Kategoriregler
Livet handlar inte bara om spårvagnar och lokaltrafik. Här kan det diskuteras om andra ting. (endast för registrerade användare) Allmänna forumregler
Det är oerhört viktigt att man verkligen exponerar troll som Klarna, Qliro, Collector osv, och på så sätt tvingar dom att ändra på sina affärsmodeller.
Realtid skrev:Klarna blir alltså ”the good guy” som inledningsvis drar in mindre intäkter per konsument i form av avgifter, samtidigt som användarbasen växer, Klarna blir allt mer oumbärlig för handlarna som därmed blir allt villigare att betala för att få finnas i bolagets kanaler.
Klarna verkar alltså satsa på ungefär samma affärsmodell som Swish. Har Klarna blivit så dominerande att en handlare som inte har Klarna är dömd att gå under?
Devisen "You’re Not the Customer; You’re the Product" stämmer verkligen in på detta, folk inser det dock inte förrän det är försent.
Odd skrev:Devisen "You’re Not the Customer; You’re the Product" stämmer verkligen in på detta, folk inser det dock inte förrän det är försent.
Enligt denna jämförelse av fakturatjänster är Klarna väsentligt billigare än Qliro, Resurs Bank, Collector Bank och Svea Ekonomi. Hur många kan tänkas betala extra för att välja en annan aktör än Klarna? Antagligen inte så många...
Odd skrev:Devisen "You’re Not the Customer; You’re the Product" stämmer verkligen in på detta, folk inser det dock inte förrän det är försent.
Enligt denna jämförelse av fakturatjänster är Klarna väsentligt billigare än Qliro, Resurs Bank, Collector Bank och Svea Ekonomi. Hur många kan tänkas betala extra för att välja en annan aktör än Klarna? Antagligen inte så många...
För min del är det egalt då jag aldrig handlar på finansbolagsfaktura. Har handlat enstaka gånger på faktura direkt hos några företag men det var länge sedan sist eftersom det finns så bra skydd när man betalar med kort eller annan direktbetalning.
Varför folk numera handlar på faktura, förstår jag faktiskt inte alls.
Odd skrev:Devisen "You’re Not the Customer; You’re the Product" stämmer verkligen in på detta, folk inser det dock inte förrän det är försent.
Enligt denna jämförelse av fakturatjänster är Klarna väsentligt billigare än Qliro, Resurs Bank, Collector Bank och Svea Ekonomi. Hur många kan tänkas betala extra för att välja en annan aktör än Klarna? Antagligen inte så många...
För min del är det egalt då jag aldrig handlar på finansbolagsfaktura. Har handlat enstaka gånger på faktura direkt hos några företag men det var länge sedan sist eftersom det finns så bra skydd när man betalar med kort eller annan direktbetalning.
Varför folk numera handlar på faktura, förstår jag faktiskt inte alls.
Jag misstänker att Sveriges amerikanisering kan ha något med saken att göra. Skribenten har säkert märkt att amerikansk TV och film har ett starkt inflytande på den svenska publiken, även politiskt. Att leva från lönecheck till lönecheck är en del av denna kultur.
Precis som när det gäller till exempel sociala medier och övervakningskameror så tycks de flesta därför vilja tro att den praktiska nyttan med kontantlösa tekniker på något vis tar udden av riskerna med sådant som datalagring och växande maktkoncentration. Det är en farlig illusion. Det är verkligen ingen självklarhet att ett samhälle utan kontanter skulle bli vare sig säkrare - för allmänheten - eller tryggare - för den enskilde. Vad händer med den enorma mängd information som kommer att finnas lagrad hos banker och andra kreditföretag? Det är alldeles för lätt att föreställa sig en fiffig skilsmässoadvokat eller en korrupt polis som hittar obehagliga mönster i våra inköpsvanor. Eller för den delen vad som händer om systemen kraschar - eller i en möjlig framtid där det visar sig att samhällsinstitutionerna vänder sig emot oss och banken eller staten bestämmer sig för att låsa eller beslagta våra tillgångar.
