Kategoriregler
Livet handlar inte bara om spårvagnar och lokaltrafik. Här kan det diskuteras om andra ting. (endast för registrerade användare) Allmänna forumregler
Svenska Dagbladet skrev:Det är betalvärldens hetaste förkortning just nu, BNPL. Klarnas konkurrenter inom marknaden för ”köp nu, betala sen” blir uppköpta på löpande band när aktörerna gör sig redo för den stora striden – den mot kreditkorten.
SvD skriver att kreditkortens existens hotas för första gången på över 60 år. Hotet stavas BNPL, d.v.s. "buy now, pay later". Kommer kreditkort att helt ersättas av företag som Klarna?
Svenska Dagbladet skrev:För handlare är nyttan med BNPL inte primärt att tillhandahålla en kredit, utan att öka det genomsnittliga ordervärdet och minska antalet köpare som ångrar sig i sista sekund. Något förenklat kan man säga att ju fler och snabbare sätt man kan betala på, desto fler köp görs.
Allt fler kommer att hamna i skuldfällan!
Fler sätt att betala på ger fler köp. Jag upplever det, fast tvärt om. Ju fler ställen som inte accepterar mitt förstahandsval att betala, ju färre köp gör jag. Och ju mer pengar över i slutet av månaden!
Svenska Dagbladet skrev:För enskilda varumärken uppstår samtidigt en möjlighet till mer inköpsdata som kan användas till mer precisa kampanjer. När köp sker via kreditkort så försvinner detaljerna kring exakt vilka varor som har köpts. Med mer data kan varumärken erbjuda specifika rabatter och avbetalningsplaner ner på enskild produktnivå. Detta är i det närmaste omöjligt för alla som inte jobbar med BNPL-betalningar i dag.
Integriteten tycks ingen bry sig om längre. Det var när jag insåg hur Åhléns gav mig skräddarsydda erbjudanden som jag började säga nej i kassan när jag fick frågan om jag var medlem. Sedan har jag gått med i ett par kundklubbar till, men svarar bara ja när det ger rabatt.
Odd skrev:Det är enligt min mening tydligt hur missnöjda folk är med Klarna om man jämför med storbankerna, särskilt med tanke på att Klarna endast skickar manuella uppmaningar att ge omdömen.
Signaturen "Odd" har tidigare framfört kritik mot Trustpilots sätt att sammanställa omdömen. Det kanske ligger något i kritiken, även om skribenten troligtvis bara är missnöjd med utfallet. Kantar Sifo gör årliga undersökningar av svenska organisationers anseende. Klarna och storbankerna får följande anseendeindex i innevarande års undersökning:
Detta stämmer överens med både Trustpilots omdömen och mina egna erfarenheter. Lever jag och skribenten i skilda världar, eller finns det många personer som tycker att Klarna är en mindre etisk bank än storbankerna?
Odd skrev:Det är enligt min mening tydligt hur missnöjda folk är med Klarna om man jämför med storbankerna, särskilt med tanke på att Klarna endast skickar manuella uppmaningar att ge omdömen.
Signaturen "Odd" har tidigare framfört kritik mot Trustpilots sätt att sammanställa omdömen. Det kanske ligger något i kritiken, även om skribenten troligtvis bara är missnöjd med utfallet. Kantar Sifo gör årliga undersökningar av svenska organisationers anseende. Klarna och storbankerna får följande anseendeindex i innevarande års undersökning:
Detta stämmer överens med både Trustpilots omdömen och mina egna erfarenheter. Lever jag och skribenten i skilda världar, eller finns det många personer som tycker att Klarna är en mindre etisk bank än storbankerna?
Om siffrorna du presenterar stämmer så kan ju knappast Trustpilots siffror vara korrekta om de inte viktas på lämpligt sätt.
Hur etiska de sen är har egentligen inte särskilt mycket med dessa siffror. Om en bank säger att de samlar in, processar och delar på känsliga medicinska och sexuella preferenser så är det mycket mer allvarligt än att de samlar in ekonomiska preferenser. Om en intresseorganisation för sexuell hälsa samlar in och bearbetar sådan information så är det mycket mer förståeligt än att samma organisation samlar in, bearbetar och sprider känsliga uppgifter om exempelvis religiösa eller medicinska preferenser.
