handelsbanken som kortinlösare.

Om du exempelvis vill köpa något på avbetalning så skriver du ett avtal med den part som lånar ut pengarna till dig, dvs kreditgivaren. Då är du kund hos den kreditgivaren och därför har dom anledning att föra en direkt dialog med dig. Reklamationer etc tar du ju fortfarande med den butik du köpte den avbetalade varan eller tjänsten hos, det sköter ju inte kreditgivaren (i allmänhet, skall man väl säga, det finns vissa situationer där varan är en säkerhet för krediten men dessa undantag regleras oftast i lagar och förordningar).

Sen finns det fall där butiken anlitar en annan part, exempelvis Visma eller Magneto, för att driva själva butiken. Men detta sker på proxybasis, du blir ju inte kund hos Visma eller Magneto bara för att du handlar i en butik som använder deras butikstjänster, det är ju fortfarande den som du handlar hos som är din juridiska motpart. Och om du handlar i en e-handelsbutik som använder Magneto och sedan handlar i en annan butik som använder Magneto, så kopplar ju Magneto inte ihop dina köp hos de olika e-handlarna fastän de anlitar samma plattformsleverantör, och jag förväntar mig dessutom att mina privata affärer är just privata affärer som jag knappast vill att någon annan snokar i, än mindre aggregerar ihop och skapar en profilering. Det är sådant som Nalle Jinping och Erich Honecker ägnar/ängade sig åt.

Ur ett e-handlarperspektiv så vill jag ju knappast att konkurrenter skall få reda på något om min försäljning och det är också en väldigt viktig aspekt och en mycket bra anledning till varför även e-handlare skall hålla Klarna på behörigt avstånd.

Vi förutsätter här att Swedbank inte råkar vara just din bank. Ersätt med annan lämplig bank eller finansintitut om din bank råkar vara just Swedbank.

[/jes]

-----
Vanligt folk hatar storbankerna. Om staten inte förlitade sig så mycket på deras infrastruktur så hade de flesta övergivit dem för länge sedan. Att tala om att "tvingas bli bankkund" och då syfta på Klarna är höjden av att leva i en bubbla.

Då är det väl bara att byta till en mindre bank, varför inte SBAB som fortfarande ägs av staten. Om det nu är så att svenska folket "hatar storbankerna". Det är kanske på grund av detta hat som bankerna inte längre finns i gatuplanet för att undvika att få skyltfönstren nersmetade av ruttna ägg?

Och kom ihåg, det stöd som bankerna fick under 90-talet via Bankstödsnämnden har betalats tillbaka. Försäljningen av statens aktier i Nordea var säkert ingen dålig affär, tyvärr har jag inga siffror.

Ett annat sätt att inte bli beroende av bankerna är att använda kontanter vid inköp, att kräva få betala kontant, spara pengarna i madrassen och inte köpa något förrän man har sparat ihop till sina utgifter. Ett sundare samhälle på sätt och vis och inkassobranschen kan avvecklas.

Lön utbetalas på företaget som förr i tiden. Stora penningtransporter innebär ett lyft för de riktiga rånarna som brukade vänta utanför Systembolaget på måndag morgon för att kunna ta del av helgkassorna. Mindre proffsiga rånare kunde inrikta sig på pensionärerna som köade på alla postkontor den 15:e i varje månad (alla fick pension samma dag) för att hämta ut sina slantar. Kassaskåpssprängare ett (hederligt?) gammalt yrke som återuppstår.

Mycket skulle vara till det bättre om vi slapp storbankerna. Vi kanske till och med att vi kan få vår post utdelad varje dag, inklusive lördagar!

PS Varför hävde regeringen utdelningsstoppet för storbankerna till glädje för alla cigarrökande, champagnedrickande parasiter? Utdelningsstoppet 2020/2021 slog hårt mot olika institutioner beroende av bidrag för sina verksamheter, särskilt forskning, från olika former av stiftelser och fonder. Så även våra pensionsfonder. Det handlar om miljarder kronor, allt går inte till "parasiter".

[/jes]

Och en till väldigt viktig aspekt, att du som konsument faktiskt har möjlighet att välja vilken bank du vill bli bankkund hos, att du inte skall tvingas bli bankkund hos en specifik bank som förutsättning för att du skall kunna handla online.

