Den märkliga engelskan i SL-trafiken.

[M224]

Så här borde det vara enligt mig "This is a Södertäje bound 41 train".

Kan inte påminna mig att jag hört något utrop med motsvarande syntax i något engelskspråkigt land; ”bound for Södertälje” hade jag nog känt igen mig mer i och ”train for xxx” eller t ex ”12.23 service for yyy” tror jag mig också ha hört. Men ska erkänna att jag inte alltid lyssnar så noga.

Om man ska ropa ut linjenumret (vilket typ aldrig gjorts vid manuella utrop i Stockholm) så borde det väl vara ”route 41” eller något sådant?

(Egentligen är jag inte så förtjust i det här med utrop på engelska jag heller...)

I New York ropar de ut - This is a Bronx bound 1 train. The next stop is... This is South Ferry, transfer to...

Det låter snartlikt i London, This is a Circle line train via...

[daniel_s]

Ja du... det är nog bara att konstatera att dialekterna och traditionerna varierar mellan olika städer och tillfällen.

Det som jag kan hålla med dig om (och som även andra skribenter i tråden hållit med dig om) är att man i Stockholm är väldigt snurrig med engelskan på skyltar och jag anser givetvis att folk borde sättas på fästning för detta.

Men att det blir lite hur som helst i talspråket när nästan ingen här har engelska som modersmål tycker jag inte är ett dugg konstigt, och så länge det inte blir direkt felaktigt eller svårbegripligt tycker jag inte ens att det är något att anmärka på.

[Hans Wibacke]

Jag åker pendeltåg dagligen och hör ofta det märkliga engelska utropet "Train for...".

Först vill jag bara påpeka att det inte finns något krav på personalen att göra utrop på engelska. Nästan alla utropsinstruktioner har emellertid en engelsk motsvarighet angiven. Enligt utropshandboken (på MTR Pendeltågen) är det svenska utropet "tåg mot [station]" översatt med "train bound for [station]".

Eftersom jag är förare är det inte så ofta jag har/får tillfälle att ropa ut tågets destination, men det händer. Jag har inte fört statistik över mina ordval, men jag tror nog att jag säger "this train is for [station]" eller "train to [station]". Och ibland - om jag inte kan motstå frestelsen - lägger jag till "calling at ALL stations". Jag brukar kunna motstå frestelsen att räkna upp alla stationer.

Så här borde det vara enligt mig "This is a Södertäje bound 41 train".

Det där låter ju jättemärkligt - tycker jag.

I New York ropar de ut - This is a Bronx bound 1 train.

Okej, då låter det kanske jättemärkligt i mina öron för att jag är halvbritt och inte halvamerikan. Allt amerikanskt låter jättemärkligt. (Men är måhända lättare att förstå för fler resenärer.)

Ärligt talat, linjenummer i pendeltågsnätet är mest bara förvirrande.

[Anders Hanquist]

Det låter alltid lite konstigt när ett ort- eller personnamn från ett annat språk inte "anpassas" till det språk man för tillfället talar. Vi uttalar ju till exempel inte "Stockholm" likadant när pratar vi engelska som när vi pratar svenska (inte jag i vart fall). Själv "anglifierar" jag uttalet av mitt eget namn lite om jag presenterar mig för en engelskspråkig person. De flesta som informerar på engelska gör ju inte det utan det kommer stationsnamn på ren "stockholmska" mitt i en engelsk mening. Vid ett tillfälle hörde jag faktiskt ett utrop på engelska (tror det var på Centralstationen) där den som talade förmodligen hade engelska som modersmål. Det lät mycket naturligare när även ortnamnen fick en engelsk "touch".

[daniel_s]

Är det inte så att både ort- och personnamn brukar uttalas med anpassning till det språk man talar endast om de ”finns” på detta språk?

För att använda tydliga exempel, så uttalas ju ”Daniel” och ”Stockholm” på olika sätt på svenska, tyska, spanska och engelska, medan ”Lars-Göran” och ”Östermalmstorg” i praktiken bara ”finns” på svenska och brukar uttalas likadant även mitt i en mening även på utländska (iofs möjligen med ändrad accent för att inte skrämma upp utlänningarna).