Det hade varit en sak om Klarna i sin integritetsskyddspolicy hade skrivit att de inte samlar in och bearbetar annat än ekonomisk information men det är inte så deras policy på över 12000 ord lyder. Alltså är Klarna inte särskilt etiska, hur mycket du än påstår motsatsen. Och för övrigt, om Klarna inte skulle vara intresserad av informationen, varför utplånar dom den inte direkt och varför samlar dom in den i första taget?
Odd skrev:Om siffrorna du presenterar stämmer så kan ju knappast Trustpilots siffror vara korrekta om de inte viktas på lämpligt sätt.
Hur etiska de sen är har egentligen inte särskilt mycket med dessa siffror. Om en bank säger att de samlar in, processar och delar på känsliga medicinska och sexuella preferenser så är det mycket mer allvarligt än att de samlar in ekonomiska preferenser. Om en intresseorganisation för sexuell hälsa samlar in och bearbetar sådan information så är det mycket mer förståeligt än att samma organisation samlar in, bearbetar och sprider känsliga uppgifter om exempelvis religiösa eller medicinska preferenser.
Det hade varit en sak om Klarna i sin integritetsskyddspolicy hade skrivit att de inte samlar in och bearbetar annat än ekonomisk information men det är inte så deras policy på över 12000 ord lyder. Alltså är Klarna inte särskilt etiska, hur mycket du än påstår motsatsen. Och för övrigt, om Klarna inte skulle vara intresserad av informationen, varför utplånar dom den inte direkt och varför samlar dom in den i första taget?
Skribenten verkar ha hakat upp sig på integritetspolicyer. Det krävs mycket mer än en dålig integritetspolicy för att jämställa Klarna med storbankerna och deras etiska förruttnelse (t.ex. penningtvätt, kartellbildning och klimatförstöring). Klarna är bland de bättre aktörerna i denna genomruttna bransch (se länken), men visst ligger ribban för lågt. Företag som Ikea och Ica slår i sin tur Klarna med hästlängder.
Odd skrev:Om siffrorna du presenterar stämmer så kan ju knappast Trustpilots siffror vara korrekta om de inte viktas på lämpligt sätt.
Hur etiska de sen är har egentligen inte särskilt mycket med dessa siffror. Om en bank säger att de samlar in, processar och delar på känsliga medicinska och sexuella preferenser så är det mycket mer allvarligt än att de samlar in ekonomiska preferenser. Om en intresseorganisation för sexuell hälsa samlar in och bearbetar sådan information så är det mycket mer förståeligt än att samma organisation samlar in, bearbetar och sprider känsliga uppgifter om exempelvis religiösa eller medicinska preferenser.
Det hade varit en sak om Klarna i sin integritetsskyddspolicy hade skrivit att de inte samlar in och bearbetar annat än ekonomisk information men det är inte så deras policy på över 12000 ord lyder. Alltså är Klarna inte särskilt etiska, hur mycket du än påstår motsatsen. Och för övrigt, om Klarna inte skulle vara intresserad av informationen, varför utplånar dom den inte direkt och varför samlar dom in den i första taget?
Skribenten verkar ha hakat upp sig på integritetspolicyer. Det krävs mycket mer än en dålig integritetspolicy för att jämställa Klarna med storbankerna och deras etiska förruttnelse (t.ex. penningtvätt, kartellbildning och klimatförstöring). Klarna är bland de bättre aktörerna i denna genomruttna bransch (se länken), men visst ligger ribban för lågt. Företag som Ikea och Ica slår i sin tur Klarna med hästlängder.
Integritetsskyddsolicyn är det enda publika man kan granska. Hur mycket företaget än lovar vad man gör idag, men att policyn medger annat, gör att de kan göra allt inom policyns ramar i morgon utan att meddela de som drabbas. Därför måste man utgå ifrån att det som anges i policyn är det som hanteras, inget mindre.
