Kontantlösa butiker

[Enceladus]

Chancellor: Central bank coin will crush the banks

The Fed faces the “Innovator’s Dilemma”. It prefers the status quo, but China’s digital yuan threatens America’s dominance of the international monetary system. If the dollar is displaced as the global reserve currency, the yield on U.S. Treasuries would inevitably rise, leaving American citizens inevitably less well off. The United States has no choice but to issue its own digital currency, but as the Fed’s Powell has repeatedly warned, designing it properly will be key.

USA står inför ett svårt dilemma: krossa sina egna banker eller låta Kina ta över. Vilket mardrömsscenario!

[Enceladus]

Det finns risker med att ha kontantlösa butiker! "Stor polisinsats vid Intersport i Umeå".

I så fall borde skribenten kontakta Granngården, vars butiker blir kontantfria av just det skälet:

Majoriteten av Granngårdens butiker är kontantfria 2021

Redan idag är 42 av Granngårdens sammanlagt 110 butiker kontantfria. Detta år slutar ytterligare 35 butiker hantera kontanter, vilket innebär att mer än hälften av butikerna blir "trygga":

För kundernas och personalens trygghet blir 77 av Granngårdens totalt 110 butiker nu kontantfria. Elimineringen av kontakter är också en del i Granngårdens aktiva hållbarhetsarbete, då butikskedjan minskar transporter av kontanter till och från butikerna, som i sin tur minskar belastning på miljön.

Men elimineringen av kontakter handlar inte bara om ökad trygghet. Nuförtiden kräver kunderna miljömedvetenhet, och då är ju fysiska kontanter inget alternativ. Jag hoppas verkligen att Granngården använder Ekobanken eller JAK. De andra bankerna är nämligen inte mycket bättre än fysiska kontanter...

Jag noterar vidare att de synonyma adjektiven kontantfri respektive kontantlös används av helt olika debattörer, beroende på om avsaknaden av kontakter upplevs som positiv eller negativ. Observera att även skribentens artikel har valt ordet kontantfri...

[LÅ1]

Tar Ikea i Gävle fortfarande inte kontanter?
På andra platser underlättar man kontantbetalning.

[LÅ1]

Sju år gammalt SR-program: "Tony älskar kontanter".

[LÅ1]

Ibland kan det vara lönsamt att ta ut kontanter. För några dagar sedan fick jag ut några hundra kronor mer än jag ville ur en bankomat. Beloppet som drogs från kontot var det som jag slog in. Eftersom jag är en ärlig person så har jag talat med både Bankomat AB och banken. Banken gjorde en notering i fall att Bankomat skulle höra av sig.

Det hör till saken att det kan inte vara så att jag fick ut mitt belopp och en tidigare kunds belopp, eftersom det belopp jag slog in motsvarade några 500-lappar samt en 100-lapp. Det fanns ingen 100-lapp i bunten jag fick ut, men väl en 200-sedel. Och en 500-sedel till.

Kanske skulle jag provat att direkt göra flera uttag.

[Odd]

Du gjorde rätt. Om du däremot skulle fortsatt för att du exempelvis listat ut att de råkat placera 200-kronorssedlar i hundrakronorslådan, så blir det helt plötsligt bedrägeri eller någon liknande brottsrubricering. De har ju både kamerabilder och din identitet när du tar ut pengarna.

Jag vill minnas att det blev kö till nån bankomat för många år sedan när den spottade ut fel sedlar, och ryktet spreds snabbt.

Vid ett annat tillfälle så var det ett kommunikationsfel mellan bankerna som gjorde att en person kunde tömma bankomaten eftersom automaten inte fick någon information om någon limit. När du får ditt bankomat/betalkort så finns det finstilta regler som säger att du inte får övertrassera ditt konto eller limit men att det är upp till dig att se till att det inte sker. I de allra flesta fall så begränsas ändå uttagen till det saldo man har på kontot. "Förr i tiden", när bankomaterna var offline så fanns endast en uttagsspärr per uttag, eller möjligen per kort och bankomat. Då tilldelades bankomatkorten endast till trovärdiga kunder.

Personen fick betala tillbaka pengarna om jag minns rätt, då uttagen ju bokfördes på personens konto efter ett tag, men det är väl ett typiskt exempel på när en exceptionell möjlighet dyker upp och man blockeras att tänka efter ett extra steg, i detta fallet att det var rimligt att alla uttag loggades.