Detta borde fler tänka på. Inte minst de som är unga i dag och t.ex. har bostadslåneansökningar framför sig. "Du tycks ju leva upp dina pengar på ett oansvarigt sätt, så dig vågar vi inte låna ut till!"
Sen ställs en annan viktig fråga: "Vad ska Joakim von Anka bada i?"
Precis som när det gäller till exempel sociala medier och övervakningskameror så tycks de flesta därför vilja tro att den praktiska nyttan med kontantlösa tekniker på något vis tar udden av riskerna med sådant som datalagring och växande maktkoncentration. Det är en farlig illusion. Det är verkligen ingen självklarhet att ett samhälle utan kontanter skulle bli vare sig säkrare - för allmänheten - eller tryggare - för den enskilde. Vad händer med den enorma mängd information som kommer att finnas lagrad hos banker och andra kreditföretag? Det är alldeles för lätt att föreställa sig en fiffig skilsmässoadvokat eller en korrupt polis som hittar obehagliga mönster i våra inköpsvanor. Eller för den delen vad som händer om systemen kraschar - eller i en möjlig framtid där det visar sig att samhällsinstitutionerna vänder sig emot oss och banken eller staten bestämmer sig för att låsa eller beslagta våra tillgångar.
Detta borde fler tänka på. Inte minst de som är unga i dag och t.ex. har bostadslåneansökningar framför sig. "Du tycks ju leva upp dina pengar på ett oansvarigt sätt, så dig vågar vi inte låna ut till!"
Sen ställs en annan viktig fråga: "Vad ska Joakim von Anka bada i?"
Träffade en gång en person som varit med och utvecklat självscanningsystem för butiker och han hade lite intressanta saker att berätta. Bland annat att den som nyss anslutit sig blir kontrollerad relativt ofta, är det o.k så minskas kollen vartefter.
Och ovanpå det lagras köpmönstret av varor, ändras det markant t.ex mindre oxfilé och mer falukorv blir det en signal att man kollar.
Lennart Petersen skrev:Träffade en gång en person som varit med och utvecklat självscanningsystem för butiker och han hade lite intressanta saker att berätta. Bland annat att den som nyss anslutit sig blir kontrollerad relativt ofta, är det o.k så minskas kollen vartefter.
Och ovanpå det lagras köpmönstret av varor, ändras det markant t.ex mindre oxfilé och mer falukorv blir det en signal att man kollar.
Inte överraskande, snarare naturligt.
Sen är frågan hur länge denna information lagras. Och om den lagras lokalt, eller om den är åtkomlig för hela butikskedjan, kanske även med systerföretag i koncernen.
Jag självscannar bara vid utgångskassorna, och bar då det finns sedel- och myntinmatning. Det är nog bara Coop som har den servicen. I det fallet vet inte butiken om jag är en tillfällig eller återkommande kund. Bara det är en fördel. Har fått röd lampa några gånger, så att personal måste kolla att varorna stämmer. Funderar på om det är någon algoritm byggd på avvikelser från ett slags "normalköp" som kan ge den signalen. Händer också om man köper öl, även om det bara är alkoholfri sådan.
DN skrev:Hösten 2017 cirkulerade den regnbågsfärgade valutan majorer i stadsdelen Majorna i Göteborg. Majorerna skulle främja den lokala handeln och bidra till hållbar konsumtion, var tanken.
Stadsdelen Majorna i Göteborg har experimenterat med en egen valuta. Syftet var att stärka den lokala handeln och bidra till en levande stadsdel. Men liknande försök har inte alltid fallit väl ut:
DN skrev:Ett annat exempel är ”bristol pounds” som infördes i just Bristol i samband med finanskrisen. Valutan finns fortfarande kvar, men har enligt Alexander Paulsson inte gynnat den ekonomiska utvecklingen som det var tänkt.