Enceladus skrev:Skribenten verkar ha hakat upp sig på integritetspolicyer. Det krävs mycket mer än en dålig integritetspolicy för att jämställa Klarna med storbankerna och deras etiska förruttnelse (t.ex. penningtvätt, kartellbildning och klimatförstöring). Klarna är bland de bättre aktörerna i denna genomruttna bransch (se länken), men visst ligger ribban för lågt. Företag som Ikea och Ica slår i sin tur Klarna med hästlängder.
Integritetsskyddsolicyn är det enda publika man kan granska. Hur mycket företaget än lovar vad man gör idag, men att policyn medger annat, gör att de kan göra allt inom policyns ramar i morgon utan att meddela de som drabbas. Därför måste man utgå ifrån att det som anges i policyn är det som hanteras, inget mindre.
Skribenten besvarar ju inte inlägget. Det finns fler parametrar än integritetspolicy som påverkar ett företags anseende. Jag skulle gissa att exempelvis penningtvätt och kartellbildning har större påverkan. Trots den dåliga integritetspolicyn anser alltså det svenska folket att Klarna är bland de bättre aktörerna i denna genomruttna bransch. Det finns som sagt grader i helvetet.
Nu tycks Klarna satsa ännu mer på att stärka sitt varumärke, och finansmarknadsministern verkar nappa på förslaget om ett skuldregister. Jag misstänker att de flesta användare accepterar en sämre integritetspolicy i utbyte mot lägre avgifter. Den affärsmodellen har ju skapat några av världens mest framgångsrika företag...
Enceladus skrev:...
Nu tycks Klarna satsa ännu mer på att stärka sitt varumärke, och finansmarknadsministern verkar nappa på förslaget om ett skuldregister. Jag misstänker att de flesta användare accepterar en sämre integritetspolicy i utbyte mot lägre avgifter. Den affärsmodellen har ju skapat några av världens mest framgångsrika företag...
Och det hittills absolut mest framgångsrika har affärsmodellen att användarnas integritet går först ( i alla fall så länge som det inte missgynnar dom själva). Tänk om Klarna skulle byta fot helt och i stället definiera skydd av personuppgifter som ett av de främsta kärnvärdena. Inte samla in mer än nödvändigt och alltid förstöra irrelevant sidoinformation, i stället för som idag, samla in allt som går för att det kan vara bra att ha. Men det passar inte in i Klarnas nuvarande affärsstrategi, så det kommer inte att ske.
Italy24 News skrev:In the fight against tax evasion comes the ban on banknotes from 500 euro. At least this is the interntion of countries such as Spain, France, Belgium, the Netherlands and even Italy, which have asked the European Commission to intervene by taking measures in this regard. It is the opinion of many, in fact, that the larger denomination banknote can be a precious tool for tax evaders, hence the request sent this summer via Position Paper.
Det är rimligt i dag att slopa stora sedlar. Små valörer finns det ingen anledning att slopa. I Sverige skulle man nog kunna slopa 500 och 1000-kronorssedeln. Men det skall inte användas som någon ursäkt för att slopa kontanter.
Dock har det ringa betydelse för att stoppa eller försvåra brottslighet, ty skurkar kommer alltid att finna nya vägar. Vi har ju sett tydliga exempel på det. Bankrånen har eliminerats helt i Sverige, men helt nya brott, i många fall digitala eller semi-digitala, har uppstått eftersom bovar också måste finansiera sina liv. Det vore naivt att tro att en härdad skurk säger "Nä, nu blev det för besvärligt, jag skall börja odla gurka och sälja hederligt".
Odd skrev:Det är rimligt i dag att slopa stora sedlar. Små valörer finns det ingen anledning att slopa. I Sverige skulle man nog kunna slopa 500 och 1000-kronorssedeln. Men det skall inte användas som någon ursäkt för att slopa kontanter.
Dock har det ringa betydelse för att stoppa eller försvåra brottslighet, ty skurkar kommer alltid att finna nya vägar. Vi har ju sett tydliga exempel på det. Bankrånen har eliminerats helt i Sverige, men helt nya brott, i många fall digitala eller semi-digitala, har uppstått eftersom bovar också måste finansiera sina liv. Det vore naivt att tro att en härdad skurk säger "Nä, nu blev det för besvärligt, jag skall börja odla gurka och sälja hederligt".