[LÅ1]

För många, många år sedan läste jag i en tidning om hur en bankomat fungerade. Först räknas sedlarna upp. Sedan kontrollräknas de och om det inte stämmer skrivs ett felmeddelande och sedlarna och lappen med felmeddelandet dumpas någonstans i bankomaten. Och uppräkningen börjar om. Hur det fungerar i nyare bankomater vet jag inte. Men jag är näst intill övertygad om att maskinen märker om det är fel sorts sedlar i något fack.

I mitt fall fick jag ju en sedel för mycket. Och en var av oväntad valör. Sedlarna var inte heller sorterade efter valör. Så det hela var ganska konstigt. Sedelbunten bestod av ett antal 500-lappar, under dem en 200-lapp och underst ytterligare en 500-hundring. Beloppet jag slog in slutade med 600, alltså borde det finnas en 100-lapp i bunten om alla andra sedlar var 500-hundringar.

[LÅ1]

MSB: "Ny forskning: Vad händer om betalsystemen kraschar?".

Projektet visar även att det behöver utvecklas nya resilienta lösningar såsom exempelvis olika former av krediter eller förskottsbetalda kort som kan användas som komplement till dagens betaltjänster och när de system vi förlitar oss på i vardagen av någon anledning inte fungerar.

"förskottsbetalda kort"? Varför inte fina papper och metallbitar, alltså selar och mynt? Helt teknikoberoende!

[Enceladus]

MSB: "Ny forskning: Vad händer om betalsystemen kraschar?".

Projektet visar även att det behöver utvecklas nya resilienta lösningar såsom exempelvis olika former av krediter eller förskottsbetalda kort som kan användas som komplement till dagens betaltjänster och när de system vi förlitar oss på i vardagen av någon anledning inte fungerar.

"förskottsbetalda kort"? Varför inte fina papper och metallbitar, alltså selar och mynt? Helt teknikoberoende!

Fysiska kontanter har samma brister som den gamla SL-remsan. Teknikutvecklingen har lett till mer flexibla lösningar, och det finns ingen återvändo till det gamla. Dessutom kontrolleras kontanthanteringen av storbankerna, vilka dels har höga vinstmarginaler på allt de gör och dels har låg resiliens av företagsekonomiska skäl.

Det behövs alternativ som är oberoende av det befintliga banksystemet. Fysiska kontanter är det inte i praktiken. Det är däremot olika former av digitala kontanter.

[Odd]

Sen har vi ju problemet med att om mycket betaldata samlas på samma plats så blir skadan större när den väl läcker. Och läcker, det kommer det att göra nån gång, information vill vara fri, det är bara en tidsfråga.

Idag inträffade ett allvarligt dataläckage, den här gången från Klarna. Än så länge vet man inte, i alla fall inte officiellt, om det "bara" är data som har läckt eller om det är så att informationen har blandats runt, vilket är väldigt allvarligt.
Incidenten ger dock en glimt in i Klarnas annars stängda och mer eller mindre hemliga datasystem och läckans karaktär antyder att det är något problem med auktoriseringen, en mekanism som är grundläggande i ett sådant system. Normalt skulle ett sådant här fel som mest resultera i att ingen information visas, inte att information om andra kunder visas. Därför finns en stor chans att det även finns allvarliga säkerhetsluckor i deras system, som antigen väntar på att exploateras eller som redan har exploaterats, men där Klarna inte har avslöjat något. I värsta fall så sker kontinuerliga intrång utan att Klarna känner till det.

För ett par år sedan hade Klarna en sårbarhet i systemen som gjorde att en id-kapare enkelt kunde beställa varor via Klarna utan att veta mer än e-postadress och postnummer till personen som får fakturan. Den täpptes till men eftersom det var innan GDPR så blev det inga sanktioner av dataskyddsmyndigheterna. I dag skulle samma fel troligen ha lett till rejäla böter.
https://www.dn.se/ekonomi/klarna-har-tekniska-problem/

[Enceladus]

Sen har vi ju problemet med att om mycket betaldata samlas på samma plats så blir skadan större när den väl läcker. Och läcker, det kommer det att göra nån gång, information vill vara fri, det är bara en tidsfråga.

Idag inträffade ett allvarligt dataläckage, den här gången från Klarna. Än så länge vet man inte, i alla fall inte officiellt, om det "bara" är data som har läckt eller om det är så att informationen har blandats runt, vilket är väldigt allvarligt.
Incidenten ger dock en glimt in i Klarnas annars stängda och mer eller mindre hemliga datasystem och läckans karaktär antyder att det är något problem med auktoriseringen, en mekanism som är grundläggande i ett sådant system. Normalt skulle ett sådant här fel som mest resultera i att ingen information visas, inte att information om andra kunder visas. Därför finns en stor chans att det även finns allvarliga säkerhetsluckor i deras system, som antigen väntar på att exploateras eller som redan har exploaterats, men där Klarna inte har avslöjat något. I värsta fall så sker kontinuerliga intrång utan att Klarna känner till det.

