Kontantlösa butiker

[Odd]

Det behövs helt klart lagstiftning som skyddar konsumentens persondata och transaktionsdata. Bankernas lagar är uppenbarligen inte anpassade för den typ av hybridbankverksamhet som håller på att uppstå. Det finns många russin i den kakan och nu börjar en del företag hitta sätt att plocka dem utan att behöva äta resten.

[LÅ1]

Det används mer och mer kontanter. Utom i Sverige och Norge. "Landet som ratar kontanter".

Så kallade norgehistorier har väl blivit mindre vanliga de senaste åren. Kanske för att vi svenskar är lika korkade som vi försökte framställa norrmännen som.

[Enceladus]

Twitter: Användare ska kunna ge dricks i bitcoin

Mikrobetalningar har länge varit ett gissel. Avgifterna brukar vara så höga att små betalningar inte lönar sig. I extremfallet Swish kunde mottagaren till och med förlora pengar på att ta emot små belopp. Men nu tycks det finnas en lösning. Lightning network är ett betalningsnätverk ovanpå Bitcoins blockkedja som kan hantera omedelbara transaktioner nästan gratis. Just detta nätverk ska Twitter använda sig av.

Det börjar bli bråttom för världens centralbanker att lansera digitala centralbankspengar. Det har ganska länge varit uppenbart att finansbranschen inte kan eller vill lösa mikrobetalningar på egen hand, och nu riskerar centralbankerna att tappa kontrollen helt.

Lagrådet kritiserar förslaget till bankskatt - men avstyrker inte

I samma veva får regeringens lagförslag om en riskskatt för kreditinstitut med skulder över 150 miljarder kronor grönt ljus av Lagrådet. Konkurrensverket har tidigare sagt att den föreslagna riskskatten kan ge bättre konkurrens eftersom den bara drabbar de stora bankerna. Bättre konkurrens är definitivt något som behövs i denna genomruttna bransch. Samtidigt bölar Swedbanks vd i media, men utan resultat.

[Odd]

Twitter: Användare ska kunna ge dricks i bitcoin

Mikrobetalningar har länge varit ett gissel. Avgifterna brukar vara så höga att små betalningar inte lönar sig. I extremfallet Swish kunde mottagaren till och med förlora pengar på att ta emot små belopp. Men nu tycks det finnas en lösning. Lightning network är ett betalningsnätverk ovanpå Bitcoins blockkedja som kan hantera omedelbara transaktioner nästan gratis. Just detta nätverk ska Twitter använda sig av.

Det börjar bli bråttom för världens centralbanker att lansera digital centralbankspengar. Det har ganska länge varit uppenbart att finansbranschen inte kan eller vill lösa mikrobetalningar på egen hand, och nu riskerar centralbankerna att tappa kontrollen helt.

Lagrådet kritiserar förslaget till bankskatt - men avstyrker inte

Samtidigt får regeringens lagförslag om en riskskatt för kreditinstitut med skulder över 150 miljarder kronor grönt ljus av Lagrådet. Konkurrensverket har tidigare sagt att den föreslagna riskskatten kan ge bättre konkurrens eftersom den bara drabbar de stora bankerna. Bättre konkurrens är definitivt något som behövs i denna genomruttna bransch. Samtidigt bölar Swedbanks vd i media, men utan resultat.

Kanske skulle man även införa en reservfond för att kompensera för när enskilda konsumenter hamnar i en oändlig skuldfälla. Premien till fonden skulle kunna utgöras av avgifter motsvarande en andel av utestående krediter utan säkerhet, dvs blancoskulder, dit även avbetalningar skulle räknas. Låt säga 0.01% per månad per ränteprocentenhet på beviljad kredit. Det skulle främst drabba de institut som lånar ut till höga räntor. Ett exempel, om den beviljade krediten är 10.000 kr till en årsränta ränta på 15%, så skulle avgiften bli per månad 10000 x 0,01 % = 1 kr * 15 (%-enheter) * 12 (månader) = 180 kr/år. Men en kontokredit på 10000 kr till 5% ränta skulle endast bli 60 kr/år.

[LÅ1]

När trollen dras ut ur sina grottor så spricker dom i solskenet.
https://www.svd.se/qliro-drar-tillbaka- ... -blancolan

Det är oerhört viktigt att man verkligen exponerar troll som Klarna, Qliro, Collector osv, och på så sätt tvingar dom att ändra på sina affärsmodeller.