Men jag kan ju inte välja vilken bank som min affär anlitar för inlösen.
Min affär har t.ex Swedbank ,vilket står på kvittot, vilket inte är min bank men transaktionen när jag handlar med kort går ju via Swedbank vare sig jag vill det eller inte. Och sedan vidare till min bank.

Det beror på att det är din butik som är kund hos Swedbank, inte du. Jämför med att din butik är kund hos andra varu- och tjänstleverantörer. När jag skall reklamera en vara eller tjänst så går jag till min butik för att lösa det ärendet, jag går ju inte till Swedbank. Om jag behöver reklamera en korttransaktion så går jag till min kortutgivare, inte Swedbank. Nästa butik du handlar i kanske har Babs eller Handelsbanken som kortinlösare.

Om du exempelvis vill köpa något på avbetalning så skriver du ett avtal med den part som lånar ut pengarna till dig, dvs kreditgivaren. Då är du kund hos den kreditgivaren och därför har dom anledning att föra en direkt dialog med dig. Reklamationer etc tar du ju fortfarande med den butik du köpte den avbetalade varan eller tjänsten hos, det sköter ju inte kreditgivaren (i allmänhet, skall man väl säga, det finns vissa situationer där varan är en säkerhet för krediten men dessa undantag regleras oftast i lagar och förordningar).

Sen finns det fall där butiken anlitar en annan part, exempelvis Visma eller Magneto, för att driva själva butiken. Men detta sker på proxybasis, du blir ju inte kund hos Visma eller Magneto bara för att du handlar i en butik som använder deras butikstjänster, det är ju fortfarande den som du handlar hos som är din juridiska motpart. Och om du handlar i en e-handelsbutik som använder Magneto och sedan handlar i en annan butik som använder Magneto, så kopplar ju Magneto inte ihop dina köp hos de olika e-handlarna fastän de anlitar samma plattformsleverantör, och jag förväntar mig dessutom att mina privata affärer är just privata affärer som jag knappast vill att någon annan snokar i, än mindre aggregerar ihop och skapar en profilering. Det är sådant som Nalle Jinping och Erich Honecker ägnar/ängade sig åt.

Ur ett e-handlarperspektiv så vill jag ju knappast att konkurrenter skall få reda på något om min försäljning och det är också en väldigt viktig aspekt och en mycket bra anledning till varför även e-handlare skall hålla Klarna på behörigt avstånd.

Vi förutsätter här att Swedbank inte råkar vara just din bank. Ersätt med annan lämplig bank eller finansintitut om din bank råkar vara just Swedbank.

Jag har arbetat mycket med implementering av kreditkortslösningar men det ligger några år bakåt i tiden. Regelverket kring kreditkort är oerhört strikt och själva användningen av kort via terminal får betraktas som mycket säker. Testprocedurerna när man ska skapa interface online mellan ett driftsystem och en kreditortsoperatör kan driva en till vansinne.

Odds inlägg om Klarna, som jag utnyttjat i viss utsträckning, är en väckarklocka. Inte minst med tanke på att Klarna går med stora förluster och att ägarna kan frestas att kapitalisera på sin stora kundbas som tycks lagra våra inköp på radnivå. Kräver lite forskning och eftertanke.

[Lennart Petersen]

Och en till väldigt viktig aspekt, att du som konsument faktiskt har möjlighet att välja vilken bank du vill bli bankkund hos, att du inte skall tvingas bli bankkund hos en specifik bank som förutsättning för att du skall kunna handla online.

Men jag kan ju inte välja vilken bank som min affär anlitar för inlösen.
Min affär har t.ex Swedbank ,vilket står på kvittot, vilket inte är min bank men transaktionen när jag handlar med kort går ju via Swedbank vare sig jag vill det eller inte. Och sedan vidare till min bank.

Ja, men du behöver inte bli kund hos Swedbank bara för att handla i din affär. Inte ens om du betalar med kort.

På något sätt blir jag ju kund eftersom Swedbank blir mellanhand och hanterar mina kontouppgifter.

[Lennart Petersen]

Och en till väldigt viktig aspekt, att du som konsument faktiskt har möjlighet att välja vilken bank du vill bli bankkund hos, att du inte skall tvingas bli bankkund hos en specifik bank som förutsättning för att du skall kunna handla online.

Men jag kan ju inte välja vilken bank som min affär anlitar för inlösen.
Min affär har t.ex Swedbank ,vilket står på kvittot, vilket inte är min bank men transaktionen när jag handlar med kort går ju via Swedbank vare sig jag vill det eller inte. Och sedan vidare till min bank.