Forskare vid Lunds universitet nämner några förutsättningar som krävs för att en komplementär valuta ska ha en chans att överleva parallellt med en nationell valuta:
DN skrev:– För det första måste staten och olika myndigheter vara med på det, annars kommer det inte att gå. Det handlar om allt från skatt och moms till hur man ska kunna införa detta i större skala på lokal nivå. Det andra gäller växlingskurser, om den ska vara växlingsbar mot den nationella valutan eller inte, säger Alexander Paulsson.
Ett annat problem är att fysiska kontanter är på utdöende. Nästa experiment ska därför bli digitalt:
DN skrev:– Vi har faktiskt blivit tillfrågade under pandemin om vi inte skulle starta upp igen. När det var riktigt ansträngt var det flera som kände att de hade behövt den lokala valutan. Vi ville såklart, men vi är några få på ideell basis och det är lite tungt att dra igång. Men vi har fortfarande en ambition om att testa igen och nästa gång blir det nog på digital nivå, säger My Welther.
Det märks att klimatvänliga betalningar är ett hett område just nu. Förutom lokala valutor som beskrivs ovan testas så kallade "klimatkreditkort" med en viss gräns för klimatpåverkan. Tidigare i år införde Klarna en koldioxidstämpel för varje inköp, men nu går Ålandsbanken alltså ännu längre genom att faktiskt spärra kortet när koldioxidbudgeten överskrids.
De svenska storbankerna lyser dock med sin frånvaro. Naturskyddsföreningen har tidigare riktat stark kritik mot den svenska bankkartellen, men det verkar äntligen börja röra på sig. Ålandsbanken är ju även verksam i Sverige med kontor i de tre största städerna.
Lokala valutor och krypto, det är lite av "Wildcat money". Det går att använda dem men man kan bara se och granska ytan på dem. Vad som finns under eller vad de representerar är höljt i dunkel.
Det märks att klimatvänliga betalningar är ett hett område just nu. Förutom lokala valutor som beskrivs ovan testas så kallade "klimatkreditkort" med en viss gräns för klimatpåverkan. Tidigare i år införde Klarna en koldioxidstämpel för varje inköp, men nu går Ålandsbanken alltså ännu längre genom att faktiskt spärra kortet när koldioxidbudgeten överskrids.
De svenska storbankerna lyser dock med sin frånvaro. Naturskyddsföreningen har tidigare riktat stark kritik mot den svenska bankkartellen, men det verkar äntligen börja röra på sig. Ålandsbanken är ju även verksam i Sverige med kontor i de tre största städerna.
Jag kan tänka mig att det finns ett stort integritetsproblem i en sådan hantering. För att veta koldioxidavtrycket så måste man veta vad det är som handlas med, och för att kunna granska äktheten i siffrorna så kan man inte bara använda nyckeltal.
Det förklaras inte i artikeln hur banken får reda på Åland index för varje inköps.
För den som vill kan kortet spärras när inköpen gått över en viss gräns för klimatpåverkan.
Jaha, men samlar banken bara informationen för just de kunderna eller lagras den för samtliga kunder?
Siffran de hänvisar till står att finna i Ålandsbankens årsredovisning 2020 där 23 procent av deras premium- och private banking kunder i en undersökning uppgett att användningen av Åland index påverkat deras konsumtionsvanor.
Vad betyder "banking kunder"? Brukar det inte begreppet banking användas i betydelsen att butikspersonal eller -ägare sätter in dagskassor på banken, t.ex. genom en bankbox? (Och om nu begreppet ska användas i svensk text så borde det skrivas ihop till ett ord, bankingkunder!)
Betalningsbolagen lägger sig i betalningsmottagarnas produktutbud. "Onlyfans slutar med porr – pressas av betalningsbolagen". Det visar väl att en kontantlös värld inte kan fungera fullt ut. I dag är det porren, hur nu den definieras, i morgon något annat. Det visar också hur illa det är med att det bara är USA-baserade betalningsförmedlare som är globala. I Sverige finns inga inhemska betalningsförmedlingar.
