Seko vill ha stationsspärrar efter situationen i Kumla

[Enceladus]

SJ har nyligen aviserat att företaget kan komma att sluta trafikera stationen i Kumla på grund av ordningsproblem. Enligt DN har situationen förvärrats under pandemin genom att det har blivit svårare för tjuvåkare att gömma sig för tågvärdar i glest fyllda vagnar. Efter de senaste händelserna har fackförbundet Seko efterlyst spärrar vid tågstationerna. Men hur effektiva är stationsspärrar för att öka tryggheten i kollektivtrafiken?

Å ena sidan har Stockholms lokalbanor, vilka saknar stationsspärrar, generellt sett en högre upplevd trygghet än både tunnelbana och pendeltåg. Å andra sidan trafikerar lokalbanorna andra områden än tunnelbanan och pendeltågen. Den upplevda tryggheten skiljer sig mer mellan olika områden än mellan olika trafikslag. Detta skulle kunna tyda på att stationsspärrar ökar tryggheten i kollektivtrafiken, men inte tillräckligt mycket för att göra trafiken i mindre trygga områden lika trygg.

En annan anekdot som stödjer ovanstående tes är Stockholms kaosartade övergång från tunnelbana och pendeltåg till nattbussar. Fastän olika trafikslag trafikerar ungefär samma områden upplevs stora skillnader mellan trafikslagen. Däremot har de nattbussar som ersätter Roslagsbanan samma problem, trots att Roslagsbanan saknar stationsspärrar, vilket i så fall tyder på att sambandet kan vara mer komplicerat.

Det verkar alltså som att stationsspärrar hjälper till viss del, men att det samtidigt finns andra lösningar som har större effekt. Skulle det vara en rimlig kompromiss att ha stationsspärrar på vissa utvalda stationer för trafiksystem som annars saknar spärrlinjer? Så är det ju på Lidingöbanan och Nockebybanan!

(Notera att även busshållplatser kan ha spärrar. Liljeholmen är säkert ett bekant exempel.)

[LÅ1]

Sundbybergs station har spärrar som måste passeras även av de som ska åka SJ-tåg. Däremot vet jag inte hur ingående spärrpersonalen granskar biljetter som inte gäller SL-resor.

[C12C3C3C12]

Sundbybergs station har spärrar som måste passeras även av de som ska åka SJ-tåg. Däremot vet jag inte hur ingående spärrpersonalen granskar biljetter som inte gäller SL-resor.

Trafikanterna måste ha giltlig biljett oavsett vilket tåg dom åker med.

[Diripsi]

Sundbybergs station har spärrar som måste passeras även av de som ska åka SJ-tåg. Däremot vet jag inte hur ingående spärrpersonalen granskar biljetter som inte gäller SL-resor.

Trafikanterna måste ha giltlig biljett oavsett vilket tåg dom åker med.

Men går det att blippa SJ-biljetterna i spärrarna, eller måste man visa upp biljetten för spärrvakten?

[Lennart Petersen]

Sundbybergs station har spärrar som måste passeras även av de som ska åka SJ-tåg. Däremot vet jag inte hur ingående spärrpersonalen granskar biljetter som inte gäller SL-resor.

Trafikanterna måste ha giltlig biljett oavsett vilket tåg dom åker med.

Men går det att blippa SJ-biljetterna i spärrarna, eller måste man visa upp biljetten för spärrvakten?

Man visar för spärrvakten. Inga problem och sällan kö

[Breitspurbahn]

SJ har nyligen aviserat att företaget kan komma att sluta trafikera stationen i Kumla på grund av ordningsproblem. Enligt DN har situationen förvärrats under pandemin genom att det har blivit svårare för tjuvåkare att gömma sig för tågvärdar i glest fyllda vagnar. Efter de senaste händelserna har fackförbundet Seko efterlyst spärrar vid tågstationerna. Men hur effektiva är stationsspärrar för att öka tryggheten i kollektivtrafiken?

Å ena sidan har Stockholms lokalbanor, vilka saknar stationsspärrar, generellt sett en högre upplevd trygghet än både tunnelbana och pendeltåg. Å andra sidan trafikerar lokalbanorna andra områden än tunnelbanan och pendeltågen. Den upplevda tryggheten skiljer sig mer mellan olika områden än mellan olika trafikslag. Detta skulle kunna tyda på att stationsspärrar ökar tryggheten i kollektivtrafiken, men inte tillräckligt mycket för att göra trafiken i mindre trygga områden lika trygg.

En annan anekdot som stödjer ovanstående tes är Stockholms kaosartade övergång från tunnelbana och pendeltåg till nattbussar. Fastän olika trafikslag trafikerar ungefär samma områden upplevs stora skillnader mellan trafikslagen. Däremot har de nattbussar som ersätter Roslagsbanan samma problem, trots att Roslagsbanan saknar stationsspärrar, vilket i så fall tyder på att sambandet kan vara mer komplicerat.

Det verkar alltså som att stationsspärrar hjälper till viss del, men att det samtidigt finns andra lösningar som har större effekt. Skulle det vara en rimlig kompromiss att ha stationsspärrar på vissa utvalda stationer för trafiksystem som annars saknar spärrlinjer? Så är det ju på Lidingöbanan och Nockebybanan!

(Notera att även busshållplatser kan ha spärrar. Liljeholmen är säkert ett bekant exempel.)

Man kan undvika stationsspärrar på Lidingöbanan och Nockebybanan då dessa inte befolkas av missanpassade individer som t.ex. Kumla.
Det är inte direkt raketforskning detta.

Tror tyvärr detta problem bara kommer bli vanligare och vanligare.

[Per Lind]

Problemet är nog inte Kumlas befolkning, egentligen, utan de som stiger på i Örebro och Hallsberg.
Eftersom Kumla är enda mellanstation (i bägge riktningar) blir det där som passagerare utan biljett "kastas av" och därmed uppstår problem.
Spärrar i Örebro och Hallsberg kan vara en lösning.
-Per

[Hechtwagen]

Problemet är nog inte Kumlas befolkning, egentligen, utan de som stiger på i Örebro och Hallsberg.
Eftersom Kumla är enda mellanstation (i bägge riktningar) blir det där som passagerare utan biljett "kastas av" och därmed uppstår problem.
Spärrar i Örebro och Hallsberg kan vara en lösning.
-Per

Nja den lokala faunan i Kumla är nog så problematisk som den är, vettigt folk har liksom annat för sig än att bo i hyreslägenheter i svenska småorter.