Det beror på att det är din butik som är kund hos Swedbank, inte du. Jämför med att din butik är kund hos andra varu- och tjänstleverantörer. När jag skall reklamera en vara eller tjänst så går jag till min butik för att lösa det ärendet, jag går ju inte till Swedbank. Om jag behöver reklamera en korttransaktion så går jag till min kortutgivare, inte Swedbank. Nästa butik du handlar i kanske har Babs eller Handelsbanken som kortinlösare.

e

Ja jag vet att Swedbank i det här fallet är mellanhand, och att jag inte är kund där framgick av mitt inlägg.
Men det är inte jämförbart med varuleverantörer , Arvid Nordqvist vet knappast om att det är jag som köper kaffet (men butiken vet!). Men Swedbank hanterar ju de facto mina kontouppgifter och debiterar sedan min bank.
Nu säger jag inte att det är något fel på den gångordningen bara att det blir en bank inblandad som inte är min bank.

[Odd]

...
På något sätt blir jag ju kund eftersom Swedbank blir mellanhand och hanterar mina kontouppgifter.

Rent tekniskt så vet inte Swedbank (i detta fall) vem du är. De vet att det är någon som heter "Lennart Petersen" och har ett visst kortnummer, men de vet inte om det är just du eller någon av de andra 13 "Lennart Petersen" i Sverige.
Så nej, de vet inte vem du är. Och heter man exempelvis Karl Andersson, vilket ungefär en knapp promille av Sveriges befolkning heter, så är det ännu mindre sannolikt att de vet vem du är.

Om du däremot tvingas att identifiera dig med personnummer mot betalförmedlaren, då vet den med 100% vem du är, oavsett hur vanligt ditt namn är.

[/jes]

...
På något sätt blir jag ju kund eftersom Swedbank blir mellanhand och hanterar mina kontouppgifter.

Rent tekniskt så vet inte Swedbank (i detta fall) vem du är. De vet att det är någon som heter "Lennart Petersen" och har ett visst kortnummer, men de vet inte om det är just du eller någon av de andra 13 "Lennart Petersen" i Sverige.
Så nej, de vet inte vem du är. Och heter man exempelvis Karl Andersson, vilket ungefär en knapp promille av Sveriges befolkning heter, så är det ännu mindre sannolikt att de vet vem du är.

Om du däremot tvingas att identifiera dig med personnummer mot betalförmedlaren, då vet den med 100% vem du är, oavsett hur vanligt ditt namn är.

Mina kunskaper är rostiga men jag tvivlar på att Swedbank får reda på vem som har handlat om du inte är kund hos Swedbank. När kortet blippas eller drages görs en auktorisation hos Nets eller Babs (Cekab/SHB köptes väl upp av Nets tror jag) eller eventuellt någon aktör som antingen gör en förfrågan hos din bank/kortutgivare (men inte alltid för småbelopp), en så kallad auktorisation. Sedan finns det inlösare så kallade acquires som köper in affärernas transaktioner mot provision varefter transaktionerna hamnar hos rätt bank och kan bokföras. Det handlar om jättebelopp där varje promille i provision handlar om många kronor. Ett företag som t ex Coop tecknar avtal med den inlösare som ger bäst villkor. I det stora företag (störst i sin bransch) som jag arbetade i vid millennieskiftet lyckades vi reta upp vår inlösande bank Nordea (SHB var vår husbank) när vi meddelade att i fortsättningen skulle vi lösa in våra transaktioner i utlandet, visserligen bara hos PBS i Danmark men ändå. "Det går inte, det får ni inte" menade Nordea. Det gick visst det och företaget sparade många miljoner. I dag är det en självklarhet och tekniken underlättar minst sagt - och skrämmer sagt.

Om Odd bjuder på fika någon gång kan jag förmedla lite återblickar när kreditkortsintegrering i affärssystemen tog sin början för 20-25 år sedan. Kreditkortshanteringen förföljde mig till nästa jobb, ingen ville ägna sig åt sådant.

Nog sagt om detta. Punkt!

[Lennart Petersen]

...
På något sätt blir jag ju kund eftersom Swedbank blir mellanhand och hanterar mina kontouppgifter.