För ett par år sedan hade Klarna en sårbarhet i systemen som gjorde att en id-kapare enkelt kunde beställa varor via Klarna utan att veta mer än e-postadress och postnummer till personen som får fakturan. Den täpptes till men eftersom det var innan GDPR så blev det inga sanktioner av dataskyddsmyndigheterna. I dag skulle samma fel troligen ha lett till rejäla böter.
https://www.dn.se/ekonomi/klarna-har-tekniska-problem/

Nu är väl Klarna en av de mer etiska bankerna, men digitaliseringen har ju väsentligt förändrat samhällets behov av privata banker. När kontanthantering inte längre behövs kan bankers rättigheter kraftigt begränsas, inklusive datainsamling. Det kommer att ske väldigt stora förändringar i branschen under de närmaste åren, inte minst när de flesta centralbanker lanserar digitala kontanter och privata valutor (t.ex. decentraliserade kryptovalutor och Facebooks Diem) regleras mer ordentligt.

[Odd]

Sen har vi ju problemet med att om mycket betaldata samlas på samma plats så blir skadan större när den väl läcker. Och läcker, det kommer det att göra nån gång, information vill vara fri, det är bara en tidsfråga.

Idag inträffade ett allvarligt dataläckage, den här gången från Klarna. Än så länge vet man inte, i alla fall inte officiellt, om det "bara" är data som har läckt eller om det är så att informationen har blandats runt, vilket är väldigt allvarligt.
Incidenten ger dock en glimt in i Klarnas annars stängda och mer eller mindre hemliga datasystem och läckans karaktär antyder att det är något problem med auktoriseringen, en mekanism som är grundläggande i ett sådant system. Normalt skulle ett sådant här fel som mest resultera i att ingen information visas, inte att information om andra kunder visas. Därför finns en stor chans att det även finns allvarliga säkerhetsluckor i deras system, som antigen väntar på att exploateras eller som redan har exploaterats, men där Klarna inte har avslöjat något. I värsta fall så sker kontinuerliga intrång utan att Klarna känner till det.

För ett par år sedan hade Klarna en sårbarhet i systemen som gjorde att en id-kapare enkelt kunde beställa varor via Klarna utan att veta mer än e-postadress och postnummer till personen som får fakturan. Den täpptes till men eftersom det var innan GDPR så blev det inga sanktioner av dataskyddsmyndigheterna. I dag skulle samma fel troligen ha lett till rejäla böter.
https://www.dn.se/ekonomi/klarna-har-tekniska-problem/

Nu är väl Klarna en av de mer etiska bankerna, men digitaliseringen har ju väsentligt förändrat samhällets behov av privata banker. När kontanthantering inte längre behövs kan bankers rättigheter kraftigt begränsas, inklusive datainsamling. Det kommer att ske väldigt stora förändringar i branschen under de närmaste åren, inte minst när de flesta centralbanker lanserar digitala kontanter och privata valutor (t.ex. decentraliserade kryptovalutor och Facebooks Diem) regleras mer ordentligt.

Det beror på vad man menar med etisk.

Klarna kräver exempelvis personnummer och e-postadress, även om du bara betalar med kort. De samlar även in det dom får tag om dig när det gäller ytterst känsliga personuppgifter om dina ekonomiska, politiska, fackliga, religiösa, medicinska och sexuella preferenser. De skriver till och med om det i sin datapolicy. De tar sig även rätten att samla in andra uppgifter dom får tag om dig, sammanställa dessa och göra en profil på dig. Eftersom Klarna är en bank så har du som "kund" inte någon praktisk rätt att få uppgifter raderade eller rättade eftersom banker inte lyder under de vanliga dataskyddslagarna. Vad en betalförmedlare skall ha dessa uppgifter till har jag ingen aning om. Dessutom framgår det av deras villkor att du blir bankkund hos Klarna om du så endast betalar direkt med kort. I praktiken innebär det att det i många e-handelsbutiker är obligatoriskt att bli eller vara kund hos Klarna för att över huvud taget kunna handla. Klarna tar sig även rätten att dela alla dessa uppgifter till andra e-handlare, Google och andra partnerföretag inom och utanför EU. I praktiken använder de alltså "kundernas" data i handel med andra företag.

