Hong Kongs Metrosystem har några olika spårvidder och kontaktledningsspänningar, men om en "tunnelbanefanatiker från Stockholm" skulle besöka Hong Kong så skulle hen upptäcka att det är "pendeltåg" enligt stockholmsdefinition. Några av linjerna delar till och med spår med den kinesiska järnvägssystemet.Lennart Petersen skrev:Vi kanske får skilja på begreppen, Hong Kong har både järnväg, East Rail och West Rail med pendeltågsliknande trafik men också ett numera väl uppbyggt metrosystem med många linjer.Odd skrev:[
Det är ju precis det som är problemet. I stället för att fokusera på att bygga en ändamålsenlig anläggning, så fixerar man (åter) vid att det måste vara just "tunnelbana". Det är ganska enkelt att lösa, man kallar det för "tunnelbana" även om det trafikeras med pendeltågslika tåg. Både Hong Kongs och Sydneys tunnelbana är det vi kallar för "pendeltåg" men trafikeras i övrigt enligt det koncept vi kallar för "tunnelbana".
?
http://www.urbanrail.net/as/cn/hong/hong-kong.htm
Jag förstår att du inte har åkt Sydneys nya tunnelbana. Det är främst två saker som skiljer Sydneys pendeltågssystem från tunnelbanan, plattformshöjden är högre och det är ett annat signalsystem. Det gör att Sydneys dubbeldäckade pendeltåg teoretiskt skulle kunna transporteras via tunnelbanan men det kommer man aldrig att göra eftersom den saknar fysiska signaler och dubbeldäckarna har inte automatdrift. Tunnelbanetågen går dock att köra manuellt på pendeltågens spår även om föraren måste sitta på ett säte i passagerarutrymmet. Spår och kontaktledningstandard är dock identisk.Lennart Petersen skrev:Sydney har hittils haft bara järnväg som har pendeltågsliknande trafik men har fått en första metrolinje som är under utbyggnad. Det väl vara den första metron eller tunnelbana i Oceanien.
http://www.urbanrail.net/au/sydney/sydney.htm
Och det är detta jag menar, om man bygger den nu aktuella tunnelbanelinjen med "järnvägsstandard" på spår och kontaktledning så finns det alla möjligheter att fortsätta åt alla möjliga håll på befintliga spår i framtiden. Bygger man "Stockholms tunnelbanestandard" så finns det stor risk att man dels bygger in sig i den smala, trånga profil och mediokra strömförsörjningssystem som är i tunnelbanan idag, i stället för att kunna ha breda fordon och kraftfull strömförsörjning.