Rent tekniskt så vet inte Swedbank (i detta fall) vem du är. De vet att det är någon som heter "Lennart Petersen" och har ett visst kortnummer, men de vet inte om det är just du eller någon av de andra 13 "Lennart Petersen" i Sverige.
Så nej, de vet inte vem du är. Och heter man exempelvis Karl Andersson, vilket ungefär en knapp promille av Sveriges befolkning heter, så är det ännu mindre sannolikt att de vet vem du är.

Om du däremot tvingas att identifiera dig med personnummer mot betalförmedlaren, då vet den med 100% vem du är, oavsett hur vanligt ditt namn är.

Det finns bara en med de namn som står på kortet....

[Enceladus]

Mina kunskaper är rostiga men jag tvivlar på att Swedbank får reda på vem som har handlat om du inte är kund hos Swedbank. När kortet blippas eller drages görs en auktorisation hos Nets eller Babs (Cekab/SHB köptes väl upp av Nets tror jag) eller eventuellt någon aktör som antingen gör en förfrågan hos din bank/kortutgivare (men inte alltid för småbelopp), en så kallad auktorisation. Sedan finns det inlösare så kallade acquires som köper in affärernas transaktioner mot provision varefter transaktionerna hamnar hos rätt bank och kan bokföras. Det handlar om jättebelopp där varje promille i provision handlar om många kronor. Ett företag som t ex Coop tecknar avtal med den inlösare som ger bäst villkor. I det stora företag (störst i sin bransch) som jag arbetade i vid millennieskiftet lyckades vi reta upp vår inlösande bank Nordea (SHB var vår husbank) när vi meddelade att i fortsättningen skulle vi lösa in våra transaktioner i utlandet, visserligen bara hos PBS i Danmark men ändå. "Det går inte, det får ni inte" menade Nordea. Det gick visst det och företaget sparade många miljoner. I dag är det en självklarhet och tekniken underlättar minst sagt - och skrämmer sagt.

Om Odd bjuder på fika någon gång kan jag förmedla lite återblickar när kreditkortsintegrering i affärssystemen tog sin början för 20-25 år sedan. Kreditkortshanteringen förföljde mig till nästa jobb, ingen ville ägna sig åt sådant.

Nog sagt om detta. Punkt!

Det märks att skribenten inte har varit aktiv i branschen på ett tag. Babs existerar inte längre som ett eget varumärke, utan samlas under Swedbank Pay. Swedbank Pay tillhör PayEx som i sin tur är ett helägt dotterbolag till Swedbank. PayEx är ett gotländskt kreditmarknadsbolag som köptes upp av Swedbank år 2017. Huvudkonkurrenterna är Nets, Bambora, Elavon och Handelsbanken. Handelsbanken avyttrade nyligen sin kortinlösenverksamhet till Worldline. Swedbank överväger att göra samma sak, men verkar ha svårt att hitta en köpare:

Samtidigt har det hänt en del på den finansiella digitaliseringsfronten de senaste åren. Johan Bendz pekar på den färska nyheten om lanseringen för Silverfllow, ett helt molnbaserat betalningsbolag som grundats av veteraner från den holländska betaljätten Adyen, något som tekniknyhetssajten Techcrunch rapporterade i förra veckan. I den artikeln säger en av Silverflows grundare att bankernas betalteknik är tre till fyra decennier gammal och “kostar alla tid och pengar”.

– Med det i beaktande kan man ju undra om man verkligen kan lyckas göra om Bamboratricket, säger Johan Bendz.

Nets delägdes tidigare av Nordea och Bambora av SEB, men båda bankerna sålde sina innehav för flera år sedan. Av de svenska storbankerna är det alltså bara Swedbank som har kvar en egen kortinlösenverksamhet. Enligt Nilson Report har Swedbank Pay högre marknadsandelar än Handelsbankens kortinlösenverksamhet, men inte lika höga som Nets (se sidan 7). Swedbank Pay används bland annat av SL och nuförtiden genererar säkert Stockholms kollektivtrafik stora volymer, åtminstone avseende antalet transaktioner.

Här är ett intressant citat från artikeln om Handelsbankens avyttring:

Swedbanks och Handelsbankens drag att gå ur sina betallösningsverksamheter är alltså en del av en trend som pågått i flera år. En kärnkompetens som kunderna, det vill säga handlare, vill ha är data kring deras kunders beteende.

Numera är data en kärnkompetens för betallösningsverksamheter. Denna insikt kan förklara Klarnas framgångar...