500-lapparna vore väl synd att slopa. Har ofta tre, fyra stycken i sedelklämman i fickan. Tusingarna däremot ser man ju aldrig. När används sådana?
Men 500€ är ju i storleksordningen 5000 kronor, alltså betydligt större värde än våra två största sedlar.
LÅ1 skrev:[
500-lapparna vore väl synd att slopa. Har ofta tre, fyra stycken i sedelklämman i fickan. Tusingarna däremot ser man ju aldrig. När används sådana?
Men 500€ är ju i storleksordningen 5000 kronor, alltså betydligt större värde än våra två största sedlar.
€500 sedeln lär på sin tid ha kommit till för att € skulle konkurrera med USD som internationellt betalningsmedel och man var fullt medvetna om att den stora valören skulle underlätta illegala affärer. I stora narkotikaaffärer är just hanteringen av stora sedelvolymet ett problem i logistiken och det kan handla om hela resväskor fullpackade med kontanter.
I Sverige hade vi ju f.ö 10000kr sedeln som på sin tid var en av världens högst värderade sedlar i valör.
Jag hade en sådan ett litet tag när jag tog ut ett stort lån , omräknat i KPI motsvarade den 100tusen nu.
Jag köpte möbler på IKEA och kassörskan sa lite häpet att hon aldrig sett en sådan men tog emot utan minsta ifrågasättande och lämnade växel i tusenlappar.
När sedeln sedan slopades så fick man till Riksbankens förvåning långt ifrån in alla till inlösen och ett antal bör väl finnas här och där i byrålådor eller vart dom nu tagit vägen
Sju centralbanker (Bank of Canada, Bank of England, Bank of Japan, European Central Bank, Federal Reserve, Sveriges Riksbank och Swiss National Bank) går vidare med digitala centralbanksvalutor. I en av de länkade rapporterna konstateras följande:
Bank for International Settlements skrev:Existing retail payment system designs (eg those supporting cards or credit transfers) exchanging originator and beneficiary information at every step in the payment chain could struggle to offer the level of privacy required for a CBDC system without redesign. Central banks face two challenges in this context: (i) building a system with potentially different architecture to support privacy and then (ii) interoperating with existing systems that require personal information to settle payments.
Tydligen är den privata sektorn inkapabel att utveckla system som värnar om den personliga integriteten, vilket har diskuterats tidigare...
Enceladus skrev:...
Nu tycks Klarna satsa ännu mer på att stärka sitt varumärke, och finansmarknadsministern verkar nappa på förslaget om ett skuldregister. Jag misstänker att de flesta användare accepterar en sämre integritetspolicy i utbyte mot lägre avgifter. Den affärsmodellen har ju skapat några av världens mest framgångsrika företag...
Och det hittills absolut mest framgångsrika har affärsmodellen att användarnas integritet går först ( i alla fall så länge som det inte missgynnar dom själva). Tänk om Klarna skulle byta fot helt och i stället definiera skydd av personuppgifter som ett av de främsta kärnvärdena. Inte samla in mer än nödvändigt och alltid förstöra irrelevant sidoinformation, i stället för som idag, samla in allt som går för att det kan vara bra att ha. Men det passar inte in i Klarnas nuvarande affärsstrategi, så det kommer inte att ske.
De fem mest framgångsrika icke-statliga företagen i världen är Apple, Microsoft, Alphabet (Google), Amazon och Facebook (i nämnd ordning). Apple samlar in betydligt mer data än vad många tror. Microsoft har lyckats med konststycket att skapa en webbläsare med sämre personlig integritet än Chrome. Alphabet, Amazon och Facebook behöver förhoppningsvis inte kommenteras.
Klarna kommer troligtvis att göra samma sak som alla andra framgångsrika företag: dölja sina dåliga sidor med marknadsföring.
Har sett barer o liknande som är kontantlösa, men som ställer fram ett glas för dricks! Hur ska de ha det egentligen?
Jag tror att dricksen minskar rent generellt när verksamheter blir kontantlösa.