För två veckor sedan var det Qliro som erbjöd blancolån till kunder i Bianca Ingrossos företag. Nu är det Collector som erbjuder Apoteksbolagets kunder samma sak. "Statens bolag slungar in kunderna i lånekarusell".

Det är tråkigt att många e-handlare anser sig behöva ge dessa oseriösa finansbolag den chansen. Kan inte de vanliga (stor-)bankerna erbjuda dessa e-handelsbolag motsvarande tjänster till rimligt pris? Inte för att dessa bankerna är så moraliskt överlägsna, men de har nog större anledning att måna om sitt rykte, och inte utsätta sina, och varandras, kunder i ekonomisk knipa. De har nog helt enkelt mer att förlora på att överskuldsätta människor.

[Odd]

I denna allmänna tråd om inte bara kontantlösa butiker, så meddelas härmed att TT rapporterar att Kina förbjuder all handel med kryptovalutor:

Kina förbjuder handel med kryptovalutor
Bitcoin faller med runt fem procent sedan Kinas centralbank beslutat förbjuda all handel med kryptovalutor.

Även andra mindre kryptovalutor följer med nedåt.

Kinas centralbank meddelar också att den kommer att övervaka finansiella institut och olika betalföretag så att dessa håller sig borta från handel i kryptovalutor.

Jag antar att det bara var en tidsfråga. Totalitära regimer gillar inte sådant de inte kan få insyn i. Deras egenutvecklade elektroniska betallösningar har ju den tveksamma "fördelen" att det går att spåra ner i minsta detalj, på samma väg som Sverige har slagit in på.

Jag säger bara "Setec Astronomy" (de som fattar referensen förstår vad jag menar). Ni andra kan gissa ett tag.

[Odd]

När trollen dras ut ur sina grottor så spricker dom i solskenet.
https://www.svd.se/qliro-drar-tillbaka- ... -blancolan

Det är oerhört viktigt att man verkligen exponerar troll som Klarna, Qliro, Collector osv, och på så sätt tvingar dom att ändra på sina affärsmodeller.

För två veckor sedan var det Qliro som erbjöd blancolån till kunder i Bianca Ingrossos företag. Nu är det Collector som erbjuder Apoteksbolagets kunder samma sak. "Statens bolag slungar in kunderna i lånekarusell".
....

Samtidigt som SvD tvingar sina prenumeranter att bli "kunder" hos banken Klarna som villkor för prenumeration. Det är inte lite dubbelmoral. SvD borde tvätta sin egen byk innan de granskar andras...

svd-klarna.png (322.35 KiB) Visad 1436 gånger

[LÅ1]

När trollen dras ut ur sina grottor så spricker dom i solskenet.
https://www.svd.se/qliro-drar-tillbaka- ... -blancolan

Det är oerhört viktigt att man verkligen exponerar troll som Klarna, Qliro, Collector osv, och på så sätt tvingar dom att ändra på sina affärsmodeller.

För två veckor sedan var det Qliro som erbjöd blancolån till kunder i Bianca Ingrossos företag. Nu är det Collector som erbjuder Apoteksbolagets kunder samma sak. "Statens bolag slungar in kunderna i lånekarusell".
....

Samtidigt som SvD tvingar sina prenumeranter att bli "kunder" hos banken Klarna som villkor för prenumeration. Det är inte lite dubbelmoral. SvD borde tvätta sin egen byk innan de granskar andras...

Tvingar var nog att ta i. Jag betalar prenumerationsfakturorna direkt till Svenska Dagbladet. Men då har jag även papperstidningen sedan mycket lång tid. Sedan en del år endast fredag - Söndag. Och pausar papperstidningen i princip hela sommarhalvåret, och tidvis övriga året, eftersom den lämnas utanför ytterdörren, vilket är opraktiskt när man är bortrest.

[LÅ1]

När trollen dras ut ur sina grottor så spricker dom i solskenet.
https://www.svd.se/qliro-drar-tillbaka- ... -blancolan

Det är oerhört viktigt att man verkligen exponerar troll som Klarna, Qliro, Collector osv, och på så sätt tvingar dom att ändra på sina affärsmodeller.