[Enceladus]

-----
Vanligt folk hatar storbankerna. Om staten inte förlitade sig så mycket på deras infrastruktur så hade de flesta övergivit dem för länge sedan. Att tala om att "tvingas bli bankkund" och då syfta på Klarna är höjden av att leva i en bubbla.

Då är det väl bara att byta till en mindre bank, varför inte SBAB som fortfarande ägs av staten. Om det nu är så att svenska folket "hatar storbankerna". Det är kanske på grund av detta hat som bankerna inte längre finns i gatuplanet för att undvika att få skyltfönstren nersmetade av ruttna ägg?

Och kom ihåg, det stöd som bankerna fick under 90-talet via Bankstödsnämnden har betalats tillbaka. Försäljningen av statens aktier i Nordea var säkert ingen dålig affär, tyvärr har jag inga siffror.

Ett annat sätt att inte bli beroende av bankerna är att använda kontanter vid inköp, att kräva få betala kontant, spara pengarna i madrassen och inte köpa något förrän man har sparat ihop till sina utgifter. Ett sundare samhälle på sätt och vis och inkassobranschen kan avvecklas.

Lön utbetalas på företaget som förr i tiden. Stora penningtransporter innebär ett lyft för de riktiga rånarna som brukade vänta utanför Systembolaget på måndag morgon för att kunna ta del av helgkassorna. Mindre proffsiga rånare kunde inrikta sig på pensionärerna som köade på alla postkontor den 15:e i varje månad (alla fick pension samma dag) för att hämta ut sina slantar. Kassaskåpssprängare ett (hederligt?) gammalt yrke som återuppstår.

Mycket skulle vara till det bättre om vi slapp storbankerna. Vi kanske till och med att vi kan få vår post utdelad varje dag, inklusive lördagar!

PS Varför hävde regeringen utdelningsstoppet för storbankerna till glädje för alla cigarrökande, champagnedrickande parasiter? Utdelningsstoppet 2020/2021 slog hårt mot olika institutioner beroende av bidrag för sina verksamheter, särskilt forskning, från olika former av stiftelser och fonder. Så även våra pensionsfonder. Det handlar om miljarder kronor, allt går inte till "parasiter".

SBAB är en vinstdrivande bank som ägs av svenska staten, d.v.s. som SJ snarare än SL. SBAB är inte heller en fullservicebank, utan fokuserar på bolån. SBAB är således inte ett alternativ till storbankerna. I dagsläget är de bästa alternativen förmodligen Skandiabanken, ICA Banken och Länsförsäkringar Bank, där de två förstnämnda bankerna slipper bankskatten.

Det är mycket som har hänt sedan skribenten lämnade branschen. Fysiska kontanter används i princip inte längre, och det finns ingen återvändo. Något som däremot skulle kunna minska storbankernas dominans är digitala kontanter, vilka åtminstone SEB och Nordea verkar vara livrädda för.

[LÅ1]

Fysiska kontanter används i princip inte längre, och det finns ingen återvändo. Något som däremot skulle kunna minska storbankernas dominans är digitala kontanter, vilka åtminstone SEB och Nordea verkar vara livrädda för.

Jag är inte helt säker på att det det inte finns möjlighet att fysiska kontanter, sedlar och mynt, får en revivel.

[/jes]

Jag är rostig, det märks. Några kommentarer bara. Nets var ursprungligen en sammanslagning av danska PBS och norska (glömt namnet!) men som ägdes av DNB.

För övrigt från historiens skräphög(?) kan jag berätta att Danmark hade mycket restriktioner och bestämmelser när det gällde kreditkort. Som exempel, efterdebitering med kreditkort var förbjuden (och är väl förbjudet generellt idag om man inte har en så kallad token från tidigare transaktion). American Express fick inte ge ut kort i Danmark på grund av för höga provisioner (det fanns en lag som reglerade detta) men korten fick accepteras som betalningsmedel osv.

Danska PBS hade monopol och man fick stånga sig blodig för att få integrerade kreditkortslösningar. "Vad ska det vara bra för? Vi har ju DAN-kort och alla butiker hyr våra terminaler". Det var nog där skon klämde, hyresintäkterna för alla terminaler i hela landet. Det fanns inga alternativ. Inte ens när jag lyckats få två motsträviga PBS-medarbetare över Öresund för studiebesök av integrerad betalningslösning blev man övertygade.

Om jag inte har helt fel så är ICA-banken till salu och har alltid gått med förlust men det finns ingen som vill köpa banken. Kanske är kundstocken inte tillräckligt intressant för investerarna?