Deras etiska sida, att använda påminnelseavgifter och indrivningsavgifter som en viktig inkomst för företaget, vilket dom kommunicerar ut mot investerare samtidigt som dom säger tvärtom mot deras "kunder", och dessutom ogenerat talar om att de har lagt dessa avgifter på ett särskilt företag för att inte "svärta" varumärket, är inte heller så smickrande.

Vet du någon annan betalförmedlare som har värre villkor än dessa?

Jag trodde exempelvis tidigare att Collector Bank var värre, men när jag granskade dom så visar det sig att de inte samlar in fler uppgifter än de behöver för att genomföra en betalning, och lämnar dessutom inte ut personuppgifter i större utsträckning än vad lagar och regler kräver. Ibland måste man omvärdera sina fördomar om företag. Collector Bank framstår som väldigt etiska i jämförelse, även om de tar igen det snabbt på att de även lånar ut pengar blanco till hutlös ränta. Men det har inget med den personliga integriteten att göra, endast en etisk.

[Enceladus]

Det är väl ingen nyhet att ett vinstmaximerande företag maximerar sin vinst. Problemet här är ju att banker inte lyder under de vanliga dataskyddslagarna. En fördel med Klarna är dock att företaget följer gällande lagstiftning, vilket tyvärr inte kan sägas om finansbranschen i allmänhet...

[Odd]

Det är väl ingen nyhet att ett vinstmaximerande företag maximerar sin vinst. Problemet här är ju att banker inte lyder under de vanliga dataskyddslagarna. En fördel med Klarna är dock att företaget följer gällande lagstiftning, vilket tyvärr inte kan sägas om finansbranschen i allmänhet...

Fast det är fel. Det är inte tillåtet att samla in särskilt skyddsvärda personuppgifter om de inte är nödvändiga för databehandlingen, och om de är nödvändiga så får de inte behållas längre än vad som behövs för att fullfölja ett uppdrag. Så alla uppgifter som Klarna samlar in i samband med en transaktion och som sedan inte behövs när transaktionen är klar, och där lagar och regler inte talar om att de måste sparas, så får dessa uppgifter inte sparas.

[LÅ1]

Hur mycket data skickas till banken vid ett vanligt kortköp i butik? Det är aldrig något som kommuniceras. Vet banken om en kund köper normal mjölk eller laktosfri? Förmodligen inte, men jag är inte säker. Banken kan i alla fall se om kortinnehavaren föredrar Coop eller Ica. Köper man böcker på Adlibris så kan Klarna visa en bild på de böcker man köpt!

I princip behöver bara belopp, köpare (= kortinformationen), säljare och transaktionstidpunkt föras över till banken. Samt någon form av transaktions-id.

[daniel_s]

Ser inte att någon svarat på detta.

Fråga till er här som är bra på att läsa lagar. Var framgår det att 2:a stycket i 5 kap 1§ Lag om Sveriges Riksbank är dispositiv?

Det framgår i rättspraxis, som smäller högre än själva lagtexten. Ett klickbart exempel finns faktiskt precis bredvid paragrafen i fråga på din länk, nämligen referensen till Högsta förvaltningsdomstolens (det som tidigare hette Regeringsrättens) utslag i ett mål mellan någon och ett landsting (som dock förlorade i detta fall, vederbörande hade rätt att betala kontant utan att åka över halva länet):

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
Den aktuella bestämmelsen i riksbankslagen innebär att en borgenär i princip är skyldig att ta emot betalning i kontanter. Denna skyldighet gäller dock inte utan undantag.

I vissa fall kan parterna avtala om att betalning ska ske med andra betalningsmedel än kontanter. Målet rör dock avgifter som i huvudsak är offentligrättsligt reglerade.

[LÅ1]

Ser inte att någon svarat på detta.

Fråga till er här som är bra på att läsa lagar. Var framgår det att 2:a stycket i 5 kap 1§ Lag om Sveriges Riksbank är dispositiv?

Det framgår i rättspraxis, som smäller högre än själva lagtexten. Ett klickbart exempel finns faktiskt precis bredvid paragrafen i fråga på din länk, nämligen referensen till Högsta förvaltningsdomstolens (det som tidigare hette Regeringsrättens) utslag i ett mål mellan någon och ett landsting (som dock förlorade i detta fall, vederbörande hade rätt att betala kontant utan att åka över halva länet):

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
Den aktuella bestämmelsen i riksbankslagen innebär att en borgenär i princip är skyldig att ta emot betalning i kontanter. Denna skyldighet gäller dock inte utan undantag.