För två veckor sedan var det Qliro som erbjöd blancolån till kunder i Bianca Ingrossos företag. Nu är det Collector som erbjuder Apoteksbolagets kunder samma sak. "Statens bolag slungar in kunderna i lånekarusell".

Det är tråkigt att många e-handlare anser sig behöva ge dessa oseriösa finansbolag den chansen. Kan inte de vanliga (stor-)bankerna erbjuda dessa e-handelsbolag motsvarande tjänster till rimligt pris? Inte för att dessa bankerna är så moraliskt överlägsna, men de har nog större anledning att måna om sitt rykte, och inte utsätta sina, och varandras, kunder i ekonomisk knipa. De har nog helt enkelt mer att förlora på att överskuldsätta människor.

Två citat från SvD-artikeln:

Totalt har det kommit 102 mejl sedan köpet i februari 2020. Var tredje, 34 stycken, innehåller uppmaningar om att låna pengar.

....

När Lars-Åke gjorde sitt köp hos Apoteket, och valde att betala med faktura, blev han i samma ögonblick en del av Collectors kunddatabas.

Vad det innebär kan vara lätt att missa.

När kunden klickar på knappen ”bekräfta köp” godkänns automatiskt Apotekets integritetspolicy. I det långa dokumentet finns ett särskilt avsnitt om samarbetet med Collector. Den som läser får veta att Collector får tillgång till personuppgifter som personnummer, e-post, adress och telefonnummer.

Där står dock inget om marknadsföring.

Bara den som klickar sig vidare ytterligare ett steg får hela bilden. Apoteket länkar till Collectors egna villkor för behandling av persondata, ett 19 sidor långt dokument.

Först där framgår att Apotekets nätbutik fungerar som digital inkastare till Collectors marknadsföringsmaskineri.

[Enceladus]

Samtidigt som SvD tvingar sina prenumeranter att bli "kunder" hos banken Klarna som villkor för prenumeration. Det är inte lite dubbelmoral. SvD borde tvätta sin egen byk innan de granskar andras...

Jag reagerade på samma sätt över Kontantupprorets insändare i en lokalblaska. Men Klarna är väl en av de bättre aktörerna i denna genomruttna bransch.

Det är tråkigt att många e-handlare anser sig behöva ge dessa oseriösa finansbolag den chansen. Kan inte de vanliga (stor-)bankerna erbjuda dessa e-handelsbolag motsvarande tjänster till rimligt pris? Inte för att dessa bankerna är så moraliskt överlägsna, men de har nog större anledning att måna om sitt rykte, och inte utsätta sina, och varandras, kunder i ekonomisk knipa. De har nog helt enkelt mer att förlora på att överskuldsätta människor.

Nä, de fyra storbankerna har betydligt sämre omdömen på Trustpilot än Klarna, Qliro och Collector Bank. Det finns grader i helvetet även i denna genomruttna bransch. Penningtvätt, klimatförstörande investeringar, kartellbildningar och minimal service går före deras eget rykte.

[Odd]

Omdömen kan delas upp i huvudsak i tre grupper:
- Omdömen som ges efter att företaget har skickat en uppmaning till alla kunder att sätta ett omdöme.
- Omdömen som ges efter uppmaning från företaget, s k manuella uppmaningar. Företagen skickar alltså endast dom kunder som de sett har en "positiv" upplevelse till Trustpilot för omdömen, men de som har haft något problem skickas inte dit. Detta förfarande är visserligen inte tillåtet men så vanligt så Trustpilot redovisar dem ändå.
- Omdömen som ges efter att kunden självmant, utan uppmaning, har sökt sig till trustpilot för att ge ett omdöme. Detta kallas på fikonspråk för "organiska" omdömen.

Organiska omdömen blir av naturen viktade negativt eftersom en arg kund är en kund som vill ge igen, då genom ett dåligt omdöme. En neutral eller glad kund kommer däremot inte på tanken eftersom känslorna är riktade åt ett annat håll. Och eftersom många företag endast skickar sina "glada" och "neutrala" kunder till omdömesiterna så blir det en väldigt sned bias.

När det gäller de "organiska" omdömena så fick Klarna fick 429 negativa omdömen den senaste 12-månadersperioden. Under samma period fick Swedbank 180 st negativa omdömen, Handelsbanken fick 30 negativa och Nordea fick 105 negativa omdömen. De tre storbankerna fick alltså sammanlagt färre negativa omdömen än vad Klarna fick under samma period.