[Hans Wibacke]

This is the nineteen forty-six commuter rail service to New isthmus harbor via River Lake. This train will not be calling at Narrow inlet, Forest ridge, Vega and Soil bridge. Hoppas ni blir nöjda med mitt utrop.

[Hans Wibacke]

Vid ett tillfälle hörde jag faktiskt ett utrop på engelska (tror det var på Centralstationen) där den som talade förmodligen hade engelska som modersmål. Det lät mycket naturligare när även ortnamnen fick en engelsk "touch".

Jag har noterat att Trafikverkets "JärDa" gjort utrop (på centralen) med engelsk "touch" på uttalet av "Stockholms södra". Personligen brukar jag aldrig anpassa uttalet av stationsnamn när jag gör utrop på engelska. Dels riskerar det att låta lite löjligt, dels tror jag att det är bättre att vara konsekvent (de flesta gånger utsocknes hör namnet lär det vara med något slags svenskt uttal).

[Anders Hanquist]

Är det inte så att både ort- och personnamn brukar uttalas med anpassning till det språk man talar endast om de ”finns” på detta språk?

För att använda tydliga exempel, så uttalas ju ”Daniel” och ”Stockholm” på olika sätt på svenska, tyska, spanska och engelska, medan ”Lars-Göran” och ”Östermalmstorg” i praktiken bara ”finns” på svenska och brukar uttalas likadant även mitt i en mening även på utländska (iofs möjligen med ändrad accent för att inte skrämma upp utlänningarna).

Ja lite ändrad accent och betoning så att säga, "försvenskat" om man talar svenska och "anglifierat" om man talar engelska. Även "Lars-Göran" eller "Östermalmstorg" bör anpassas till det språk man för tillfället talar. Tänk följande scenario: Om en person som håller föredrag om andra världskriget skulle ställa om sitt talorgan till ryska när hen talar om Stalin eller Moskva, till italienska så fort Mussolini eller Rom(a) nämns, till brittisk engelska vid tal om Churchill eller London och så skifta till amerikansk engelska när Roosevelt eller Washington kommer på tal, tyska när Hitler eller Berlin nämns. För att inte tala om Hirohito och Tokyo. Medge att det skulle bli rätt jobbigt att lyssna till. Alla dessa historiska personer och städer uttalar vi ju normalt på ett sätt som något avviker från hur man skulle säga i hemländerna.

Lite så borde vi göra även när vi nämner svenska personer eller orter på andra språk.

[Ute och åker]

...det här är faktiskt första gången som någon har uttryckt uppskattning över den inspelning som gjordes för en oherrans massa år sedan ute i Täby, och som fortfarande verkar vara i bruk. Tack!
/Lars - den manliga rösten i tunnelbanan södergående... numera pensionär

Tack själv! Det var roligt att du skrev. Intressant bakgrundsinformation. Och så tycker vi väl ungefär samma om saken.

Man verkar inte riktigt bestämt sig för amerikansk eller brittiska engelska. Eller så blandar man av något slags "rättviseskäl". "Hiss" skrivs ibland "Lift" och ibland "Elevator". "Continue to the middle of the platform" känns för mitt språköra inte riktigt bra. Snarare då "proceed" eller kanske helt enkelt "go".

Jo, vi tycker väl ungefär samma om "Continue to the...". Jag är inte "native English speaker", så jag kan inte säga vad det skulle vara istället. Men jag har åtminstone hört ordet "move" användas, då man uppmanar folk att röra sig i den ena eller andra riktningen, exempelvis "move back" eller "move forward", så jag kan väl inte tycka att det skulle vara helt fel att skriva "move to the middle of the platform". Eller ska man använda uttrycket "center of the platform"? Center brukar också användas om geometriska positioner (jämför center i fotboll), medan middle är mer ungefär som "medel". "Man in the middle" är inte riktigt samma sak som "man in the center". Ska man fråga sig ännu mer, kan fråga sig om inte "to" är lite för precist. Det blir ju inte bättre fördelning heller av om alla ställer sig på mitten av platformen. "Towards" motsvarar väl bättre svenska ordet "mot"? Och det är väl ungefär det man vill, att man rör sig "towards" mitten av plattformen, men inte exakt "to"?