I vissa fall kan parterna avtala om att betalning ska ske med andra betalningsmedel än kontanter. Målet rör dock avgifter som i huvudsak är offentligrättsligt reglerade.

Tack! Där står det att skyldigheten att ta emot betalning i kontanter kan avtalas bort. Sedan kan man fundera på vad ett avtal är. Kan verkligen en skylt med centimeterstor text som förkunnar att restaurangen är kontantfri räknas som ett avtal? Tydligen vågar inte regionerna sätta upp sådana skyltar vid vårdcentralerna. Men en del vårdinrättningar med avtal med regionen vägrar ta kontanter. Jag skrev i höstas till regionen och klagade på att Aleris i Skärholmen inte ville ta emot kontanter. Vet inte om det gett upphov till någon förändring. Jag tog i alla fall faktura eftersom jag antar att det är en mer kostsam hantering för Aleris än en korttransaktion. Bara portot borde i stort motsvara den rörliga transaktionsavgiften.

Jag har hört att Huddinge sjukhus ska göra det något lättare att betala med kontanter från 1 juli. Om det är sant eller inte har jag ingen aning om. Men det visar sig väl.

[LÅ1]

MSB: "Ny forskning: Vad händer om betalsystemen kraschar?".

Projektet visar även att det behöver utvecklas nya resilienta lösningar såsom exempelvis olika former av krediter eller förskottsbetalda kort som kan användas som komplement till dagens betaltjänster och när de system vi förlitar oss på i vardagen av någon anledning inte fungerar.

"förskottsbetalda kort"? Varför inte fina papper och metallbitar, alltså selar och mynt? Helt teknikoberoende!

Fysiska kontanter har samma brister som den gamla SL-remsan. Teknikutvecklingen har lett till mer flexibla lösningar, och det finns ingen återvändo till det gamla. Dessutom kontrolleras kontanthanteringen av storbankerna, vilka dels har höga vinstmarginaler på allt de gör och dels har låg resiliens av företagsekonomiska skäl.

Det behövs alternativ som är oberoende av det befintliga banksystemet. Fysiska kontanter är det inte i praktiken. Det är däremot olika former av digitala kontanter.

Sparo har tänkt i samma banor som jag!

[Lennart Petersen]

[q

Fysiska kontanter har samma brister som den gamla SL-remsan. Teknikutvecklingen har lett till mer flexibla lösningar, och det finns ingen återvändo till det gamla.

Jag uppfattade inte att SL-remsan hade några större brister. Det var ett enkelt och lättfattligt sätt att resa.
Tog en aning längre tid via spärren men man fick ett fysiskt bevis med stämpeln på att resan var betald.
Vilket man inte får med Acesskortet, om man nu inte betalar i en automat och begär kvitto förstås men då tar det ännu längre tid. Det finns några exempel på folk som åkt på kontrollavgift fast de påstår sig ha ordentligt blippat kortet i spärren men av någon anledning har inte resan registrerats.

[Odd]

Den fysiska remsan var nästintill oslagbar i jämförelse med de digitala varianter som finns idag.
Remsan/100-kortet motsv:
+ Enkelt att se giltigheten på senaste stämplingen utan särskild valideringsutrustning
+ Fungerar även vid systemfel (endast remsan)
+ Enkelt att se kvarvarande värde
+ Gick att köpa på många ställen utan att man behövde nån jävla app
+ Flera kunde resa på samma biljett
- Om man förlorade den så var innestående saldo förlorat för evigt
- Gick inte att validera maskinellt (endast remsan)

Sen tänkte jag försöka se fördelen med de digitala alternativen, och jag fann följande:
+ Automatisk rabatt vid flera resor (dock ej i Stockholm)
Och sen står det still i huvudet när det gäller att hitta fördelar. Nackdelarna var det lättare att finna:
- Kräver en fungerande mobiltelefon med välladdat batteri.
- Kräver en jävla app.
- Krånglig registreringsprocess av betalmedel.
- Krånglig att läsa av med optisk avläsare, skulle kunna utnyttja NFC i stället.
- Svårt att bevisa att man har giltig biljett när det krånglar.
- En digital tillgänglighetsbarriär
- Resenärer och turister på besök, särskilt från utlandet, har en betydligt högre tröskel att ta sig över.

Så på det stora hela så väger det över till den digitala biljettens fördel, eller hur