Riksbanken kan inte ha synpunkter på vad man betalar med sedlar och mynt! Ett mer demokratiskt betalningsalternativ!
LÅ1 skrev:Betalningsbolagen lägger sig i betalningsmottagarnas produktutbud. "Onlyfans slutar med porr – pressas av betalningsbolagen". Det visar väl att en kontantlös värld inte kan fungera fullt ut. I dag är det porren, hur nu den definieras, i morgon något annat. Det visar också hur illa det är med att det bara är USA-baserade betalningsförmedlare som är globala. I Sverige finns inga inhemska betalningsförmedlingar.
Riksbanken kan inte ha synpunkter på vad man betalar med sedlar och mynt! Ett mer demokratiskt betalningsalternativ!
Publikationen Quartz har en artikel med mer kött på benen. I det här fallet verkar det alltså inte vara kortnätverken (t.ex. Mastercard) som ställde dessa krav, utan kortinlösarna (t.ex. Stripe). Dessutom kan kraven vara rent ekonomiska snarare än moraliska. Porrbranschen har nämligen en relativt hög nivå av kostsamma chargebacks.
I och för sig samarbetar kortinlösaren Stripe med storbanken Wells Fargo som är känd för att neka tjänster som inte är barntillåtna, däribland porr. Onlyfans använder dock bara Stripe för betalningar som inte är relaterade till porr. Annars används CCBill och Securion. Förmodligen sade deras bankpartners ifrån, men om det berodde på ekonomiska skäl (för många chargebacks) eller moraliska skäl (nolltolerans mot porr) framgår inte.
Sverige har faktiskt inhemska betalningslösningar, exempelvis Swish. Sedan att Swish är för dyrt för att användas för små transaktioner är en annan femma. Det är emellertid av ekonomiska och inte moraliska skäl som de svenska storbankerna inte stödjer små transaktioner.
DN skrev:Svenskarna tog ut 30 miljarder kronor från bankomater under första halvåret 2021. Det blir i snitt 480 kronor i månaden per svensk, vilket är en minskning från samma period förra året. Då tog genomsnittssvensken ut 546 kronor per månad.
Uttagen minskar med ungefär 10 procent per år. Under coronapandemin har minskningen gått fortare.
Batras utredning om statens roll på betalningsmarknaden kan inte komma snart nog...
Beloppet som genomsnittssvensken tar ut från bankomater är 546 kronor. Långt under en tiondel av vad jag tar ut.
Vilken bank har skribenten som tillåter så stora uttag? Nej, jag skojar bara. Än så länge kan skribenten använda sina bankpengar på detta sätt. SEB och Handelsbanken låter sina kunder ta ut upp till 15 000 kronor per rullande 4-dagarsperiod, där SEB också har en gräns på 40 000 kronor per rullande 30-dagarsperiod. Swedbank och Nordea låter sina kunder ta ut upp till 15 000 kronor per rullande 7-dagarsperiod. Men kanske inte så länge till...
Nodeas 15000-gräns är ganska ny. Kanske överdrev jag när jag skrev "långt under". Under borde jag skrivit. Ca 2000 i veckan i snitt uppskattar jag att det blir. Eller runt 8000 till 9000 i månader. Antal kortköp är nog sällan över fem i månaden, Varav de flesta med kreditkort, även om det bara är fem spänn.
Nordea är lite fula med räkningarna. Får e-faktura på hela beloppet, men förregistrerat att jag ska betala noll kronor. De vill väl att man ska godkänna utan att tänka, så de sedan kan lägga på ränta. (Jag betalar ingen årsavgift och ingen faktureringsavgift, så kortet är helt gratis att ha.)
Breakit skrev:I snitt tog svenskarna ut 480 kronor i månaden i Bankomats uttagsautomater under första halvåret i år, enligt Kontantbarometern. Totalt handlar det om 30 miljoner kronor – en minskning med 12 procent jämfört med motsvarande period förra året.