Men det är kanske inte alltid som en native speaker hittar rätt för engelska språket varierar stort från område till område, ta bara railroad-railway, lift-elevator o.s.v. Och den engelska vi använder för information vänder sig ju inte bara till dem med engelska som modersmål utan minst lika mycket till besökare från andra länder.

Lift är besläktat med det svenska "lyfta", medan Elevator är släkt med det franska "élever" (som betyder höja). Inte helt ovanligt i engelskan med två ord för ungefär samma sak, som härrör från "oväntat besök" vid olika tidpunkter. Ett som härrör från fornnordiskan (vikingar) och ett som härrör från franskan (Vilhelm erövraren). I SL-land har man inte varit helt konsekvent vad gäller svenskan heller. Jag har sett både uttryck i stil med "gå mot mitten av perrongen" och "gå mot mitten av plattformen" användas.

[Hans Wibacke]

Kvaliteten varierar på de engelska utropen som görs (av personal) ombord tågen. De flesta grejar utropen hyfsat, men många har det kämpigt med uttalet av vanliga, engelska ord. Att kräva att uttalet av stationsnamn ska anpassas känns därför lite som överkurs. Personligen tycker jag att problemet med utropen är att många inte hörs, och att det dessutom är för många som inte har med viktig trafikinformation att göra. Men det gäller ju förstås oavsett språk.

[daniel_s]

Ja lite ändrad accent och betoning så att säga, "försvenskat" om man talar svenska och "anglifierat" om man talar engelska. Även "Lars-Göran" eller "Östermalmstorg" bör anpassas till det språk man för tillfället talar. Tänk följande scenario: Om en person som håller föredrag om andra världskriget skulle ställa om sitt talorgan till ryska när hen talar om Stalin eller Moskva, till italienska så fort Mussolini eller Rom(a) nämns, till brittisk engelska vid tal om Churchill eller London och så skifta till amerikansk engelska när Roosevelt eller Washington kommer på tal, tyska när Hitler eller Berlin nämns. För att inte tala om Hirohito och Tokyo. Medge att det skulle bli rätt jobbigt att lyssna till. Alla dessa historiska personer och städer uttalar vi ju normalt på ett sätt som något avviker från hur man skulle säga i hemländerna.

Lite så borde vi göra även när vi nämner svenska personer eller orter på andra språk.

Men alla dessa namn har etablerade svenska uttal (med hårt A osv) och flera av dem även egen stavning här, så det var ingen bra liknelse. Du tänker bakvänt och alltför ödmjukt! Jämför hellre med hur icke-modersmålstalare talar på svenska eller engelska om städer eller personer i sitt eget språkområde, som är okända för den svenska allmänheten och saknar svenskt namn eller uttal (eller t o m har ett sådant utan att personen vet om det).

[Hans Wibacke]

I samband med övergången till sommartidtabell (i år) försvann texten och det automatiska utropet "kort tåg, gå mot mitten av plattformen" från pendeltågens stationer. Eftersom informationen var missvisande på de flesta stationer, och numera alltså inte görs på svenska, så finns förstås heller ingen anledning att göra utrop om att gå mot mitten på engelska. Med andra ord: ett problem mindre för er att grubbla över.

Beträffande "lift" och "elevator" så har även jag noterat att SL inte kunnat bestämma sig för vilket ord som ska skrivas på skyltar. Jag förstås inte varför man inte helt enkelt skriver båda (typ "Lift / Elevator") på skyltar.

[wax]

Jag åker pendeltåg dagligen och hör ofta det märkliga engelska utropet "Train for...". Idag när jag åkte från Solna ropades det ut "Train for Södertälje and Älvsjö". Det låter konstigt.