Det är enligt min mening tydligt hur missnöjda folk är med Klarna om man jämför med storbankerna, särskilt med tanke på att Klarna endast skickar manuella uppmaningar att ge omdömen.

klarna-trustpilot.png (108.2 KiB) Visad 1419 gånger

[Enceladus]

Hur många användare har respektive företag i Sverige? Klarna sägs nu ha över 90 miljoner aktiva användare i världen, vilket är betydligt mer än alla nordiska storbanker tillsammans. I och för sig finns de flesta användare utanför Norden, men många är också härifrån.

Det är även intressant att så få användare ger storbankerna positiva omdömen. Det är ju inte bara Klarna, Qliro och Collector Bank som har fler positiva än negativa omdömen. Andra exempel är Apoteket, Fyndiq, CDON och Ownit. Jag tror inte att Apoteket eller Ownit brukar skicka sina användare till Trustpilot.

Jag kan inte förklara detta på något annat sätt än att i princip ingen gillar storbankerna. Företag som ingen gillar har inte heller något rykte att måna om, därav alla skandaler och ockerpriser. Det är bara med andra varumärken (t.ex. Swish) som storbankerna kan konkurrera.

[Odd]

Hur många användare har respektive företag i Sverige? Klarna sägs nu ha över 90 miljoner aktiva användare i världen, vilket är betydligt mer än alla nordiska storbanker tillsammans. I och för sig finns de flesta användare utanför Norden, men många är också härifrån.

Det är även intressant att så få användare ger storbankerna positiva omdömen. Det är ju inte bara Klarna, Qliro och Collector Bank som har fler positiva än negativa omdömen. Andra exempel är Apoteket, Fyndiq, CDON och Ownit. Jag tror inte att Apoteket eller Ownit brukar skicka sina användare till Trustpilot.

Jag kan inte förklara detta på något annat sätt än att i princip ingen gillar storbankerna. Företag som ingen gillar har inte heller något rykte att måna om, därav alla skandaler och ockerpriser. Det är bara med andra varumärken (t.ex. Swish) som storbankerna kan konkurrera.

Urvalet var endast svenska verksamheterna. Och i Klarnas fall så var det endast deras bankverksamhet i Sverige som hanterades. Deras indrivningsbyrå var inte ens medräknad.

När det gäller Klarna så har en stor andel av deras kunder tvingats bli kunder för att kunna handla online på vissa siter. Problemet är alltså att det räcker med att någon betalar med kort, så blir hen en "bankkund" hos Klarna. När du däremot betalar med kort på ICA så blir du inte kund hos BABS eller ICA-banken. Så en övervägande andel av Klarnas "kunder" är inte kunder i den bemärkelsen att de har aktivt valt att vara det.

[Lennart Petersen]

Twitter: Användare ska kunna ge dricks i bitcoin

Mikrobetalningar har länge varit ett gissel. Avgifterna brukar vara så höga att små betalningar inte lönar sig. I extremfallet Swish kunde mottagaren till och med förlora pengar på att ta emot små belopp. Men nu tycks det finnas en lösning. Lightning network är ett betalningsnätverk ovanpå Bitcoins blockkedja som kan hantera omedelbara transaktioner nästan gratis. Just detta nätverk ska Twitter använda sig av.

Det börjar bli bråttom för världens centralbanker att lansera digitala centralbankspengar. Det har ganska länge varit uppenbart att finansbranschen inte kan eller vill lösa mikrobetalningar på egen hand, och nu riskerar centralbankerna att tappa kontrollen helt.

Lagrådet kritiserar förslaget till bankskatt - men avstyrker inte
I samma veva får regeringens lagförslag om en riskskatt för kreditinstitut med skulder över 150 miljarder kronor grönt ljus av Lagrådet. Konkurrensverket har tidigare sagt att den föreslagna riskskatten kan ge bättre
konkurrens eftersom den bara drabbar de stora bankerna. Bättre konkurrens är definitivt något som behövs i denna [url=https://www.di.se/digital/klarna-passerar-dromgrans-vd-n-till-attack-mot-bankerna-ganska-rutten- bransch/]genomruttna[/url] bransch. Samtidigt bölar Swedbanks vd i media, men utan resultat.