Uttag per person och månad under första halvåret 2021 i varje län
Uttag per månad i Skåne: 582 kronor
Uttag per månad i Västmanland: 537 kronor
Uttag per månad i Stockholm: 529 kronor
Uttag per månad i Västra Götaland: 497 kronor
Uttag per månad i Sörmland: 482 kronor
Uttag per månad i Blekinge: 475 kronor
Uttag per månad i Gävleborg: 457 kronor
Uttag per månad i Värmland: 450 kronor
Uttag per månad i Kalmar: 443 kronor
Uttag per månad i Dalarna: 441 kronor
Uttag per månad i Jönköping: 440 kronor
Uttag per månad i Östergötland: 437 kronor
Uttag per månad i Kronoberg: 433 kronor
Uttag per månad i Örebro: 417 kronor
Uttag per månad i Halland: 400 kronor
Uttag per månad i Gotland: 400 kronor
Uttag per månad i Norrbotten: 392 kronor
Uttag per månad i Västernorrland: 389 kronor
Uttag per månad i Jämtland: 364 kronor
Uttag per månad i Uppsala: 357 kronor
Uttag per månad i Västerbotten: 234 kronor
Riket: 480 kronor
Intressant att kontanter är mer populära i storstadsregionerna, och att minskningen är mindre där (se nedan).
Mitt i skrev:I genomsnitt tar en person i Stockholms län ut 529 kronor i månaden från en bankomat, vilket är en minskning med 9 procent jämfört 2020. Här är kommunen i Stockholm som dissar sedlar mest.
Uttag per person och månad under första halvåret 2021 i varje Stockholmskommun
Uttag per månad i Botkyrka: 804 kronor
Uttag per månad i Huddinge: 624 kronor
Uttag per månad i Stockholm: 612 kronor
Uttag per månad i Sigtuna: 608 kronor
Uttag per månad i Solna: 585 kronor
Uttag per månad i Upplands Väsby: 574 kronor
Uttag per månad i Haninge: 555 kronor
Uttag per månad i Södertälje: 536 kronor
Uttag per månad i Danderyd: 511 kronor
Uttag per månad i Järfälla: 492 kronor
Uttag per månad i Sollentuna: 455 kronor
Uttag per månad i Norrtälje: 418 kronor
Uttag per månad i Nacka: 405 kronor
Uttag per månad i Nynäshamn: 395 kronor
Uttag per månad i Tyresö: 374 kronor
Uttag per månad i Lidingö: 353 kronor
Uttag per månad i Täby: 352 kronor
Uttag per månad i Sundbyberg: 339 kronor
Uttag per månad i Upplands-Bro: 337 kronor
Uttag per månad i Nykvarn: 310 kronor
Uttag per månad i Vaxholm: 293 kronor
Uttag per månad i Värmdö: 290 kronor
Uttag per månad i Salem: 276 kronor
Uttag per månad i Österåker: 261 kronor
Uttag per månad i Ekerö: 212 kronor
Uttag per månad i Vallentuna: 203 kronor
Länet: 529 kronor
Tillgänglighet och klass verkar vara avgörande faktorer för användningen av kontanter.
Är det signaturen "LÅ1" som höjer medelvärdet i Botkyrka?
Reuters skrev:To be sure, banks are still behind most of the transactions but investors and analysts say the risk for traditional lenders is that they will get pushed further away from the front end of the finance chain.
Leading the way is Swedish buy now pay later (BNPL) firm Klarna which raised $1.9 billion.
"They are right that the banks will always have a role but it's not a very remunerative role and it involves very little ownership of the customer," he said.
De traditionella bankernas roll inom betalningar utmanas alltmer av nya aktörer. Svenska Klarna pekas ut som den ledande utmanaren, men artikeln namnger också företag som Stripe, Affirm, Square och Shopify. Även IT-jättar och biltillverkare nämns som potentiella utmanare.
Relevant tidigare inlägg om den snabbt förändrande betalningsmarknaden.