Du har helt rätt. Bra att du lyfter det. Det är tyvärr långt ifrån det enda exemplet. När en sådan tråd nu har fått en tråd, hakar jag på, och spinner vidare. Åker själv pendeltåg då och då, senast idag. Jag har också reagerat på den bristande professionalismen då det gäller fasta budskap i trafiken. Det handlar både om ordval, grammatik, och hur rösten låter i högtalaren. Det är en sak om man måste improvisera vid mikrofonen vid trafikstörningar, men för fasta utrop och fast information bör man kolla språket. Dessutom tycker jag det är tröttsamt med den nasala och lätt gnälliga rösten utan magstöd man hör för södergående pendeltåg på plattformarna vid informationsskyltarna. Man börjar nästan tänka på Hjalmar från Viby, förlåt, förlåt, förlåt så hemskt mycket, men man kan inte rå för vad man tänker. Jag tycker mig ha hört den rösten förr i samband med trafikstörningar, och det är säkert en person som är van att informera i högtalarsystem och säkert jätteduktig att ge bra och användbar information i samband med trafikstörningar, och ska ha all cred för det. Men för fasta utrop bör man anlita professionella röstskådespelare med magstöd. Jämför med den manliga rösten kopplade till informationskyltarna på tunnelbanan, som är överlägsen i kännedom om hur man ska låta i ett högtalarsystem, och därför extremt mycket bättre. Varför fick inte han göra inspelningen? Saken blir inte värre av ännu värre debacle var den inledningsvisa rösten för stationsutrop i C20, som aldrig hade hört stationsnamnen förut, eftersom han var från en annan del av Sverige. Och uttalade dem med en märklig och aldrig tidigare använd dialekt vad gällde stationsnamnen, som därmed nästan var obegriplig innan man förstod vad han menade.

Det handlar inte om att vara ”hygglig” och ge någon ett extraknäck för fasta högtalarutrop. Det finns professionella röstskådespelare som bär fram rösten med magstöd, och då ska sådana anlitas. Det finns också tveksamheter tycker jag kring de syntetiska rösterna, men de är i alla fall genomtänkta, och inte någon som fått spela in meddelanden som extraknäck. Och så har jag sparat det värsta till sist. De här pladdrande förarna och tågvärdarna/ombordarna som ska prata fort och otydligt om att man ska ha en trevlig dag och allt möjligt annat, är förstås den värsta katastrofen för de som har hörselproblem. Med det står det inget om i medierna, utan där får de uppmärksamhet, så de uppmuntras fortsätta med sitt pladder.

Jag känner några hörselskadade väldigt väl. De uppfattar vad som sägs, om informationen är enkel och tydlig. Pladdrare och otydliga röster brukar de fråga mig om vad som sades, vid de tillfällen vi åker kollektivt samtidigt. Det är lite som när man kritiserar skolor, sjukvård, hemtjänst eller vad det nu är. Det viktiga är inte att det finns utan att det finns med kvalitet. Att informera i högtalarsystem eller skriva eller utropa fasta budskap på engelska ska tas på allvar, inte ses som en ”feature” som ska prickas av i en checklista, och så är det brä med det. Tyvärr, de som kanske irriterar sig på vad jag skriver. Men tyvärr är det som jag säger. Den som anlitats att läsa meddelandena för södergående pendeltåg är inte en röstskådespelare och jobbar inte med sådant professionellt i vanliga fall. Och det tycker jag är illa. Att hörselskadade uppfattar tydliga röster med botten är extremt viktigt. Även om de har hörapparat, så hör de inte som du och jag, mina vänner.

Det finns dessutom en säkerhetsaspekt i det. Utrop som inte uppfattas av resenärerna kan medföra säkerhetsrisker. Speciellt om det uppstår kritiska situationer. Diskussionen är inte ny. Ett berömt exempel är scenen från Tågstationen (ha ha ) ur filmen Semstersabotörer av Jaques Tati ifrån 1953. Se gärna ett klipp:

Var inte tunnelbanornas mansröst ifrån nåt annat land?

[/jes]

Vi svenskar är ju så duktiga på engelska - tror vi!

[daniel_s]

Vi svenskar är ju så duktiga på engelska - tror vi!

Och det skrev du alltså som svar på ett troll-inlägg.

(Signaturen wax brukar gå in med några veckors mellanrum och göra några meningslösa inlägg i gamla trådar.)

[/jes]

Vi svenskar är ju så duktiga på engelska - tror vi!

Och det skrev du alltså som svar på ett troll-inlägg.

(Signaturen wax brukar gå in med några veckors mellanrum och göra några meningslösa inlägg i gamla trådar.)

Reflekterade inte!