Till sist, jag har alltid haft kontanter i plånboken, så även nu.

OK, nu sätter jag slutpunkt för min del i detta ämne.

[LÅ1]

En fråga i sammanhanget. Vad är Visas och Master cards roll när man handlar i Sverige med ett Svenskt kort anslutet till endera av dessa företag?

När amerikanerna la någon form av embargo mot företag som samarbetade med ett av de två Nordstream-projekten så uttalade någon politiker i USA att man kunde banlysa europeiska politiker så att de inte kunde använda Visa- eller MC-kort. Om de verkligen hade den makten kan man fråga sig.

[/jes]

En fråga i sammanhanget. Vad är Visas och Master cards roll när man handlar i Sverige med ett Svenskt kort anslutet till endera av dessa företag?

När amerikanerna la någon form av embargo mot företag som samarbetade med ett av de två Nordstream-projekten så uttalade någon politiker i USA att man kunde banlysa europeiska politiker så att de inte kunde använda Visa- eller MC-kort. Om de verkligen hade den makten kan man fråga sig.

Kortutgivare i Sverige till exempel har licens från Visa och Mastercard och måste följa deras regelverk. Jämför alla franchisetagare. Alla McDonalds-restauranger i Sverige är svenska och drivs av svenska företagare men franchise-avtalet reglerar utseende, produkter osv för vilket man betalar royalty baserad på omsättningen. Många svenska butikskedjor är i själva verket utländska koncept som drivs av svenska franchisetagare. Rent inhemska motsvarande finns hos Coop och Hemköp.

[Enceladus]

Fysiska kontanter används i princip inte längre, och det finns ingen återvändo. Något som däremot skulle kunna minska storbankernas dominans är digitala kontanter, vilka åtminstone SEB och Nordea verkar vara livrädda för.

Jag är inte helt säker på att det det inte finns möjlighet att fysiska kontanter, sedlar och mynt, får en revivel.

Jag har svårt att tänka mig det. Ju färre som använder fysiska kontanter, desto dyrare blir kontanthanteringen. Swedbank Pay tar 0,95 procent för bank- och kreditkort från EU. Swish kostar mellan 1,5 och 3 kronor per transaktion beroende på bank. Båda avgifterna kan förhandlas ner av stora aktörer som SL. Enligt uppgift betalar SL bara 23 öre per blipp. Ingen chans att fysiska kontanter kan slå det. Mindre företag som inte har samma förhandlingskraft lobbar säkert för e-kronan, men befintliga betalsätt är inte extremt dyra redan idag.

EU:s senaste reglering av mellanbanksavgifter har kraftigt minskat avgifterna för kortbetalningar inom EU, och nuförtiden har nästan alla länder motsvarigheter till Swish som pressar priserna ytterligare. Å andra sidan erbjuder kreditkort och Klarna starkare köpskydd. Fysiska kontanters främsta styrka är integriteten. Många ungdomar använder bara kontanter för att köpa droger...

[LÅ1]

Fysiska kontanter används i princip inte längre, och det finns ingen återvändo. Något som däremot skulle kunna minska storbankernas dominans är digitala kontanter, vilka åtminstone SEB och Nordea verkar vara livrädda för.

Jag är inte helt säker på att det det inte finns möjlighet att fysiska kontanter, sedlar och mynt, får en revivel.

Jag har svårt att tänka mig det. Ju färre som använder fysiska kontanter, desto dyrare blir kontanthanteringen. Swedbank Pay tar 0,95 procent för bank- och kreditkort från EU. Swish kostar mellan 1,5 och 3 kronor per transaktion beroende på bank. Båda avgifterna kan förhandlas ner av stora aktörer som SL. Enligt uppgift betalar SL bara 23 öre per blipp. Ingen chans att fysiska kontanter kan slå det. Mindre företag som inte har samma förhandlingskraft lobbar säkert för e-kronan, men befintliga betalsätt är ganska billiga redan idag.

EU:s senaste reglering av mellanbanksavgifter har kraftigt minskat avgifterna för kortbetalningar inom EU, och nuförtiden har nästan alla länder motsvarigheter till Swish som pressar priserna ytterligare. Å andra sidan erbjuder kreditkort och Klarna starkare köpskydd. Fysiska kontanters främsta styrka är integriteten. Många ungdomar använder bara kontanter för att köpa droger...

Det som händer i Europa just nu kan ändra förutsättningarna.