Privata Affärer skrev:Hon sade att Riksbankens tjänst för direktbetalningar, RIX-INST, som bygger på ECB:s TIPS-plattform, innebär att bankerna kommer att kunna avveckla betalningar omedelbart i centralbankspengar, dygnet runt under årets alla dagar.
Det är verkligen på tiden. Helt otroligt att banköverföringar fortfarande kan ta flera dagar!
ECB:s TIPS-plattform är baserad på SEPA Instant Credit Transfer (SCT Inst). Här är en lista över banker som stödjer SCT Inst. De tre deltagare i Sverige som finns på listan är Brite, Handelsbanken och SEB.
Jag noterar att den svenska storbanken Swedbank stödjer SCT Inst i Estland, Lettland och Litauen, men inte i Sverige. På samma sätt stödjer den finska storbanken Nordea SCT Inst i Finland, men inte i Sverige. Även den danska storbanken Danske Bank stödjer SCT Inst i Danmark, men inte i Sverige. Är de svenska bankkunderna för trögrörliga?
Folkhälsomyndigheten skrev:Det finns inga uppgifter om att personer har smittats via sedlar eller mynt eller via paket och postförsändelser. Det finns heller inga uppgifter om att personer har smittats genom att ha ätit mat eller druckit vatten.
Och ändå så är det gott om butiker som hänvisar till smittrisken för att förklara varför de inte accepterar kontanter. Ibland, om jag får inspiration, så mejlar jag till sådana företag och anklagar dem för att komma med falsk information. Det hjälper naturligtvis inte, och när de svarar och hoppas att jag ändå ska handla hos dem så svarar jag att det kommer jag inte att göra.
I kvällens upplaga av ekonomibyrån diskuterades bland annat Klarna. Man visade ett gammalt klipp där en representant från Klarna beskrev strategin för att tjäna pengar på krediter!
---
Vi ärt konstiga i Sverige! EU vill inskränka möjligheter att betala stora belopp med kontanter. Men får motstånd. 90% av européerna var emot det! Undra vad siffran var i Sverige? Förmodligen ensiffrig.
Piratpartiet skrev:
EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att förbjuda kontantbetalningar större än 10 000 euro samt anonyma betalningar med ”virtuella kontanter”, det vill säga kryptovalutor. När EU-kommissionen 2017 ville införa ett liknande förbud visade det sig att 90% av tillfrågade europeiska medborgare var emot det. De menade att möjligheten att betala anonymt med kontanter var en ”essential personal freedom”. Enligt en studie från ECB använder upp till 10% av EU-medborgarna kontanter för transaktioner över 10 000 euro, till exempel vid köp av bilar. Det kan vara svårt att se i Sverige, men vi ska komma ihåg att hela EU inte är som Sverige.
Jag har varnat för det tidigare, och det är kanske dags igen.
Vi befinner oss på ett sluttande plan som, utan att vi direkt märker det, lutar allt mer. Nu handlar det om begränsning av betalningar men snart handlar det om att alla betalningar skall övervakas, i brottsbekämpningens och terrorbekämpningens namn. Andra indikatorer finns, Miljöpartiet kom nyligen med ett förslag om att övervaka all trafik elektroniskt för att stoppa fortkörare. En lagstadgad hastighetsbegränsare i fordon är verkningslöst om det inte går att övervaka att den är aktiv, och ni fattar ju hur. Så snart vet staten var du är och vad du använder dina pengar till.
Digitaliseringens konsekvenser väcker stundtals heta känslor, men vi har alla ett ansvar att inte bidra till polarisering i denna fråga. Jag tror att vi kan vara överens om att Sverige och våra betalningssystem behöver både hög tillit och trygghet. Detta måste vara en av lagstiftarens viktigaste uppgifter och står i centrum för utredningen.
Bryter ut en del av citatet: "våra betalningssystem behöver både hög tillit och trygghet".
För många är tilliten högre med anonyma betalningar. Alltså kontanter.
Tryggheten är för många aktörer ett betalningssätt som alltid fungerar, oavsett om det finns uppkoppling och elektricitet eller ej. Alltså kontanter.