Jag ger alltid dricks i form av kontanter. Går snabbast och jag vet att rätt person får den dricks jag ger som uppskattning för god tjänst. Av den reaktion jag får tolkar jag att det är uppskattat.

[Enceladus]

Jag ger alltid dricks i form av kontanter. Går snabbast och jag vet att rätt person får den dricks jag ger som uppskattning för god tjänst. Av den reaktion jag får tolkar jag att det är uppskattat.

Fysiska kontanter har onekligen fördelar, men det är ganska svårt att använda dem på Twitter...

Urvalet var endast svenska verksamheterna. Och i Klarnas fall så var det endast deras bankverksamhet i Sverige som hanterades. Deras indrivningsbyrå var inte ens medräknad.

Klarna har ingen indrivningsbyrå, utan anlitar externa aktörer (t.ex. Alektum Group och Legalis Inkasso). Tidigare hade Klarna en egen inkassoverksamhet under ett annat varumärke (Segoria), men nu fokuserar företaget på sin kärnverksamhet.

När det gäller Klarna så har en stor andel av deras kunder tvingats bli kunder för att kunna handla online på vissa siter. Problemet är alltså att det räcker med att någon betalar med kort, så blir hen en "bankkund" hos Klarna. När du däremot betalar med kort på ICA så blir du inte kund hos BABS eller ICA-banken. Så en övervägande andel av Klarnas "kunder" är inte kunder i den bemärkelsen att de har aktivt valt att vara det.

ICA har en helt annan affärsmodell. Bankverksamheten är sekundär, åtminstone än så länge. ICA-banken expanderar dock och förvärvade nyligen hundratusentals kunder från Forex Bank.

[Odd]

...
Klarna har ingen indrivningsbyrå, utan anlitar externa aktörer (t.ex. Alektum Group och Legalis Inkasso). Tidigare hade Klarna en egen inkassoverksamhet under ett annat varumärke (Segoria), men nu fokuserar företaget på sin kärnverksamhet.

Dom var väl tvungna, affärsmodellen fungerade inte eftersom Klarna ger krediter till människor som inte kan betala, oavsett indrivning. Affärsupplägget från början var ju att knuffa in konsumenterna i krediter, ju sämre betalförmåga desto bättre för Klarna, för då kan man börja ta ut ränta och avgifter, ett av Klarnas ursprungliga affärsupplägg. Det är detta som var tänkt att finansiera kickback-belöningssystemen till de e-handlare vars köp man lyckas konvertera till en kredit. I steg 2 var att skicka dessa lönsamma kunder som inte kunde betala, till sitt inkassobolag under annat varumärke i ett försök att inte solka ner Klarnas varumärke. Det gick ju som bekant inte särskilt bra. Tanken var att Segoria skulle mjölka de skuldsatta, lagom mycket så att de inte går i konkurs, men samtidigt inte kan betala av skulden. Även det baktände och Klarna såg väl ingen annan utväg än att avveckla verksamheten.

Allt detta beskrivs av en av Klarnas grundare Niklas Adalberth på en investerarkonferens (Youtubelänk här, spola fram till ca 31:20 för de smaskiga delarna https://youtu.be/ZasUQuoCw2Q?t=1878). Notera att detta är en person som har en historik som förfalskare.

När det gäller Klarna så har en stor andel av deras kunder tvingats bli kunder för att kunna handla online på vissa siter. Problemet är alltså att det räcker med att någon betalar med kort, så blir hen en "bankkund" hos Klarna. När du däremot betalar med kort på ICA så blir du inte kund hos BABS eller ICA-banken. Så en övervägande andel av Klarnas "kunder" är inte kunder i den bemärkelsen att de har aktivt valt att vara det.

ICA har en helt annan affärsmodell. Bankverksamheten är sekundär, åtminstone än så länge. ICA-banken expanderar dock och förvärvade nyligen hundratusentals kunder från Forex Bank.

Bankverksamheten är inte sekundär för ICA, den är separat. ICA-Banken och ICA AB är två olika företag. ICA-banken ägs av ICA AB. Du blir inte kund hos ICA-banken när du handlar på ICA. Du blir inte kund hos ICA oavsett var du handlar någonstans.

Men du tvångsansluts som "kund" hos Klarna när du betalar i en e-butik som använder Klarna, även om du betalar direkt med kort. Detta eftersom Klarna först skapar ett konto för dig, sen skapar en skuld som de försöker (eller i varje fall i vissa fall låtsas försöka) att betala med en korttransaktion. Om den "misslyckas" av någon anledning så får du inte reda på det utan det dimper i stället ner en faktura ett par dagar senare. På så sätt sätter Klarna även de försäkringar och köpskydd som är inbyggt i många kort.

[Lennart Petersen]

[q

Fysiska kontanter har onekligen fördelar, men det är ganska svårt att använda dem på Twitter...

.

Kallas det för dricks ? Ja jag vet att det finns skribenter och tyckare som publicerar sig på t.ex bloggar och slikt och dessutom tigger pengar men aldrig hört att det kallas dricks. Fast man lär sig.
Fast jag kanske skulle vilja ha betalt för att jag läser... och gillar man inte något kanske man kan betala in 1kr eller så om inlösenkostnaden är högre.

[Enceladus]

[q

Fysiska kontanter har onekligen fördelar, men det är ganska svårt att använda dem på Twitter...

.

Kallas det för dricks ? Ja jag vet att det finns skribenter och tyckare som publicerar sig på t.ex bloggar och slikt och dessutom tigger pengar men aldrig hört att det kallas dricks. Fast man lär sig.
Fast jag kanske skulle vilja ha betalt för att jag läser... och gillar man inte något kanske man kan betala in 1kr eller så om inlösenkostnaden är högre.

Det finns webbläsare (t.ex. Brave) som låter användaren välja om annonsintäkterna ska gå till de besökta sidorna eller sig själv. Det handlar visserligen bara om små ören, men redan idag får alltså nätsurfare betalt för att besöka olika sidor.

[Enceladus]

...
Klarna har ingen indrivningsbyrå, utan anlitar externa aktörer (t.ex. Alektum Group och Legalis Inkasso). Tidigare hade Klarna en egen inkassoverksamhet under ett annat varumärke (Segoria), men nu fokuserar företaget på sin kärnverksamhet.

Dom var väl tvungna, affärsmodellen fungerade inte eftersom Klarna ger krediter till människor som inte kan betala, oavsett indrivning. Affärsupplägget från början var ju att knuffa in konsumenterna i krediter, ju sämre betalförmåga desto bättre för Klarna, för då kan man börja ta ut ränta och avgifter, ett av Klarnas ursprungliga affärsupplägg. Det är detta som var tänkt att finansiera kickback-belöningssystemen till de e-handlare vars köp man lyckas konvertera till en kredit. I steg 2 var att skicka dessa lönsamma kunder som inte kunde betala, till sitt inkassobolag under annat varumärke i ett försök att inte solka ner Klarnas varumärke. Det gick ju som bekant inte särskilt bra. Tanken var att Segoria skulle mjölka de skuldsatta, lagom mycket så att de inte går i konkurs, men samtidigt inte kan betala av skulden. Även det baktände och Klarna såg väl ingen annan utväg än att avveckla verksamheten.

Allt detta beskrivs av en av Klarnas grundare Niklas Adalberth på en investerarkonferens (Youtubelänk här, spola fram till ca 31:20 för de smaskiga delarna https://youtu.be/ZasUQuoCw2Q?t=1878). Notera att detta är en person som har en historik som förfalskare.

Klarnas strategi har väl alltid varit att först ta över marknaden medelst förmånliga villkor för såväl handlare som köpare och därefter ta betalt för sin stora användarbas, ungefär som storbankerna gör med Swish. Inkassoverksamheten finansierade det första steget. Nu har Klarna byggt en tillräckligt stor användarbas för att stå på egna ben, varför Segoria kunde avvecklas.

[Enceladus]

Kreditkorten hotas – för första gången sedan 1958

Det är betalvärldens hetaste förkortning just nu, BNPL. Klarnas konkurrenter inom marknaden för ”köp nu, betala sen” blir uppköpta på löpande band när aktörerna gör sig redo för den stora striden – den mot kreditkorten.

SvD skriver att kreditkortens existens hotas för första gången på över 60 år. Hotet stavas BNPL, d.v.s. "buy now, pay later". Kommer kreditkort att helt ersättas av företag som Klarna?